Cornucopia?

Aktuellt

CNN: Läckta verifierade dokument visar att Covid-19 var dubbelt så stort i Kina som officiellt

Läckta kinesiska dokument som CNN fått tag på och som verifierats, visar att smittan med sjukdomsfall av Covid-19 var minst  dubbelt så hög ...

2020-11-14 12:12

Rapport: Sverige har OECD:s sjunde konkurrenskraftigaste skatter

Enligt amerikanska Tax Foundation har Sverige OECD:s sjunde konkurrenskraftigaste skatter vid internationell jämförelse. Vi ligger mycket lågt på fastighetsskatt och förmögenhetsskatt, och på bolagsbeskattningen, medan vi hamnar i mittfältet vad gäller skatter på individen och konsumtion.
Karta med rankningen av de europeiska OECD-ländernas placering i internationell konkurrens om skatterna. Källa: Tax Foundation

Det är framför allt vanligt folk som beskattas i Sverige via skatterna på lönerna, även om dessa placeras i mittenfälten och vi är nummer 19 av 36 jämförda OECD-länder. Så för all del, klaga på de svenska skatterna, men håll tungan rätt i mun när du ska emigrera.
Placeringar beskattning av individen. Källa: Tax Foundation

Men vi är mycket konkurrenskraftiga på framför allt fastighets- och förmögenhetsskatt där vi rankas som #5. Tyvärr är fastighetsskatt den minst skadliga skatten, som påverkar tillväxt och välstånd allra minst, men vi har valt att istället ha höga skatter på inkomster för individer vilket är direkt skadligt. Det nya förslaget till skattereform försöker ändra på detta, men motarbetas av lobbyorganisationen Villaägarnas Riksförbund och populistiska politiker. 

Även på bolagsskatten är vi konkurrenskraftiga och placeras på plats #8. Det är mycket positivt, då detta är jobbskapande och attraherar investeringar och kapital till Sverige.
Placeringar bolagsbeskattning. Källa: Tax Foundation

I övrigt har Sverige också extremt låga skatter på vissa former av kapital, specifikt kapitalförsäkringar och investeringssparkonton. Att ha capital gains taxes (reavinstskatt) som i princip är noll är extremt lågt, om än utbytt mot en schablonmässig avgift mer att jämföra med forna tiders förmögenhetsskatt - något som många länder har kvar, förutom även reavinstskatter. 

För övrigt är det inte fastighetsskatt som återinförs i förslaget till skattereform, utan reavinstskatten på bostaden tas bort och ersätts med schablonbeskattning likt för investeringssparkonto eller kapitalförsäkring. Den som är emot det är väl också emot ISK och KF får man förmoda, och vill betala 22-30% i reavinstskatt på de där mångmiljonbeloppen i stigande bostadspriser de senaste 20 åren istället.

De konkurrenskraftigaste länderna är #1 Estland, #2 Lettland, #3 Nya Zeeland, #4 Schweiz, #5 Luxemburg, #6 Litauen och som sagt #7 Sverige. Jämförelsen tar inte i beaktande huruvida man får ett modernt välfärdssystem med beskattningen eller om man måste betala t ex sjukvård ur egen ficka.

Detta faktum är viktigt att komma ihåg som en svensk framgångsfaktor nu när krafter inom politiken vill höja skatterna. En skattereform med kraftigt sänkt skatt på arbete och pension (likt förslaget om 0% skatt under 120000:- SEK om året, och kraftigt sänkt marginalbeskattning) och höjd skatt på ägt boende1. är välkommen, men vi måste bibehålla svensk internationell attraktions- och konkurrenskraft.

Mer jämförelser av hur Sverige ligger inom OECD hittar ni hos Tax Foundation. Tax Foundation är en Washington-baserad tankesmedja som grundades 1937 och har knappast någon anledning att överdriva Sveriges förträfflighet.

1. Ja, bloggaren ifråga äger sitt boende, som har ökat i marknadsvärdering något ohyggeligt sedan köpet och närmar sig åttasiffrigt enligt Boolis månatliga värderingar, men boendeskatterna handlar om vad som är bra för landet och invånarnas välstånd, inte vad som är bäst för mig personligen. För övrigt innebär skattereformens förslag att ingen fattigpensionär kommer få höjd beskattning ens på boendet, pga tak i beskattningen relativt inkomsten. Pensionärer kommer istället få kraftigt sänkt skatt totalt sett eftersom de kommer betala 0% i skatt på 10 000:- SEK av pensionen per månad. Så gå inte på Villaägarnas lögner om att pensionärer kommer drivas från hus och hem. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

102 kommentarer:

  1. Bra sammanfattat. Det finns en handfull olika förslag på skattereformer som alla drar precis åt det hållet du indikerar. Enhetlig moms, lägre och plattare skatt på arbete, återinförd fastighetsskatt utan tak men med skydd för de med låga inkomster. Det vore mycket effektivare. Sveriges skattesystem är redan, som konstateras av rapporten, bland de mer effektiva i världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det som oroar mig mest personligen är den enhetliga momsen, som skulle gå från 6% på böcker till 21%. Bokförsäljning står för ca 70% av mina inkomster så det skulle bli en hård smäll. Men det handlar alltså inte om mig.

