Cornucopia?

Aktuellt

Gamestop-bubblan förklarad

Aktien för det döende bolaget Gamestop har rusat extremt de senaste dagarna efter en samordnad blåsning på Reddit och orsakat att minst en b...

2020-11-24 11:15

Sex gånger högre elpris i Skåne och SE4 än i resten av Sverige idag

Det rörliga timpriset på el är idag periodvis sex gånger högre i elområde SE4 ("Skåne, Blekinge, södra Halland och södra Småland") än i resten av Sverige. Orsaken är förstås nedläggningarna av Barsebäck och den socialdemokratiska regeringen med ansvarig minister Anders Ygemans oförmåga att ordna fram överföringskapacitet till elhandelsområdet, trots att problemet varit känt sedan regeringen Löfven tillträdde hösten 2014.
Dyr el
Sedan sjutiden i morse avviker elhandelsområde SE4:s elpriser kraftigt från resten av landet. Vid 19-tiden ikväll kommer priset vara ca 6.5x högre än SE1-3, med 53:07 öre per kWh obeskattat mot 8.2 öre i resten av landet. Minst skillnad är det vid lunch mellan 12 och 13, då priset bara är dubbelt så högt som i resten av Sverige.

Konsekvenserna av nedläggningen av Barsebäcks kärnkraftverk bli bara tydligare för varje dag som går, och härnäst är det dags för motsvarande utvecklinge för SE3 ("Stockholm-Göteborg") när nu en andra reaktor i Ringhals stängs ner.

När Barsebäck skulle stängas ner skulle överföringskapaciteten till Skåne ökas, men detta har inte Svenska Kraftnät ännu lyckats med och regeringen Löfven (S) med ansvarig minister Anders Ygeman (S) verkar inte konsekvensutsätta affärsmyndigheten för detta. Istället levererar man bara floskler, som att de kan trolla fram elkraft och nätkapacitet. Antagligen har Ygeman inte lyckats boka ett mötesrum för att genomföra en anställningsintervju med en ny generaldirektör för Svenska Kraftnät, alternativt så kännetecknas regeringens energipolitik av total frånvaro av ansvarstagande, endast överträffad av inkompetensnivån.

Sverige i sig exporterar i skrivande stund 1 676 MW elkraft, men SE4 får 3 560 MW elkraft levererat till sig från SE3, eller drygt tre hela kärnkraftsreaktorer, varav hälften exporteras vidare till Tyskland, Polen och Litauen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

58 kommentarer:

  1. Ny gd utsågs för mindre än ett år sedan. Men visst har Svenska Kraftnät varit vansinnigt sega med att orda mer kraftfullt nät genom landet. Delvis är också dagens nät uråldrigt. Magasinen är fyllda med vatten, betydligt mer än vanligt så här års, inför vintern och förmodligen spills en hel del.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magasinen är drängfulla i både Sverige och Norge, och vattenkraften toppar på 11500MW just nu. Vindkraften ger inte så mycket, bara dryga 3000MW. Förmodligen har man stängt av kärnrreaktorer för den ger bara 4700MW men så är det, förmåga att leverera har ingen lönsamhetsprofil :)

      Radera
    2. För några dagar sedan och tidigare gav vindkraften hela 7 GW, tack vare de hårda kulingvindarna längs hela västkusten och relativt friska vindar i resten av landet.

      Det är bekymmersamt med ett energislag (vindkraft) som ena dagen levererar 7 eller nästan 8 GW för att några dagar tidigare eller senare dippa till under 1 GW. Det kräver rejäl överföringskapacitet från vattenkraften i norr för att reglera det, vilket som sagt saknas.

      Radera
  2. Det kommer att användas som ett argument för varför vi måste bygga dyr och underhållskrävande havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Sak samma att det inte löser problemet utan bara glesar ut det de dagar då det blåser bra.

    Ville man lindra problemet och stabilisera elnätet hade det gaseldade Öresundsverket i Malmö på 400-440 MW tagits ur malpåse. Men det vore ett större synliggörande av ett klimatpolitiskt misslyckande än import av kolkraft som är ännu värre för klimatet.

