Aktuellt

Reklam: Fem procent rabatt med Cornucopia? på Finanskursen årskull 3

Denna artikel är reklam för Finanskursen, som erbjuder tidig anmälan och fem procent rabatt till bloggens läsare om de anmäler sig här . F...

2020-11-30

MÖP-måndag: Försvarsmakten visar upp sensorkedjan helikopter - tung kustrobot

I veckan som gick genomförde Försvarsmakten en övning där man skyddade Öresund med tung kustrobot, med de sjöoperativa helikopter 14 som sensorer. Detta innebär att man mycket snabbt kan gruppera var som helst i landet - särskilt södra Sverige - och bekämpa sjömål, och är en intressant exempel på det nätverksbaserade försvar som vi i praktiken har idag.
En hkp 14 som mellanlandat någonstans utanför Kungsbacka härom året
De tunga sjömålsrobotarna kan alltså målbekämpa inte bara mål från rörlig markbaserad radar som UndE 23, utan också från andra plattformar, likt i det aktuella exemplet den sjöoperativa helikopter 14. Man kan både med radar eller optiska hjälpmedel överföra måldata till andra enheter, inklusive den markbaserade tung kustrobot. Sannolikt kan man även överföra måldata till ytstridsflottiljernas korvetter, och till Gripen-flygplan.

Det är intressant att man går ut med de här förmågorna i artikeln och filmen på Försvarsmaktens hemsida. Det borde annars vara förmågor man ligger rätt lågt med, vilket gör att detta borde handla om signalpolitik mot främmande makt. Vi kan snabbt och var som helst bekämpa sjömål och ni kan inte hitta oss. Valet av Öresund för att visa upp förmågan kan dels varit för att minska risken för signalspaning och dels därför att det knappast är första platsen den dimensionerande angriparen kommer dyka upp.

Dutuben vill inte samarbeta kring inbäddning av filmen, men ni kan se den på hemsidan.

På sin tid var det nätverksbaserade försvaret (NBF) en gökunge som svalde stora summor pengar i brist på riktning för rikets försvar under den strategiska blackouten, och i teorin skrotades. Men i verkligheten har många av NBF-visionerna förverkligats, både i Sverige och hos andra länder.

Olika tekniska plattformar kan peka ut mål eller dela sensordata med andra, vilket kan vara en enorm styrka då vapenbärarna därmed kan uppträda utan att avslöja sig genom att använda sina egna sensorer, medan t ex hkp 14 snabbt kan dyka upp någonstans, målanvisa, och sedan försvinna bakom träd och kullar igen, omöjlig att bekämpa. En sorts sjömålsrobotvariant av gamla pansarvärnshelikoptrarna.

20 kommentarer:

  1. Det går framåt. När jag gjorde värnplikten hade flottan lat och long för positionsangivelser, KA ett eget system och Armen sitt alldeles egna system.

    SvaraRadera
  2. Intressant, men som sagt mer intressant varför man finner sig nödgade att kommunicera denna förmåga. Har (S)vetsaren fått ett hemligt brev från Trump som avlyssnat ryska posten tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Onekligen en mycket intressant fråga.

      Radera
  3. Som sagt går det framåt men det duggar inte riktigt lika tätt med positiva nyheter angående den civila delen av totalförsvaret och samhällets förmåga att hantera kriser överlag tycks det mig.

    Är det pengar som saknas hade i varje fall jag inte varit främmande för skattehöjningar om nödvändigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte pengar som fattas, det är prioriteringar. Sverige kunde varit superbra inom en mängd områden, men istället valde man att gå full Messiaskomplex och satsa på att bli en "humanitär stormakt".

      Radera
  4. Allt som är stort, långsamt och inte kan ducka är dödsdömt i en modern konflikt. Större ytstridsfartyg KAN inte överleva någotsånär moderna robotsystem. Det räcker för tusan med Silkworm - om man har tillräckligt många och kan få iväg dem tillräckligt snabbt. Helikoptern måste vara för avledning när drones kan leverera finfina måldata till mycket låg kostnad. Samma sak med stridsvagnar - microchippet har gjort dem omoderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att det är så enkelt. Du måste ha rörlighet för att åstadkomma en förändring och ett fordon som har pansar tvingar motståndaren att använda större laddningar som kräver en större vapenbärare som ger större IR/radar signatur och kräver mer logisk så färre kan föras fram till striden och båda sakerna ökar chansen för att aktiva motmedel som fordonet bär med sig räcker till.