      Radera
    2. Ja, varje näringsgren som fått nedsänkt stöd som en sorts konkurrensfördel (mat, böcker, taxi och skidliftar som exempel) kommer såklart klaga. Egentligen ligger den stora fördelen i att höja matmomsen, för idén att via matmomsen få till nån sorts utjämning är jättedålig. Lägre matmoms gynnar "lyxkonsumtion av mat" ännu mer! De med höga disponibla inkomster lägger mer pengar på mat (nu har vi ju samma momssats på restauranger och dagligvarubutiker också), och får därmed en större subvention vs den vanliga momssatsen.

      Vill man ömma om fattiga barnfamiljer och deras matinköp är det bättre att höja barnbidragen. Allt detta vet ekonomer sedan länge, men politikerna klarar inte av att ta till sig detta.

      Radera
    3. 0% skatt upp till 120 000 i årsinkomst kommer vara en enorm förbättring för de fattigaste hushållen. Handlar om tusentals kronor i månaden mer i plånboken.

      Radera
    4. I grunden är de förslag som läggs fram från alla möjliga håll och kanter, orkestrerat någon?, i mitt tycke bra.

      Det som är dåligt är förutsägbarheten i systemen. Det är inte länge sedan man gjorde stora förändringar och reformer och nu ska man göra det igen. Det är olyckligt att göra på det här sättet då det riskerar att dra undan mattan för många som fattat beslut utifrån rådande förutsättningar.

      Som jämförelse finns det andra stora beslut fattade för cirka 15 år sedan där utfallet inte har varit gott där ansvariga politiker trots det tycker att man inte kan bedöma reformen och inte vill fundera på att ändra något då man tycker det blir för täta förändringar.

      Men i något så fundamentalt som skattesystemet kan man tydligen hatta fram och tillbaka.

      Radera
    5. Fattigpensionrer, arbetslösa, mfl kommer få 2000-3000 mer i plånboken varje månad, trots höjd matmoms.

      Radera
    6. @D.L.: Problemet är mer att man gjort små snuttförändringar av systemet över tid. Det är 30 år sen man gjorde en rejäl skattereform. Lagom tid nu att sammanfatta och refaktorisera det hela så att säga.

      Radera
    7. Jag tycker nog att avskaffandet av fastighetsskatten, införandet av jobbskatteavdraget, införandet av ISK etc är att betrakta som mer än små snuttförändringar men det är så klart upp till betraktaren.

      Återigen jag gillar förslaget i grund och botten men är orolig för att det kommer slå hejvilt på marknaden innan resurser allokeras på ett rimligt sätt igen och på vägen dit kommer många drabbas hårt.

      Radera
    8. De som skulle drabbas hårdast är de egenföretagare som skatteplanerar via 3:12-reglerna idag. Men dessa kan skatteplanera utifrån de nya reglerna istället, där man inte tjänar något på att ta ut utdelning. Istället blir det så att säga frivilligt vad man väljer att visa för resultat för bolaget - ta ut det som lön, så sänks resultatet, ta ut det som utdelning så ser det ut som du gör enorma vinster. Men skatten blir ungefär den samma. Eller så låter man pengarna stå kvar i bolaget och betalar bara låg skatt, utan investerar dem där istället. Just detta drabbar ingen fattig - den företagare som inte når upp till marginalskatten i inkomster från bolaget kommer få sänkt skatt, utan det är de som plockar ut miljonbelopp som kanske blir lite sura av sig. Om de inte bara låter pengarna återinvesteras inom företaget, vilket inte skadar svensk ekonomi.

      Radera
    9. T ex kan företaget köpa den där bostaden eller bilen istället för du personligen, så betalar du rent av lägre skatt (om än bostadsförmån eller bilförmån) än om du ska ta ut pengarna och köpa privat.

      Radera
    10. Så man ska nog inte oroa sig så mycket över de företagarna direkt.

      Radera
    11. @D.L.: Jobbskatteavdragen kan, om man zoomar ut lite, ses som en fortsättning på "generell sänkning av direkt skatt på arbete" som sossarna genomförde som kompensation för allmän pensionsavgift. Fastighetsskatten, absolut en större förändring åt fel håll. ISK på motsvarande sätt en förändring åt rätt håll (och vi har kunnat gotta oss åt riktigt låg skatt pga det låga ränteläget sen ISK infördes). Men det är dags att slå ihop allt detta nu.

      Dvs, slå ihop "jobbskatteavdrag" och "skattereduktion för allmän pensionsavgift" och förenkla det hela så vi slipper trösklar och in- och utfasningar.

      Fixa fastighetsskatten så den blir proportionell mot värdet på fastigheten, med undantag för ömmande fall med låg inkomst.

      Fixa kapitalskatterna så de blir mer enhetliga, så man slipper "3:12:a"-sig. Detta löser sig fint om man knuffar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt riktigt ordentligt, eller allra helst avskaffar den helt.