    Det verkar som att en stor andel av politikerna helt enkelt skiter i stabiliteten i tekniska system. Det finns en logik i det då det har larmats från tekniker i 20-30 år från det att redundansen, dvs överkapaciteten som gör systemet robust, började monteras ner till nu när den nästan är borta och under den tiden har det inte hänt något allvarligt. Så för den okunniga har det ropats "vargen kommer" i 20-30 år utan att någon varg har kommit så varför ta sådana falsklarmande människor på allvar?

    För mig som är tekniskt allmänbildad förefaller det mera som barn som äter upp en frys full med glass och när de mumsas på sista paketet känner sig säkra i sin övertygelse om att glassmängden är outtömlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För en politiker så är en kwh en kwh. Försöker någon förklara något mer komplext än det får de ont i huvudet.

      Radera
    2. Jag har förklarat det för politiker som inte har fått ont i huvudet men alla dessa var moderater.

      Radera
    3. @magnus Redin vad gjorde Moderaterna åt problemet när dom hade möjlighet?

      Radera
    4. Vi släppte parallellt fram mera vindkraft och mera kärnkraft(genom renoveringar, uppraderingar och möjlighet att bygga nytt) vilket möjliggjorde massiva mängder el för omställning av transporter och industri.

      När "miljövänner" tog över användes den möjligheten till klimatåtgärder för att stänga av kärnkraft, de är tydligen nöjda med att ha klimatåtgärderna som högtidligt prat och inte faktisk omedelbar verklighet.

      Radera
    5. Här finns intressant info om man är intresserad av systemstabilitet: https://www.fingrid.fi/en/electricity-market/electricity-market-information/InertiaofNordicpowersystem/

      Det går att titta tillbaka till åtminstone 2015 och man ser att effekten som bidrar med systemstabilitet sjunkit en del.

      Radera
    6. @Magnus Redin; Mikael Odenberg var ju GD på Svenska Kraftnät för en tid sedan, så en liten släng av sleven får nog även M tugga i sig.

      Radera
    7. Man borde kika på en lösning likt den brittiska kapacitetsmarknaden för el, där National Grid köper upp el på förhand fyra år före leverans, samt ett år före leverans via kapacitetsauktioner, där leverantören sedan får betalt per kW vid leverans. Således får elproducenterna betalt på tre sätt, via den vanliga elmarknaden per levererad MWh, via kapacitetmarknaden per kW och slutligen via balanseringsmarknaden där National Grid betalar för optionen att köpa el under en viss period.

      Därtill finns ytterligare möjligheter att sälja på kapacitetsmarknaden för nya anläggningar samt för renoverade anläggningar.

      Utöver en kapacitetsmarknad så borde också nätavgifterna differentieras mer så att elproduktion som kräver stora nätinvesteringar får betala högre avgifter, samt el där behovet av nätinvesteringar är mindre får lägre avgifter.

      Kort sagt så krävs ett större systemtänkande än vad man har haft hittills sedan avregleringen av elmarknaden, att enbart titta på vad det med olika energislag kostar att producera en kWh kommer att leda till en suboptimering av systemet som i slutändan elkonsumenterna får betala för.

      Radera
    8. @Carmania: Energiministern upprepar som ett mantra att Sverige har ett stort överskott av elenergi närhelst frågan om tillgång till elkraft i framför allt södra Sverige kommer på tal.

      Radera
  3. Kostnaden för att överföra vindkraftsel till konsumenten ska belasta producenten av vindkraftsel, om sedan köparen är villig att betala detta pris i nästa steg får marknaden avgöra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Trött på allt tjat om att vind-el minsann är så billigt. Vind-el är dels mycket dyrare om det får bära alla sina egna kostnader och dels mycket mindre värd per producerad kwh eftersom den varken är stabil eller förutsägbar. Vad skulle en ICA-handlare vara beredd att betala för mjölken om leveranserna kom helt random oavsett efterfrågan?