      Radera
    2. Att man med billiga UAS skulle kunna leverera "finfina måldata till mycket låg kostnad" är fantasier och önsketänkande. De sensorer som krävs för att man på stora avstånd ska kunna upptäcka ett ytstridsfartyg utan att dessa skjuter ned din UAS först är varken små eller billiga.

      Fler sensorer är viktigt också, ytstridsfartygens passiva sensorer som används för att upptäcka möjliga mål kan slå fast riktning till ett mål men inte avstånd (och därmed exakt position). Med passiva sensorer på minst två olika platser så är det dock möjligt att beräkna målets placering utan att behöva aktivera den egna radarn.

      Radera
    3. Nja jag kan ha fel men jag har för mig att jag läst någonstans om "hobby drönare" i Ukraina. Visade sig att med kunniga soldater som improviserande med den konsument elektronik de fick tag på, kombinerat med artilleri från början av kalla kriget, visade sig vara mycket dödligt.

      Radera
    4. Men skillnaden, och den är stor, är att man använde drönarna för att eldleda in i ungefär rätt skogsdunge, varpå artilleriet drog iväg ett gäng granater.

      Det är effektivt mot oskyddad trupp och lättpansrade fordon.

      De kunde lika gärna använt en spejare med radio/mobil/satellittelefon, givet hen kan ta sig nära nog för en positionsfix give or take några hundra meter eller så. Och kan genomföra det...

      Sensmoral-ser fienden dig så dra därifrån fort som fan innan stålet landar i huvudet.

      Radera
    5. Först läser vi på om Paul van Riper och vad han gjorde under Millennium Challenge 2002. Det är 18 år sen och microchippen har bara blivit bättre sen dess men pansar har inte blivit tjockare

      Sen funderar vi på vilken effekt vi kan få med t ex ett kilo VX precisionssprayat över ett större ytstridsfartyg. Grejorna som krävs för att leverera är så larvigt små att de inte går att skjuta ner med någon känd teknik. Nervgaserna kom ur modet för att de var så förbannat svåra att hantera på ett säkert sätt och både civila och de egna trupperna kunde råka illa ut, men nu har microchippet ändrat förutsättningarna fullständigt. Är det krig så är det.

      Radera
    6. Du är förstås medveten om att alla ryska örlogsfartyg sen 60-talet är NBC-skyddade? Och att du precis eskalerade kriget genom att använda kemiska vapen i en first strike?

      Radera
    7. Funkar kanske med NBC-skydd men alla får hålla sig inomhus och vänta på att nån kan dusha över båten med klorin. Som försvarsåtgärd mot strikt militära mål från anfallande fiende tror jag inte att något kan kallas "first strike". Knappt heller "escalation". Vad skall de svara med? Det gamla nervgasartilleriet som är lika farligt för den som avfyrar det?

      Radera
    8. Get real... På vilket sätt inkapaciteras ett större ytstridsfartyg av att beläggas med VX? Det är ju bara löjligt. Besättningen skall inte befinna sig på utsidan under strid utom för vissa speciella uppgifter och att leverera eldkraft tillbaka är inte en av dem. Dessutom har man tillgång till skyddsdräkter och sanering går fort.

      Vad gör du om det blåser eller regnar? Hur många döda fiskar blir det då av din VX, hur verifierar du att målet är utslaget?
      När det inte skjuter tillbaka?

      Möjligen kan du tillfälligt stoppa ett hangarfartyg med kemvapen, och om det kommer in kemstridsmedel i hangarerna under däck kan det bli jobbigt, men inte mycket jobbigare än en sjömålsrobot och en jävla massa jetbränsle i tankade flygplan...


      Eld eller gift?