      Och så momsen då, bort med undantagen och fixa enhetlig moms.

      Radera
    12. Kan bara hålla med Joakim här. Och det föreslagna kraftiga de facto grundavdraget på 10000:- SEK i månaden.

      Radera
    13. Jag håller också med men är skraj för effekterna för många enskilda, inte nödvändigtvis egen del men för många andra.

      undantagsregler är jag dock inte pigg på då det skapar nya incitament som snedvrider systemet.

      Radera
    14. Några exempel på vad ett grundavdrag 120 skulle ge extra/mån för boende i GBG.
      Antar att personen tjänar exakt 120 k per år:

      Arbetare +1468 SEK/mån.
      A-kassa, sjuk- föräldrapeng etc +2406
      Pensionär född ca 1954 eller tidigare +1404

      Observera den relativt låga skatten på arbetare och ålderspensionärer redan innan förslaget.

      Radera
    15. Det intressanta är inte skatterna utan utgifterna. Minska utgifterna istället. Visst skatterna ska in men jag ser hellre en utgiftsreform istället. Regionen kastar ut 1 miljard bara på att administrera sjukvården. Det blir 3333 kr per innevånare. Vad kostar er administration?

      Radera
  2. Även skattebetalarna.se (aka skattebetalarnas förening) driver frågan mot fastighetsskatt, samt utser även SlösO.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Skattebetalarnas_f%C3%B6rening

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, och? Jag är inte SlösO och skriver vad jag vill. Tar mycket hellre noll i reavinstsbeskattning på bostaden och 0.2% i avgift om året, samt 120000:- SEK skattefritt och 5-10% marginalskatt mot dagens 20%, än dagens skattesystem.

      Radera
    2. Det är som sagt inte en fastighetsskatt, det är ISK-beskattning av bostadsinvesteringar. Är Skattebetalarna emot ISK också?

      Radera
    3. Skattebetalarna strider mot skatterna på alla plan, vilket ju i sig är lovvärt -- men de är lite förblindade av striden mot fastighetsskatten. Tanken här är ju att _andra_ skatter ska sänkas, skatter som är mer skadliga för ekonomins funktionssätt. Men skattebetalarna består till stor del av personer med ägt boende, så jag förstår att man inte vill acceptera att medlemmarna får skattehöjningar.

      Klart det kommer bli fördelningsförändringar, t ex bör Stockholmare i snitt betala mer skatt om boendeskatterna höjs (mycket högre bostadspriser i Stockholm) samtidigt som de får samma skattesänkning som övriga på arbete (lite högre löner, men inte alls i paritet med bostadspriserna).

      Radera
    4. Det blir många omyndiga fastighetsägare vid ev. regler för höjd fastighetsskatt för att utnyttja särregler om minimerad fastighetsskatt för låginkomsttagare...

      Kan man aldrig sluta kludda. Hur man än gör har man ändan bak. Börja optimera stat, regioner och kommuner på samma vis som privata verksamheter har att göra.

      Det handlar ju egentligen bara om att skruva runt parametrar för att få in mer pengar som skall motiveras på ett sätt som att det skall låta bra.

      Radera
    5. Abbe, håller med.
      De kan ju börja fundera över att Dorotea har 35.15% i kommunalskatt medan Österåker har 29.18%. Svårt att se någon rättvisa i det.
      Sen är ju alla dessa lobby-organisationer oerhört tröttsamma oavsett vad de har för inriktning.

      Radera
    6. Fråga till bloggaren: Var får du 0,2% i fastighetsavgift per år?
      De siffror finanspolitiska rådet själva uppger är mellan 0,97% och 1,13%.

      Se finanspolitiska rådets rapport sid 12 http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6f1da68b172331c3f173398d/1593092027569/Ett%20enklare%20och%20effektivare%20skattesystem.pdf

      Varifrån får du ingen reavinstskatt? Den är fortfarande kvar enligt dem (men kompenseras
      med typ prisökningarna)

      Har jag missat något?

      Radera
    7. Du får dra av all ISK-skatt du betalat på bostaden när du säljer bostaden, plus 2% om året för att kompensera för inflationen. Så det är bara en fråga om tidigarelagd skatt på reavinsten.

      Radera
    8. Om jag förstår rätt så så är ändå ca1% väldigt mycket i tex storsthlm ,även om man får tillbaka det när man säljer efter 15- 20 år.
      Under dessa år kommer familjers köpstyrka påverkas kraftigt.

      Radera
    9. Begränsningsregel på 4% av inkomsten om jag minns rätt. T ex för 40000+40000 i månaden blir det då max 3200 i månaden.

      Radera
    10. Njae...

      Begränsningsregel på 4% behålls endast för pensionärer. Det är inte tänkt någon sådan för andra husägare. Den försvann 2008. Se sid 13 i deras rapport.

      Fastighetsskatten blir ju 0,97%-1,13% per år i deras förslag. Sedan om du säljer den så minskar reavinstskatten jämfört med idag. Men bor du kvar eller om din bostad minskar i värde pga att t.ex. skatten trycker ned fastighetspriserna så landar man ju ändå på 0,97-1,13% i skatt för de åren man bott där väl?