      Radera
    2. Om LKAB är ekonomiskt nöjda med att bygga 2-3 gånger så många elektrolysörer som de skulle behöva om det fanns dygnet-runt-året-runt el och t.o.m. bygger dem nära vindkraftsparker med vätgas pipelines till sina industrier är det tekniskt fritt fram att vindkrafts industrialisera väldigt stora delar av norra Sverige.

      Radera
    3. Carmania ny vindkraft på land är idag klart lönsam, men äldre vindkraft behöver fortsatt stöd. Vindkraft till havs kommer med större produktion också bli lönsam om några år, om inte någon ny kraftkälla tar över tex fusion.

      Ingen förordar enbart vindkraft, men den kommer förmodligen tidvis ge mer el än hela Sveriges behov.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Nej, Nanotec, den är inte lönsam. Visa mig en vettig kalkyl där vindkraften står för ALLA kostnader den innebär och får betalt för det (lilla) värde den levererar.

      Radera
    5. Exakt. Kvar blir betongfundament ute i vildmarken som bryts ner väldigt, väldigt långsamt. Jag är nästan helt säker på att ingen kommer vilja ta kostnaden för att ta bort dem - den bekvämt nog kommer glömmas bort.

      Radera
    6. Betongfundamenten skall spettas bort men jag förstår inte varför det skall vara nödvändigt.

      Radera
    7. @ Magnus. Instämmer i din fundering varför fundamenten måste spettas bort. Kanske vi har någon kunnig bland bloggläsarna som kan förklara. Annars känns det mest som en kommunal pålaga för att få in avgifter. Ett ton kostar ca 1500 kr bara i deponiavgift. Ett lastbilslass kostar alltså 60.000 plus moms. Vad gör kommunen då ? Jo dom kör det på en tipp som man täcker med jord. Det kan man ju lika gärna använda som fyllnadsmaterial hemma , t.ex efter en skogsbilväg där det är perfekt fyllnadsmaterial. Men det är ju förbjudet

      Radera
    8. @ekonomen,

      Nejdå det är fritt fram att ha betong som fyllnadsmateriel på skogsvägar.
      Problemet är evwntuella rester av armeringsjärn.
      Son skogsägare blir man inte populär om timmerschaffisen får punktering.

      Radera
  4. Nya gd ersatte en från 2017 som ersatte Mikael Odenberg som suttit sedan urminnes tider och inte lyckats särskilt väl.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  5. Ökad överföringskapacitet ökar väl bara exportmöjligheterna, det kan inte vara en faktiskt elbrist i SE4. Isåfall beror det på att export prioriteras framför invånarna. Men det är inte så konstigt, elkraftproducenterna har inget samhällsansvar att priortera invånarna så de gör vad tjänar mest på. Det kan ni tacka (M)Yge(l)man för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har sedan några år mer elproduktion än vi behöver. En massiv export sker till Finland som sedan många år väntar på att en stor reaktor ska bli klar. Problemet är att överskottet finns i norra Sverige och blir än större när reaktorn i Finland tas i drift. Detta borde ha hanterats redan på Odenberg tid blom gd.

      Vattenfall ägs av staten och skulle gå ännu sämre om de inte fick handla med Andrea länder. Resultatet skulle bli ännu dyrare el.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Det är samma typ av hemska problem som att vi har mera produktion av lastbilar, toalettpapper och stål än vi behöver.

      Det är bra med export som ger inkomster, export av klimatvänlig el ger dessutom klimatnytta eftersom den tränger ut fossil el.

      Hade vi gett 17 i att förstöra klimatvänlig elproduktion i södra Sverige hade vi kunnat exportera ännu mera, vi hade kunnat bygga fler kablar för ännu mera export, vi hade haft ett kassaskåpsstabilt elnät och vi hade haft ström för elektrifiering av transporter och industrier. Men vilken politiker kan motstå en loose-loose-loose som man har kämpat för hela sitt aktiva liv?

      Radera
    3. Är det så? Det ser ut som i skrivandes stund 733+603+533 MW exporteras från SE4 och det flödar in 3822 MW. Hur kan det vara ett överföringsproblem för invånarna i SE4? Det är förstås ett överföringsproblem för Vattenfall som vill exportera ännu mer. Vattenfalls resultat är ointressant, uppdraget av det statligt ägda bolaget ska vara att förse Sveriges invånare med billig elkraft med den billigaste tekniken d.v.s. vatten och kärnkraft samt vind och sol där investeringarna är självbärande utan subventioner.