      Radera
  5. Kan det vara en slump att informationen publicerades samma dag som Ryssland hade "Marininfanteriets dag"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man tänker på varför Ryssland behöver marininfanteri vid Östersjön så blir det uppenbart att det inte handlar om något försvar bara ren och skär aggression. Rysslands västgräns är en landgräns med än mer landmassor. Marininfanteri med all utrustning lastas upp på landstigningstonnage som också är baserat vid Östersjön. Återigen det behövs inga landstignings Ro-Ro fartyg i dussintal för att försvara slättmark och skogsmark längs Rysslands västgräns.

      Marininfanteri upplastat på landstignings Ro-Ro fartyg avses endast att användas i aggresivt syfte till att landstiga på en kust man inte kan nå med landburna stridskrafter, dvs Sveriges kust. Det är det som marininfanteriet tränar för, det är det de får årliga budgetmedel för. Om det nu var någon som trodde att man använder landstigningstonnage och marinsoldater till att köra planlöst längs med Östersjöns sydkust med hela klabbet från Baltijsk.

      Radera
    2. Det är inte konstigt om ryssarna är lite paranoida. De har en historik av att bli anfallna i stor skala då och då. Karl XII, Napoleon, Hitler - enorma mängder mänskliga benpipor som sticker ut ur snödrivor varje gång.

      Radera
    3. Men de har slagit tillbaka fienden varje gång och seriöst, ingen rysk militär tror att de skall bli invaderade igen.

      De bygger upp en offensiv militär styrka för utifall det behövs då de har offensiva avsikter eller om de av någon anledning skulle bli en storkonflikt och då är det bättre att striden sker hos fienden än hos en själv.

      I detta fallet skulle nog Sverige sitta mitt emellan.

      Hade vi varit seriösa hade vi haft ett luftvärn som heter duga, och kunde förneka alla former av flyg tillträde över Östersjön. Gotland är en utmärkt positionering för dessa.

      Radera
    4. Konklusionen är att Ryssland har offensiva agressionsavsikter med denna förmåga. Rätt meningslöst, tidkrävande och dyrt att utbilda i landstigningsteknik för strid i åkermark.

      Opportunistisk aggression är Modus Operandi.

      Om vi blickar tillbaka på historien så genomförde Ryssland ihop med Danmark och Polen ett opportunistiskt angrepp på Sverige år 1700 vilket i ledde till Karl XII:s ryska fälttåg.

      I Napoleonkrigen så allierade sig Ryssland opportunistiskt med Napoleon och passade på att invadera Finland. Därefter bytte Ryssland opportunistiskt sida vilket i slutändan ledde till Napoleons ryska fälttåg.

      Som ett direkt förspel till WW2 så allierade sig Sovjet med Nazityskland för att opportunistiskt dela upp östra Europa mellan sig. Pakten gjorde att Nazityskland kunde agera med full kraft västerut, slå ut Frankrike och vingklippa UK. Därefter såg sig Nazityskland kunna slå mot Sovjet som visat sin totala inkompetens i Sovjets opportunistiskt aggressiva attack mot Finland i Vinterkriget.

      Ryssland är mästare på att dra sin olycka över sig själva genom aggresivt opportunistiskt agerande genom tiderna. De har alltså startat med att agera glupskt aggressivt mot sin omvärld för att i slutändan slåss bland brinnande bondbyar på stäppen. Inte har de lärt sig så mycket under all denna tid.


      Radera
  6. Apropå luftvärn så hjälper det inte bara med missiler, det krävs över horisonten förmåga också så vi kan lokalisera inkommande tex Xrobotar och självklart utnyttjar motståndaren luckor i täckningen.
    Otan påpekade 2018 bristen att upptäcka lågt flygande föremål av länderna kring östersjön och då förmågan att bekämpa dessa, framför allt i ett skymningsläge.
    Man förordar en utbyggnad av c4isr och en sammankoppling mellan länderna i norden inkl. Baltikum till Nato central norr, för tidig varning om vad som väntar!
    Ovanstående innebär att samtliga viktiga områden borde kunna aktivera ett autonomt luftförsvar med tex LandRAM genom tex lfcentral som aktivator.
    Någon trupp från medlemsländer lär inte dyka upp förrän lv finns som skyddar vad det nu är som kommer!

    SvaraRadera