      Motsatsen vore annars, för att travestera en slogan, att utgå från en Evig (huspris) tillväxt i en ändlig värld??

      Tänker jag rätt??


      Radera
    11. Är det inte ett väldigt orättvist förslag för de som inte har någon värdeökning eller till och med gör en förlust? En Stockholmare kan göra en fin kvittning då dagens låga bostadsbyggandet garanterar en värdeökning.

      Radera
    12. Sjunkbomben.
      Men är det inte orättvist att lantisars hus är i princip gratis, och en sthlmare måste ha några årslöner kontant för huslån ?

      Radera
  3. Man får ta rankingen med en nypa salt. T.ex. är individuell skatt kartan en ranking över maximal marginalskatt och inte snitt skattetrycket.... Det senare vore mer intressant.

    SvaraRadera
  4. Intressant att vi slår viktiga handelspartners som Tyskland och UK i samtliga kategorier och Norge i 2/3.

    När man tittar på individens urbildningspremie så måste lönenivåerna räknas in och där ligger väl Sverige lågt jmf med t ex Tyskland, Danmark och Norge, väl? Om individen avstår utbildning eller arbete blir hela samhället fattigare.

    Skatt på kapital är mycket fördelaktigt i Sverige och saknar väl helt progressivitet, vilket ur vissa aspekter är lite anmärkningsvärt eftersom det är så viktigt vid beskattning av inkomst (där lönespridningen är relativt låg, väl?).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Östra Tyskland ligger fortfarande lite dåligt till i det mesta. Lägre löner etc. Den tysk-tyska gamla järnridågränsen brukar fortfarande kunna kännas igen i på ekonomiska kartor.

      Radera
    2. Det hade varit riktigt bedrövligt om vi inte slaget UK och Tyskland, de länderna är riktigt på dekis.

      Radera
  5. Jag anser att en skattereform skall utformas så det gynnar mig maximalt. Sedan gäller det att hitta på någon förklaring att den utformningen är för samhällsekonomins bästa, inte mitt eget bästa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kommer det inte bli. Stockholmarnas bostadsvärden kommer inte beskattas nämnvärt högre än lantisarnas för då spricker bubblan.

      Radera
  6. Att en skattereform behövs är väl uppenbart och det finns många goda idéer i deras förslag.

    DOCK: 1% fastighetsskatt utan begränsningsregel (såvida du inte är pensionär) efter att man under 15 års tid låtit priserna skena är inget bra recept. Det är för stort steg.

    Konsekvensanalysen inkl förändring av folks beteenden är undermålig.
    Rätt många lär ju tvingas/vilja flytta till billigare boenden för valet av boende får ju en massiv påverkan på den personliga ekonomin när boendekostnaden fördubblas.
    Sommarstuga i Sverige i bättre lägen är ju också bara att glömma.

    Fastighetsskattekostnaden blir ju ca 6000 kr/mån per hus extra för hus i 6-8 MSEK klassen och även om en sommarstuga är billigare så blir det mycket per månad man använder den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Priserna kommer såklart på sikt att anpassas nedåt, på samma sätt som priserna justerades uppåt när fastighetsskatten/fastighetsavgiften för dyrare objekt kraftigt sänktes.

      Man kan absolut tänka sig att man fasar in detta system så det inte slår för hårt direkt. Bara man tar steg åt det hållet.

      Radera
    2. Wow, Tor, måla upp en enorm halmgubbe och angrip den. Det är inte tal om 1% fastighetsskatt.

      Radera
    3. JP
      Tror vi ska vara väldigt försiktiga med att dra några slutsatser vad som händer med bostadspriserna vid ändrad fastighetsskatt.
      Hittills har typ alla haft fel i sina profetior gällande bostadspriserna.

      Radera
    4. @Östergren: Priserna har gått upp efter att fastighetsskatten kraftigt sänkts. Rimligen går priserna ner, alternativt går upp mindre än de annars skulle gjort, om fastighetsskatten höjs (ceterus paribus såklart).

      Som nämnts, "sommarstuga i Sverige i bättre lägen är ju också bara att glömma" -- ja, om inte priserna går ner då. Vilket de gör i scenariot ovan eftersom förr eller senare lär fastigheten komma ut på marknaden.

      Men ja, man kan som sagt låta detta fasas in under säg en femårs- eller tioårsperiod eller nåt om man gör en större skattereform.

      Radera
    5. Nu kommer jag inte ihåg exakt hur fastighetsskatten slog mot hyreshus samt BRF pre 2008 men så stor skillnad var det väl ändå inte?
      Vad gäller småhus fick en del lägre skatt medan andra fick högre skatt. Dock var det otvivelaktigt så att reformen gynnade de som det alltid pratas om. De boende i attraktiva områden i Stor-Sthlm.
      Du som är duktig på att gräva i statistik. Hur såg statens skatteintäkter på fastigheter ut 2007 respektive 2009 efter reformen?