      Sedan kan privata aktörer göra vad de vill men då får de också bekosta kraftverk, nät m.m. själva.

      Radera
  6. Någon som vet ifall vi skulle kunna ta ikapp den tappade kärnkraften med pumpkraftverk? Slöseri också att våra tre största sjöar bara är helt outnyttjade avseende vattenkraft, miljörörelsen kommer såklart stoppa alla försök att nyttja dem.

    Säg ett par riktigt rejäla pumpkraftverk på väl utvalda platser kring Mälaren. Färingsö för Stockholm, ett vid Södertälje, ett vid Västerås, ett vid Strängnäs, ett vid Eskilstuna och ett vid Köping.

    Den stora frågan blir hur man ska få gratis el till pumparna i ex Mälaren, Vänern och Vättern.

    Den enda riktigt dåliga konsekvensen av vattenkraft är att det blir mindre vatten till ett stigande hav.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vänern outnyttjad. Tjena. Hört talas om Vargön, Trollhättan och Lilla Edet och de kraftverk som finns där? Olidan ger 130 MW och Hojum 178 MW, Lilla Edet 46 MW och Vargön 35 MW. Det är nästan en halv kärnkraftsreaktor i nominell effekt från Vänern.

      Radera
    2. Ah jag som är korkad, använde listan över vattenkraftverk i Sverige på wikipedia och dessa står såklart under Göta Älv.

      Radera
    3. Ett pumpkraftverk behöver två stora reservoarer med rejäl höjdskillnad som är så nära varandra att de stora rören mellan dem inte får för högt tryckfall/friktion och blir rimligt dyra att bygga. Vänern,Vättern och Mälaren har inga närliggande lämpliga sjöar för reservoar nr 2.

      Men det finns ett annat komplement.
      Prognoserna för nederbördsvariationer pga klimatförändringen är motivation nog för att bygga ett mycket stort nytt utlopp för Vänern så Göta älvdalens stränder inte spolas bort. I en sådan tunnel skulle man kunna bygga ett massivt vattendrivet reservkraftverk. Hade vi haft 1960-talets dådkraft skulle det redan vara halvfärdigt...

      Radera
    4. Jag tänker att reservoar nummer 2 är man made.

      Vi vet liksom att vindkraft och solkraft aldrig kan vara baskraft utan enkom komplementkraft. Pumpkraftverk är ett perfekt sätt att lagra vind- och solkraft på.

      Sedan borde man som du säger även utnyttja de befintliga vattenföringarna vi har bättre, speciellt då dessa kommer bli högre med ändrat klimat.

      Radera
    5. "Jag tänker att reservoar nummer 2 är man made."
      Vardå? En dammvall runt toppen av ett tillplattat Omberg?

      Radera
    6. Inte helt hundra koll på topografin runt hela Vättern, men öst om Gränna har du en stor höjdskillnad från sjön och sedan bara massa jävla vindkraftverk som ändå förstör naturmiljön. Dessa kan väl lika gärna stå på en stor skapad damm som agerar reservoar.

      Radera
    7. Gruvprojektet norra kärr är på 149 hektar, inom området finns det en sjö på 190 möh vättern är på 89 möh. Gruvan skall bli bortåt 250 m djup. Säg att man bryter ut den snabbt och 100 ha kan bli reservoar på mellan 220 och 180 m. Medelskillnad 110 m över vättern. m*g*h 40 m * 1000000m2 * 1000 kg/m3 9,8 * 110 = 4, 312 *10^13 joule = cirka 12 000 MWh Dvs hyfsat närliggande Oskarshamn 3 skulle kunna fylla hela dammen på 9 timmar. För att fylla den på ett dygn behövs det 500 MW. Veckolagrar den fyllning/tömning blir det 71 MW.