      Radera
    6. Socialister, kommunister och annat löst folk brukar ju ha en fantastisk förmåga att tala om skattesänkningar trots att statens skatteintäkter ökar.
      Påstår inte att du har fel här men har verkligen statens samt kommunens skatteintäkter på fastigheter (fastighetsskatt-avgift) minskat efter reformen?

      Radera
    7. Den minskade till en början, för att senare öka. Se här för info. Den har ökat bra mycket mindre än priserna ökat, vilket var en av poängerna eftersom det finns ett tak på fastighetsavgiften.

      Hade man haft kvar samma system som tidigare hade intäkterna ökat mycket mer, och då hade vi (till exempel) kunnat sänka andra skatter, t ex skatten på arbete. Då hade också sannolikt priserna stigit något mindre, på grund av mindre låneutrymme när fastighetsskatten blir en större utgift i "kvar-till"-kalkylen. Kanske bara en liten effekt, men åtminstone åt det hållet.

      Radera
    8. Tack för info. Hade sett den där grafen förut men blev inte riktigt klok på om den inkluderar BRF samt aktiebolag, dvs icke fysiska personer.

      Radera
    9. Nä, det gör den nog inte. BRF:er är rätt underbeskattade kan man lugnt säga, det är också något som nog behöver tittas på.

      Radera
    10. Icke-länkar statens totala skatteintäkter.
      Där kan man se att intäkter på kapital är det som ökat mest i procent sedan 1996.
      https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/statistikochhistorik/oversiktoverbeskattningenisverige/totalaskatterochinkomsterisverige.4.3152d9ac158968eb8fd242e.html

      Radera
    11. Varför anser du BRF är underbeskattade?
      Är ordförande i en BRF och det finns många fler aspekter att ta hänsyn till än fastighetsavgiften-skatten i en BRF.
      Eller är det så enkelt att du tycker allt boende i Sverige har för låga skatter?

      Radera
    12. Skulle inte den "nya" fastighetsavgiften
      Gälla HR-hus BRF-hus och ftiköpta-hus ?

      Radera
    13. @Östergren: Väldigt förenklat: Skatten på en bostad värd 4 miljoner som _lägenhet i ett flerbostadshus_ är idag mycket lägre än skatten på en bostad värd 4 miljoner som småhus. Inte särskilt rimligt.

      Den särskilda inkomstskatten för bostadsrättsföreningar är ju också avskaffad sen ett bra tag tillbaka (vill minnas det var 2008).

      Det är en ganska rimlig utgångspunkt tycker jag att "X% av marknadsvärdet på bostaden" är grund för skatt. Om bostaden är en del av en förening eller är helt privatägd ska inte spela någon roll.

      Radera
    14. @Cornucopia
      Halmgubbe.......Vi har i och för sig en dialog i en annan tråd men rapporten räknar själv fram 0,97-1,13% i bostadsskatt. Det är ingen typ 30% kapitalskatt motsvarande ISK på den summan. Den är redan avdraget! Förslag A är (1,24%+2%)*0,3=0,97% skatt. Hade deras förslag varit 0,2-0,3% fastighetsskatt så hade jag köpt det men det är inte deras förslag. I och för sig en partsinlaga men liknande beräkning som min hittar du här: https://www.villaagarna.se/debatt/fastighetsskatt2/sa-dyr-blir-en-aterinford-fastighetsskatt-for-dig/

      Eller hur tycker du att man borde räkna?

      Radera
    15. JP
      Fast nu missar du poängen. Det finns fler aspekter än fastighetsskatten som jag skrev ovan. Bor själv i småhus och trots högre fastighetsavgift för småhus tas det igen på lägre beskattning inom andra omrpden. BRF är inte underbeskattat kontra småhus på totalen.

      Radera
    16. @JP

      Som vi redan tragglat en gång tidigare är det inte bostaden som beskattas det är fastigheten. Således bör inte en enskild bostadsrätt beskattas utan det är fastigheten som i sådant fall bör beskattas.

      Jag vet att det är semantik men det är en väsentlig skillnad.

      Ska man beskatta bostaden som sådan är det snarare någon slags förmånsbeskattning och inte en fastighetsskatt.

      Radera
    17. Absolut. I slutändan oavsett semantik är det "själva boendet" som är det som bör beskattas på ett någorlunda likartat sätt, och då i förhållande till värdet av själva boendet.

      Radera
    18. Instämmer inte. Jag tycker det är fastigheten som ska beskattas även för flerfamiljshus, sen hur det fördelas eller hur det påverkar taxeringsvärdet på fastigheten är något annat.

      En bostadsrätt är lösöre och inte en fastighet. Vill man beskatta bostaden eller boendet som sådant blir det snarare en förmånsbeskattning baserat på förmånen av att ha en viss bostad och det kan då förlängas till tex hyresrätter. En snårig väg att gå istället för att beskatta fastigheter.

      Radera
    19. Tor

      Och begränsningsregler enbart för pensionärer? Skatten blir väl i snitt ca 5k i månaden i Stockholm, eller ca 5 mille i låneutrymme som försvinner.

      Även om det införs stegvis så lär väl de som inte får stora lättnader i marginalskatt bli förlorarna, dvs en stor väljargrupp.

      Radera
    20. Håller med D.L. Mer rimligt att själva fastigheten beskattas. En BR har helt andra förutsättningar/begränsningar samt att det är en specifik andel som som kan nyttjas, men som man inte äger. Vi får se hur det blir, själv lever jag fastighetsskatt/-avgift befriat i 14 år till ändå. Fördelningspolitiskt känns det som en naturlig skatt som dessutom lär dämpa de skenande bostadspriserna, vilket förstås är en fördel.

      Radera
    21. @SIWONTI, hur räknar du egentligen när du påstår 5M låneutrymme försvinner. Jag får det till låneutrymmet minska med 1.22M ifall jag använder din siffra på 5000kr/månad (i ökning då).

      Radera
    22. @Östergren, har du gått inkognito?

      Radera
    23. Inkognitomässigt låter Tor annars som ett passande namn.

      Radera
    24. @Somebody is wrong on the internet

      Korrekt. Instämmer. Det är ett av de stora problemen med förslaget och bidrar till såvitt jag förstår att inget parti vill driva finanspolitiska rådet rapport.

      Radera
    25. @Tor, inte heller du kan räkna förstagradsekvationer. Vill minnas jag lärde mig räkna ut X ut förstagradare sommaren mellan låg- och mellanstadiet. Men jag var kanske en mattenörd, i sjuan infördes begreppet på min skola. Vet inte hur den nya skolan ser ut, dock

      Radera
    26. Hur får du det till 1.2 miljoner? Beroende på ränta får jag det också till 4-5 miljoner.

      Radera
    27. Banken beviljar inte dig lån utifrån den rörliga räntan. Utan använder kalkylräntan (runt 7% idag).

      Radera
    28. Om man vill låna 5 milj så ska man alltså mäkta med 30k i månaden i räntekostnad? Det är iofs före ränteavdraget men det trappas väl ner efter 100k om året? Sedan en amortering på 2% a 100k så blir väl det sammantaget 35k netto i månaden enbart för kapitalkostnaden. Sedan tillkommer drift, långsiktigt underhåll, skatter etc. Vilka fixar en sådan kalkyl om 30-35% av utgifterna ska gå till boendet? Man lär behöva tjäna >200k i månaden? Är det verkligen så det funkar?

      Radera
    29. 30k blir det inte riktigt, kalkylräntan räknas med ränteavdrag vid 30% resp. 21%. Matade in ett Stockholmsexempel på en lägenhet i Stockholm med en avgift på 5000kr/mån, 1M i kontantinstats och två barn. Inkomster 2x40kkr (brutto). Får då förhandsbesked på att det går att köpa en lägenhet för 6,3M. Räcker till en central 2:a kanske.

      Radera
    30. Banken bryr sig förstås om andra lån, rating samt yrke. Klarar du därefter kvar-att-leva-kalkylen. Så fine, även ifall du kanske lägger mer 50% på ditt boende. Exemplet visar även hur bra medelklassen har det ekonomiskt med dagens räntor och fastighetsavgift. Så det verkar fullt rimligt att skruva upp den.

      Radera
    31. Niklas, vilken bank var det?
      Det jag reagerade på är att de beviljas lån över 5 ggr brutto vilket skulle ge 4.8 Mkr.

      Radera
    32. Niklas

      Banken kan väl inte använda kalkylränta om 7% och bevilja lån på 5.3 miljoner när räntekostnad, avgift och amortering då landar på 35-40k i månaden? Dvs >60% av nettot varje månad...

      Radera
    33. SBAB, du glömde kanske räkna med barnbidragen, sen inkluderas nog semesterersättning (=12,2x80kkrx5)? Förklarar dock bara runt 400 tusen extra, ifall jag räknar om barnbidragen till brutto (men det är kanske särskilda regler runt det). I min uträkning landar jag på 6,2M. SBAB landade på 6,3M. Så nära.

      Radera
    34. Jo, fast du räknar fel. Såg precis att SBAB hade en kalkylränta på 6%. Efter ränteavdrag blir det då netto på 5,3M lån = 19435kr/månad (200 000x70% + 118 000x79%)/12. Lägg till amortering och avgift, så går det nog hyfsat jämt ut med-kvar-att-leva beloppet för en tvåbarnsfamilj.

      Radera
    35. SBAB utmärker sig med en extremt låg kalkylränta. Många andra räknar på 7%. Jag har själv 2,5M i lån som ensamstående med två halva barn (=ett bankbarn). Jag blev beviljad lån hos betydligt tuffare bank, dessutom snävare marginaler i kvar-att-leva-kalkylen då jag är ensam om att bära boendet. Har dock högre inkomst än i mitt exempel, och betydligt lägre belåning så jag slipper amortering.

      Radera
    36. Sagt det innan, men 1% lägre kalkylränta (6% istället för 7%) motsvarar 10-17% högre kreditutrymme. Hur mycket har nu priserna gått upp sen hösten 2019?

      Radera
    37. Misstänkte att det var SBAB...