      Ditt förslag förefaller vara fysiskt möjligt om man utgår från en servettkalkyl men det behöver skalas upp. Miljökonsekvensbeskrivningen och att få acceptans för projektet lämnas som övning för läsaren.

      Radera
    8. Jag kan tänka mig att de som bor runt sjöarna har vissa synpunkter på om vattennivån svänger kraftigt från en dag till annan.
      Det kan lätt bli lite dålig stämning bland de som har ett sjönära jordbruk eller stugtomt.

      Med tanke på att en viss intressegrupp har gått banans fullständigt angående småkraftverken i våra vattendrag.
      Är det kanske bäst att låta sportfiskarnas synpunkter vara avgörande?

      Radera
    9. Tyvärr finns folk som skriver att vindkraft och solkraft är lönsamt redan idag utan att man få ett Excel blad som beskriver alla kostnader och fördelar som nätnytta.
      Vindkraft behöver oftast inte stå för nätkostnader, stora anläggningar byggs om till begränsat inmatning. Detta är större bidrag än elcertifikat! Lagring och balanseringens kostnad behöver iblandkraft inte stå för heller, det har varit paradox med "effektskatt" för kärnkraft, det skulle bli ett icke effektskatt för opålitliga kraftkällor eftersom det behövs extra infrastruktur tack före icke tillgänglighet. Det skulle göra kärnkraft eller elektrolys eller även pumpkraft mer intressant.

      Radera
    10. @Yaky.

      Precis, tyvärr verkar det finnas de som litar fullständigt på det som står i en snygg broschyr som någon säljare har gett personen i fråga.

      Se till exempel på de som trodde på plantagon affärsidé.
      Där stod korkade finansiärer på kö.

      Radera
    11. Tim2020-11-24 12:43
      Pumpkraftverk ger inge mer energi , bara till för effekttopp, då pumpverket tappat det övre magasinet för morgonfikat , då förbrukar det el för att under natten pumpa tillbaka vattenenergin till övre magasinet i väntan på att folk sätter på kaffekokare morgonen efter.
      Förlorad kärnkraft kan bara ersättas med ny kraft som går åt samma håll alltså tillverkad från källa som bara töms.
      Nånstans 2045 så har 55-65 TWh kärnkraft försvunnit, så all ny vind under 55-65 TWh är inte ny ökad energi utan till för ersättning av kärnkraftsnedläggning, så SSAB:s 55 TWh i ökad förbrukning runt 2040 innebär att vind och annat nytt, måste runt 2040-2050 vara över 100TWh då SSAB:s el finns inte idag i landet, förmodligen inte i Norge heller, norrmännen bygger ut men det verkar vara viket för att säljas dyrt på andra sidan vattnet, dom drar likströmsledningar

      Radera
    12. Det är intressant med plantagon, i Tyskland är just nu https://www.infarm.com/ aktiv.

      Men det skulle faktiskt vara mer intressant at köpa lite hydroponic grej själv.

      https://kuechenfrisch.de/pflanzgefaesse-hydroponik/pflanzsaeulen/

      Radera
    13. @Nils: jag undrar hur EU förhåller sig mot kompenserad stål, om stål produceras konventionell dock bolag skulle nytta CCS eller även deponera biologiskt avfall.
      Det behövs inte ändrar teknik, atmosfären skiter på hur man spara co2.
      Det kan bli ett stor problem för SKAB eller Thyssen krupp om man skulle tillåter ren co2 kalkyl, problem är at det absolut inte behövs producerar stål med vätgas om det är inte det mest effektiva metod. Skogsskötsel i Sibirien kunna vara mer effektivt eftersom problem är global.

      Radera
    14. Våtläggning av mark orsakar i regel mycket stora utsläpp av växthusgaser till följd av nedbrytning av biologiskt material, så detta är något man i regel vill minimera.

      Radera
    15. "Våtläggning av mark orsakar i regel mycket stora utsläpp av växthusgaser till följd av nedbrytning av biologiskt material, så detta är något man i regel vill minimera."

      Wow, har du belägg för det?
      Bevattnad träskmark spara mer co2 än alla andra markytor, eller vad är torv?

      Radera
  7. Glöm inte O1 och O2 - lite mer aktuellt och relevant än Barsebäck.