      Radera
    38. Såklart det går i bräschen för de billiga pengarna ;-). Dessutom har de faktiskt väldigt bra räntor vid höga lån till bra säkerhet. Jag kör dock vidare på LF, förlorar kanske några falaflar och några streaming abonnemang per månad. Man har inte jag jagat 1% räntor heller.

      Radera
    39. @Somebody, förlåt men du kanske räknade rätt. Banken bryr sig dock inte om ifall 60% av dina/era inkomster går till bostaden. Bilen, spotify, netflix är inte med i kalkylen ändå.

      Radera
  7. Man kan fundera över att vi om jag minns rätt har 900 000 bostäder där ingen är mantalsskriven. En lite högre fastighetsskatt på tomma hus kanske kunde få ut en hel del höginkomsttagare till glesbygden. Bonus malus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan ju vara sommarbostäder.......

      Radera
    2. Snarare så att en höjd beskattning kan leda till att folk tvingas göra sig av med dyrare fritidshus. En stuga för en miljon och en villa för 5 miljoner blir en rätt saftig utgift.

      Radera
  8. Är det någon som vet hur man har tänkt hantera min orealiserade reavinst för min bostad? Alltså mitt utgångsläge?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta bort uppskovsräntan, behålla reavinstskatten, Avdragsrätt för värdeökning med 2% per år.....
      .....typ som jag förstått det.

      Detta är ju bara en del i ett omfattande förslag och sannolikheten att hela det blir verklighet utan förändringar är väl <1%.

      Radera
  9. Undrar om inte omdiskuterad förändring av skattesystemet rentav skulle kunna öka kontinuiteten i vården. Det låter kanske långsökt, men faktum är att många läkare arbetar på konsultbasis, på heltid eller med firma "vid sidan om" och kan därmed ta ut ersättning som utdelning istället för till 55% marginalskatt. Utan marginalskatt och 3:12-regler tror jag många skulle extraknäcka hemmavid istället. Mindre pendling och bra för kontinuiteten alltwå...möjligen dock en nackdel för underbemannade kliniker i glesbygd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har verkligen läkarna anställningsavtal som tillåter att man bedriver "konkurrerande" verksamhet på fritiden?

      Radera
  10. Stora förändringar ger ofta problem.i hushållens kassaflöde. Mitt förslag är att fastighetsskatten istället ackumuleras och räknas upp med statslåneräntan. Vid försäljning kvittas den ackumulerade fastighetsskatten först mot reavinst och kan vara maximalt ca 25 % av totala försäljningspriset. Då behövs det inga begränsningsregler för pensionärer, unga, barnfamiljer, ensamstående, urinvånare i skärgårdskommuner osv som det blev till slut i gamla systemet med marginaleffekter.

    SvaraRadera
  11. Höja en skatt, sänka en annan, skatteväxling hit och skatteväxling dit. Ständigt dessa dimridåer och pseudodebatter. När ska vi börja prata om den enormt ineffektiva statsapparaten, felsatningar,korruption och rent trams som tar enorma resurser från skattebasen? Jag betalar gärna upp till 90% i skatt, men då vill jag ha något annat än sönderstressade sjuksköterskor, allt sämre PISA resultat, skenande brottslighet," nya karolinska-byggen" nuon affärer osv osv.

    Jag vill helt enkelt ha något för pengarna, men jag är inte så naiv så att jag tror att detta nånsin kommer ske.

    Sådärja nu har jag gnällt färdigt för den här helgen.

    Ska försöka återkomma med mer gnäll nästa vecka, men kan inte lova något

    PS. Kul för mina yngre grannar som köpt villor för 6-12 millar när det slängs på 60-100 laxar i fastighetsskatt (givet att den blir runt 1%).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt - både ett bättre skattesystem och mer för pengarna.

      Vad gäller dina yngre grannar - fastighetstaxeringen är 75% av marknadsvärdet. Graderas bara upp typ vart 3-4:e år. Så köpte man för 6 mille blir kanske skatten baserad på 75% av 5 mille, eller 4 mille, och därmed 40000/12=3333 i månaden på sexmiljonersvillan.

      Radera
    2. Mitt eget taxeringsvärde är t ex på ca 25-30% av marknadsvärdet och fortfarande cirka 60% av vad jag köpte gården för 2006.

      Radera
    3. @cornu.
      Vad som är ett "bättre skattesystem" är ju högst subjektivt. Men om vi bortser från det så kanske (iom att du är hyfsat påläst inom ämnet) du kan dela med om en stat inom våran kultursfär där skattesystemet gjorts om, samtidigt som det totala skattetrycket i stort sett behållits och där skattebetalarna har "fått mer för pengarna "? En sådan stat Skulle jag finna mycket intressant att läsa mer om.

      Ja, 40 000( upp till 80 000sek) per år är inte världens undergång för någon av mina grannar. Men i ett samhällsperspektiv kan det vara katastrofalt. Dessa välutbildade yngre har satt sig i stor skuld under givna förutsättningar, ändras dessa radikalt så är nog en del av dessa inte främmande för tanken att lämna landet. Tur då att deras fastigheter sannolikt sjunkit så pass i pris att de inte kan sälja utan att gå back. Då stannar de kvar och kan "få mer för pengarna " :-)

      Hur blir det förresten om man lägger om tak ,stambyter, installerar bergvärme, solceller mm? När den "uppgradering" sker vart 3-4 år, åker man då på höjt taxeringsvärde och därmed högre fastighetsskatt?

      Radera
    4. Ja, det gör man, vilket är ett stort problem med fastighetsskatt av den typ som föreslås. Förbättringar av bostaden i form av nytt kök m.m.m.m. leder till högre skatt.

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Låt arbetslösa och flyktingar jobba 10 timmar i veckan för kommunen. Städning av parker gator och torg. Extra hjälp i skolor och ålderdomshem mm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Christer L: Jag utgår från att ditt förslag baseras på avtalensliga löner, pensionsintjänande och som försäkringsgrundande inkomst och att kommunerna betalar arbetsgivaravgift på lönebeloppen. Samt naturligtvis att det hela sker uner iakttagande av laga anställningsformer enligt LAS.

      Radera
    2. Du har rätt chiefen . Det blir nog billigare och bättre att ha kvar folk i arbetslöshet och utanförskap än att få dom i arbete med dagens skattesystem. Mer bidrag mindre arbete, kommer bli super :-)

      Radera
    3. Re. Chief

      Svaret på din fråga är nej såklart. Varför skulle de få något av det? Då får de väl skaffa sig riktiga jobb. Sen borde det såklart inte vara 10 utan aktivitet med minst 40 timmars närvaroplikt.

      Radera
    4. Eller så kan kommunen anställa arbetslösa om behovet av dessa tjänster finns.

      Radera
  14. För de som inte följt Cornus länkar så är här en sammanställning av vad de tycker om Sveriges skattesystem:

    Strengths
    1. Sweden provides for net operating losses to be carried forward indefinitely, allowing for corporations to be taxed on their average profitability.

    2. Sweden has a territorial tax system that exempts both foreign dividends and capital gains income from taxation without any country limitations.

    3. Sweden has a broad tax treaty network, with 81 countries.

    Weaknesses:

    1. Sweden's personal dividend tax rate is 30 percent, above the OECD average (23.9 percent).

    2. Sweden has a progressive personal income tax and a combined top rate of 60.2 percent.

    3. Sweden has Controlled Foreign Corporation rules that apply to both passive and active income.

    SvaraRadera
  15. Höjd matmoms hoppas jag vi slipper. Det vore som att sticka kniven i svenska bönder och småskaliga handlare.

    jag köper massor från lokala gårdsbutiker både vad gäller grönsaker och kött mm. Denna typ av konsumtion är hållbar från alla synsätt men såklart dyrare än att handla massproducerat på ica. Höjs momsen chockartat så blir skillnaden i kronor räknat ännu högre på hållbart lokalt producerad mat kontra skiten som vi importerar från länder med ska vi säga mindre strikta djurhållningsregler och miljökrav. Det blir ett hårt slag för många tror jag.

    Egentligen skulle jag kunna stödja en 0% moms på just livsmedel. Sen enhetligt på allt annat :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag stödjer 0% moms på det som gynnar mig, detta kompenseras med en enhetlig moms om 50% på allt annat....

      Särintressen har styrt den svenska skattepolitiken sen begynnelsen. Alla är i stort överens om att det inte är bra. Men ingen är villig att offra just sitt intresse. Vet inte vad man ska kalla detta fenomen för ? Förslag?

      Radera
    2. Det som styr den svenska skattepolitiken är att "köpa" marginalväljare ty politik handlar inte om att fatta kloka beslut utan politik handlar om att vinna val.

      Radera
  16. Fastighetsskatt : När du hyr din bostad av staten.

    Personligen skulle jag vilja se en platt inkomst skatt samt enhetlig moms som de enda skatterna vi har. (Inga arbetsgivaravgifter).

    Sedan får vi helt enkelt skruva upp dessa till de nivåer som krävs för att nuvarande system skall "gå runt".

    Detta blir enkelt och tydligt.

    SvaraRadera
  17. Istället för att slå oss för bröstet att vi är lite bättre än gamla trötta västländer kanske vi skulle titta närmare på topprankade Estland och implementera deras regler o skatter.

    SvaraRadera
  18. Jag undrar om det är möjligt att bygga upp totalförsvaret tillräckligt fort och förstärka sjuk- och äldrevård (något åtminstone jag tycker behövs) utan skattehöjningar?

    Vidare tycker jag miljöskydd, t ex bevarande av fler skogsytor med rödlistade arter skulle behöva stora tillskott.

    Kanske ser kommentariatet många besparingsområden?

    SvaraRadera
  19. Jag undrar om det är möjligt att bygga upp totalförsvaret tillräckligt fort och förstärka sjuk- och äldrevård (något åtminstone jag tycker behövs) utan skattehöjningar?

    Vidare tycker jag miljöskydd, t ex bevarande av fler skogsytor med rödlistade arter skulle behöva stora tillskott.

    Kanske ser kommentariatet många besparingsområden?

    SvaraRadera