    SvaraRadera
    Svar
    1. B1 och B2 var perfekt placerade för att balansera sveriges elnät.
      När de stängdes så visste man att hela systemet kom ur balans och att det som nödåtgärd behövdes fler kraftledningar.

      De nödvändiga kraftledningarna försenades av den moderna tillståndsprocessen och ännu mera av en politisk kamp för att i stället för gammal, billig och pålitlig teknik bygga ny som kombinerat industristöd och frigörare av ledningsgateyta. Denna nedgrävda likströmsledning vart praktfiasko då både AC/DC stationerna och skarvarna på kablarna inte fungerade och kanske går det att köra den snart.

      Man har använt fler år med att fippla med denna kraftledning än våra farföräldrar behövde för att planera, bygga och ta Barsebäck 1 i drift. Och så pratar folk om att det är bråttom med klimatet. (Jag är arg-besviken på min samtid, vi suger... )

      Radera
  8. LKAB annonserar vad som borde vara en av Sveriges största industrisatsning någonsin. Upp mot 400 miljarder kronor över 20 år. Sammantaget kan upp mot en tredjedel av Sveriges elproduktion tas i anspråk. Om detta blir av kan nog södra Sverige inte räkna med ström från elområden SE1 och SE2

    https://www.dn.se/debatt/med-ny-satsning-kan-lkab-producera-fossilfritt-jarn/?fbclid=IwAR3yegKmIPJmrSxmYLF-0_lynTWQbU407l5EIxgmGNntTqh67lHTQYpAams

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olle det är utmärkt av LKAB att vara ute i tid. Blir mycket lönsamt med mer vindkraft eftersom de behöver vätgas och detta storskaligt ger en utjämning av att det inte blåser eller regnar ständigt. Nu behöver vi mer ledningskapacitet från norr till söder.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Hejdå LKAB, kan aldrig bli lönsamt. Såvida det inte är Sveriges skattebetalare som ska stå för notan?

      Radera
    3. LKAB har dragit in många miljarder till sverige genom åren. Så Carmania hamnar under trollistan.

      Radera
    4. Nu vill, bland annat, MP avsätta 10% av Sveriges yta till vildmark.
      Samtidigt som LKAB vill ha el som ungefär motsvarar det dubbla antalet vindkraftverk än vad som fram tills nu är planerat.

      Huvudvärk kan komma plötsligt.

      Radera
  9. Jo elpriserna i Sverige borde utjämnas mer. Men först och främst måste skatterna och välfärden utjämnas. Att betala mer i skatt och inte ha någon sjukvård för att vi saknar stordriftsfördelar. Det är värre än elprisdifferensen. Så skåningarna får sluta klaga på elpriset de har ju iaf välfärd.

    SvaraRadera
  10. Vore läge att anlita Tesla att bygga en batteribackup här (i Skåne) liksom de gjort i Australien... Downunder som downunder...

    SvaraRadera
    Svar
    1. 129 MWh, det kan klara tre dygns stiltje för ett vindkraftverk.

      https://en.wikipedia.org/wiki/Tesla_Megapack#Completed_deployments

      Radera
    2. Ringhals årliga elproduktion har de senaste 5 åren varit i genomsnitt ca 25TWh om vi bortser 2020. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/produktionshistorik

      Det ger en medeleffekt över året på 2800 MW. Med 129 MWh batteri klarar man av att backupa Ringhals elproduktion i under knappt 3 minuter

      Radera
  11. Vid vilket pris lir det lönsamt att köra ett dieselelverk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du inte har el och du börjar frysa så är det lönt att ha ett elverk.
      Priset är inte alltid det som är avgörande.

      Radera
    2. Diesel 10 KWh termisk energi per liter. Säg 15 kr liten vid pump. Då blir det 1,50 kr per KWh termisk energi. Vid en verkningsgrad på 30% för elverket blir bränslekostnaden 5 kr per KWh.

      Radera
  12. Sydvästlänken, skall tas i drift 18:e december ser jag nu... vågar man lita på det...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fördröjs till mars 2021

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera