Cornucopia?

Aktuellt

Var tredje tackar nej till jobb utan möjlighet till distansarbete - hälften av kvinnorna

Enligt en undersökning från Sifo, beställd av Sigma IT, så tackar 35% av svenskarna nu nej till ett jobb som inte erbjuder distansarbete. 46...

2020-11-18 08:44

Har centralbankerna någon exitstrategi?

När centralbankerna sedan finans- och skuldkrisen köpt upp allt mer obligationer på marknaden, så är frågan finns det någon exitstrategi för att avyttra dessa enorma tillgångar?
Centralbankschoklad
Till och med Riksbanken har köpt obligationer för mångmiljardbelopp - initialt statsobligationer, men numera också företagsobligationer. Detta trots att det inte förelåg någon egentlig kris på den svenska obligationsmarknaden förrän i våras.

Vad är då exitstrategin?

När ska obligationerna säljas? Eller ska centralbankerna sitta på dem tills de löper ut och faktiskt ska återbetalas? I många fall finns inga pengar att återbetala med för t ex skuldkrisens länder, utan enda sättet att återbetala dem är att utfärda nya obligationer, som ingen vill köpa utan centralbanken återigen måste köpa för att utgivaren ska kunna betala tillbaka sin skuld på den förra obligationen.

I praktiken är centralbankernas skuldköp permanent och kommer inte kunna rullas tillbaka. Skulle man sälja skulle räntorna explodera och länder och företag skulle gå i konkurs nästa gång de behöver utfärda nya obligationer och ingen vill köpa dem, alternativt att man inte har råd med de nya skyhöga räntorna.

Under skuldkrisen varnades för den moraliska faran (eng moral hazard) i att centralbankerna köper upp skulderna, och den har besannats. Varför ska länder sköta sin ekonomi, när de ändå garanterat kommer kunna låna pengar till underskotten? Av skuldkrisens PIIGS-länder är det bara Irland som har lyckats få ner sina skulder väsentligt.

Konsekvensen är att centralbankerna nu är fast i att för evigt köpa obligationer och därmed kommer marknaderna fortsätta för evigt stiga.

Så länge inte pengarna når den verkliga ekonomin kommer det heller inte bli någon hög inflation som kan få skuldberget att krympa relativt BNP. Och med snart tio år sedan skuldkrisen och tolv år sedan finanskrisen har det inte heller skett.

Resultatet blir stigande ekonomiska klyftor, då centralbanksstimulanserna gynnar de som har kapital, och missgynnar de som inte har.

Effekten kan vi t ex se på bostadsmarknaden, där de som redan är inne gynnas, medan de som står ute missgynnas. Just Sveriges permanentat dysfunktionella bostadsmarknad är också att betrakta som en direkt konsekvens av centralbanksstimulanserna.

Finns det någon exitstrategi? Och då avses en faktiskt fungerande sådan som inte knäcker systemet, inte att man säger sig ha en dito.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

68 kommentarer:

  1. Riksbanken har också köpt Bostadsobligationer för att som jag förstått det hålla ner räntan, så vi som har en belånad bostad klarade oss undan en räntesmäll i Mars. Kanske något du redan skrivit om.

    Har husmarknaden blivit som bankerna, too big to fail? Något för ett framtida inlägg kanske.

    https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020/riksbanken-fortsatter-kopen-av-stats--och-bostadsobligationer/

    "Under nästa vecka avser Riksbanken att köpa säkerställda obligationer (i huvudsak så kallade bostadsobligationer) för 20 miljarder kronor. Utöver det har direktionen beslutat att ytterligare köp av stats- och bostadsobligationer om totalt 35 miljarder kronor ska ske till och med den 30 april."

    SvaraRadera
  2. En diskussion som bara har börjat, tycks det...
    Hur skall man agera som enskild medborgare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sitt i båten, tag inga risker skall du placera pengar köp fast egendom, men var beredd på att det kan komma skatter på den egendomen.

      Radera
    2. Det är väl precis just risker man ska ta, annars blir man relativt fattigare för varje dag jämfört med dom som gör det. Centralbankerna har ju i praktiken neutraliserat risken.

      Radera
  3. Sparka burken vidare och hoppas på att BNP växer under tiden...

    SvaraRadera
  4. Jag tror på en abrupt omställning som vi har svårt att föreställa oss idag. Historiskt har det varit världskrig, revolution eller liknande.
    Hoppas givetvis vi slipper världskrig. Kanske kan det vara et paradigm-skifte med AI eller liknande som skriver om spelreglerna helt och hållet.
    Yes, det låter drastiskt, men det ligger lite i sakens natur. Vi gör allt för att undvika gradvis förändring. Kvar blir bara alternativet att det "smäller till slut".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, inte tilltalande, men risken kan vara så i dessa digitala tider, tidigare historiska kollapser var ju relativt långsamma händelser (Annorlunda nu, Reinhart&Roghoff)

      Radera
    2. Jag tror du har rätt att det slutar med en abrubt korrektion, men vad skulle AI ha med saken att göra? Det finns gott om saker som kan skapa konflikter med valutakollaps som följd (ex klimatöfrändringar, energibrist osv). En annan möjilg utväg är att globala kryptovalutor tar över mer ifrån (krashade) nationella valutor. Förlorarna blir samma som idag, de som sitter med inkomster i lokal valuta och inte kan spara.

      Radera
  5. Vad hände med raljerandet av att "det är annorlunda nu" ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är annorlunda nu!

      Radera
    2. Med tonvikt på att det ÄR annorlunda nu. Märkligt att ingen hängde på. Det är tydligt att gamla sanningar och teorier inte stämmer längre.

      Radera
  6. Höj kapitalskatterna? Sänk löneskatter? Skatt på finansiella transaktioner?

    Gynna sparande och amoteringar på lån, minska avdragsrätten.

    Utöver svarta svanar är det kommande energikris när fossila bränslen som fasas ut utan att det finns realistiska ersättningar med samma kostnadsläge som är mest sannolik att däcka systemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är omöjligt att ammortera oss ur den här krisen, har du sett hur stort det globala skuldberget är? Det är också omöjligt att spara oss ur detta eftersom det skulle döda konsumtionen. Det enda som i praktiken fungerar är en (ofrivillig) skuldavskrivning, så att vi kan börja om med nya skulder. Skulderna kommer fortsätta öka fram till dess.

      Radera
    2. Så den som köper dyrast på lån vinner det här slaget :)

      Radera
  7. Man kan låta länder konkurs likt företag. Så slaktas valutan lite sen om på ruta ett igen. Med konsekvens att invånarna i landet blir otroligt mycket fattigare relativt andra länder. Se på Argentina exempelvis:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Economic_history_of_Argentina#/media/File:GDP_per_capita_of_Argentina,_percent_of_US_(1900-2008).png

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länder ställer in betalningar ibland.. Frågan är varför har man gjort det historiskt om man bara kan ställa ut en ny obligation?

      Radera
    2. Det finns massor av länder som gjort konkurs, även många västländer. Flera amerikanska stater har också gått i konkurs. Det verkar märkligt lätt att återfå förtroendet igen, så det kanske är en bra lösning? https://en.wikipedia.org/wiki/Sovereign_default

      Radera
  8. Ett problem det för med sig följer av att inga ökar sina avsättningar till pension för att kompensera för låga räntor. Men om man nu bara ska finansiera allt med ökad skuld så borde man snarare sluta pensionssparande och ta lån sen.. Men enligt mig så borde avsättningar öka med ca en faktor 5 för att bibehålla samma pension om förutsättningarna är att det ska vara räntesparande.

    SvaraRadera
  9. Rommarriket föll när det inte längre fanns nya terroriella vinster att ta och underskottet för staten växte. Så även om bloggaren inte skriver lika aktivt om peakoil längre tror jag ändå det är vad vi ser framför oss. USAs garant för frihet och demokrati har ju baserats på deras törst efter olja som drivit ekonomiskt tillväxt och välstånd. När detta är över återstår endast att låta underskottet växa till medborgarna synar bluffen och blir förbannade för att vi får jobba hårdare och hårdare för sämre och sämre villkor. Enda räddningen är väl om vi kan göra teknologiska framsteg som förändrar den spelplanen. Tyvärr stirrar sig alla blinda på digitalisering men en sådan framtid så saknas ju en marknad då digitalisering och AI dödar vanliga jobb så krymper ju köpkraften i landet och då i förlängingen ingen får några jobb. Så effektivitetsvinsterna är positiva men det är frågan om vi börjar närma oss en punkt där effektivitetsvinsterna kommer slå mot den totala köpkraften i samhället. Helt enkelt varför skall du specialisera dig när det inte finns tillräckligt med köpare av det du producerar. Sedan har vi klimatförändringarna som i väst kan symboliseras av elbils tjaffset känns ju inte heller som någon seriöst angrepp på problemet, vi minskar vår användning av olja i en sektor men energin skall fram och då landar vi ju i att vi behöver antingen investera rejält i känd kärnkrafts teknik eller göra betydande tekniskaframsteg inom andra energialternativ. Den diskussionen hörs dock inte i de stagnerande I-länderna här är det platityder om grön omställning. Men i Indien och Kina ser man tydligt att staterna har både energi och infrastruktur på toppen av sin agenda. Jag ser ingen annan utveckling än att Kina återtager positionen som världens epicentrum efter ett par 100 års paus och till slut kommer Kina få lov att försvara sin position med väpnat motstånd när västvärlden bestämmer sig för att det är deras fel att vi fumlade med bollen och knarkade ner oss på billig olja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förnybart är det billigaste energislaget även utan stöd, och det är dit investeringarna styrs, och kommer förändra vår energiförsörjning snabbare än vi tror. Till och med IAEA säger att solenergi numera ger billigaste elen i världshistorien. Vår energiförsörjning kommer baseras på vind, sol och olika lagringstekniker.

      Radera
    2. Så varför är min el dyrare än någonsin?

      Radera
    3. @ M.Ström är det elpriset som är högt eller skatten?

      Radera
    4. ...vi har inte enbart förnybar el i Sverige ännu...

      Radera
    5. Förnybar väderberoende energi må vara billig men det blir inte så billig då efterfrågan även avser effekt.

      Radera
    6. Sant, effektpriserna kommer bli större i framtiden.

      Radera
    7. Re. Hans B
      Billigast per kwh eller billigast i ett reellt elförsörjningsystem som kan garantera el året runt?

      Radera
    8. Jag håller helt med i Peters analys. Eventuellt med tillägget att jag misstänker att det är peak net energy som har inträffat redan och att ekonomin därför är på permanent life support. (volymen liquids har ju fortsatt öka sedan 2005 mha fracking, oljegrus och liknande dyra/energikrävande utvinningsmetoder medan konventionell olja - vad jag minns - platåat sedan 2005 ungefär. Min misstanke är att netto-energin vi får ut, vilket är vad som driver samhället, inte volymen vätska, har peakat. Av denna anledning"känns" ekonomin fake och zombielik. Har dock inte hittat någon sådan kurva och är för lat för att göra researchen och skapa den själv. Man behöver ta varje delström "olja" och multiplicera med en uppskattad EROI och en lägga ihop till en kurva. Jag har försökt övertyga Cornu att göra jobbet åt mig vid tidigare tillfälle men han har ännu inte nappat...

      @Cornu ett inlägg om peak net energy(EROI) och dess inverkan på världsekonomin vore välkommet:)

      Radera
    9. Ström, beror på hur man räknar.. Men just din el är troligen dyrare för att man har byggt ut överföring till kontinenten men ligger efter med överföring från Norrland. Man har helt enkelt valt att exportera el hellre än ha låga priser och oanvänd effekt i Sverige.

      Radera
    10. Finns väl ett uttryck om effektivitet som lyder. " Effektiviseringar kan bli den snabbaste vägen för allt att gå åt helvete".

      Radera
    11. Carb:

      http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544204002385
      https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544213009420

      2005 verkar stämma.

      Radera
  10. Intressant fråga... sätter också fokus på frågan om varför vi skall ha en oberoende centralbank, och varför allt stöd till ekonomin i stort, måste ta omvägen via bank/finanssektorn som skall skyddas/ges exklusiva privilegier...

    Jag föreslår följande: introducera e-kronan i konto-form och om så önskas i någon anonym "krypterad" form. Se till att du kan äga monetär bas i elektronisk form, kombinerat med internettjänst och betalkort så att du kan utföra och ta emot betalningar, sköta din privatekonomi med monetär bas, riktiga centralbankspengar. Detta är idag exklusivt förbehållet bankerna vars tjänster vi idag är mer eller mindre tvingade att utnyttja. Med detta på plats kan vi avskaffa insättargarantin (som är ett direkt stöd/subvention till bankerna), så att allmänheten kan göra bankrusning elektriniskt. Bankerna klarar såklart inte att bli av med dessa stöd/privilegier, så de går då omkull mer eller mindre omedelbart, och staten kan ta över dem. När vi kommit dit, så kan vi ha en demokratisk/politisk disskussion utan inblandning av särintressen om vad centralbankens roll skall vara, om den skall kunna trycka upp pengar skuldfritt och spendera i ekonomin, med någon slags prisstabilitetsmål, eller om vi skall behålla något som liknar dagens system, men utan exklusiva priviligier för banksektorn. "Fri marknad" är inte vad vi har idag, och om vi nu inte skall ha någon fri marknad, så kan man ju ha en diskussion om hur formerna för detta skall se ut. Fri marknad innebär som regel guldmyntfot och ingen centralbank. Guld har historiskt sett varit marknadens val.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inga privata banker, bara en centralbank alltså, som har kontroll på varenda transaktion vi gör? Tack och hej leverpastej, Kina framstår plötsligt som ett frihetens paradis.

      Radera
    2. Det var inte vad jag skrev. Men kanske att se över bankernas exklusiva privilegier och inte ha en centralbanks som är oberoende. Om man nu ens kan säga att den är oberoende. Det har testats förr och fungerat. Eller ha en fri marknad i ordets korrekta bemärkelse, introducera ädelmetaller och ta bort centralbankens makt att trycka pengar. Då får du låna ut dina pengar till banker om du vill ha ränta och riskera att förlora dem, eller ha guld/silver i plånboken. Den ränta du får av banken skall då återspegla risken att du förlorar dem. DET är fri marknad.

      Radera
    3. En centralbank som styr räntan är förstås ren och skär socialism. Varför är det inte fler som ser det?

      Radera
    4. Varför skulle vi ens behöva nationella valutor och en centralbank som ger ut pengar?
      Den enda anledningen till att dessa finns är ju att politiker vill kunna sänka folks inkomster genom inflation istället för att behöva genomföra trista politiska reformer. Jag skulle ta en väletablerad open-source e-valuta fri ifrån politiskt inflytande före FIAT alla dagar i veckan.

      Radera
    5. Superintressant. Det finns ett par sätt att göra e-kronan extremt attraktiv och därmed motivera ovanliga egenskaper. T ex skulle det gå att avskaffa all kontroll av "pengatvätt" och skattefusk eftersom det går att spåra e-kronor på ett annat sätt. Med en transaktionsavgift runt 2-3% går det att få en betydande skattebas som kan ersätta alla komplexiter kring deklarationer och momsredovisningar. När man räknar på antalet transaktioner så räcker faktiskt 2-3% avgift mer än väl till att ersätta moms.

      Eftersom alla e-kronor per definition då skulle vara vita och lagliga och ha väldigt låg stöldrisk borde de bli så attraktiva att det till och med går att lägga på 10% årligt demurrage och få ordentlig snurr på spenderandet (Jag bara citerar Silvio Gesell).

      Radera
  11. Så risken har nu flyttats från företag(Sverige) och enskilda länder(ECB) till centralbanker. Vem kunde ha anat detta? Varför skall någon sköta sin ekonomi?

    "Varför ska länder sköta sin ekonomi, när de ändå garanterat kommer kunna låna pengar till underskotten? Av skuldkrisens PIIGS-länder är det bara Irland som har lyckats få ner sina skulder väsentligt."

    SvaraRadera
  12. Det finns en trolig fake news exit, dvs det verkar vara fake news men är kokat på delvis sanna saker. Se exvis www.reuters.com/article/uk-factcheck-canada-idUSKBN27C344

    SvaraRadera
  13. När jag var riktigt ung undrade jag alltid hur det skulle bli att komma in i vuxenvärlden. Likaså under studietiden vidare som ingenjör tänkte jag någonstans alltid att det skulle bli lite läskigt att kommma ut i verkligheten bland alla vuxna människor som kunde saker på riktigt.

    Nu sitter jag här 35 år gammal och inser att det inte finns några vuxna människor. På ett sätt rätt lugnande då det visade sig att det var hur enkelt som helst att leverera saker som andra vuxna människor i yrkeslivet uppskattar och värdesätter.

    Åt andra hållet också baksidan på det hela när jag följt makro och finans med intresse i vuxen ålder och mer och mer växt bilden att det inte finns några vuxna människor som löser det här problemet på ett rationellt och långsiktigt hållbart vis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej bilden av ens omnipotenta föräldrar rasar alltid förr eller senare. Alla är bara människor.

      Radera
    2. @Hg Haha... väl sagt. Den fallande marginalintelligensen ju högre upp man kommer i hierarkin. De med mest makt är minst vuxna(?).

      Radera
  14. Vad tror ni? Kommer vi inte till slut behöva introducera Universell Basinkomst? Så att man åtminstone kan leva ett drägligt liv även i samhällets nedre skikt. Men att man behöver ett jobb för att få extra krydda, tex köpa hus, eller bil, eller resor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Christian Engström har skrivit en del om detta och satt siffror på ett förslag med GARANTERAD basinkomst snarare än universell basinkomst. Garantiinkomsten skall bara betalas ut när den verkligen behövs.

      Radera
    2. I praktiken har vi ju det i Sverige, men du kan aldrig bygga ett framgånsrikt ekonomiskt system på att betala folk för att inte jobba. Det viktigaste är nog att se till att pengar inte samlas på för få händer och läggs på hög, utan cirkulerar i Ekonomin där alla har möjlighet att jobba för att få del av dom. Jobb kommer alltid att finnas även om allt mer automatiserad. Mina barn köper virtuella kläder i dataspel, go figure.

      Radera
  15. På samma tema som Peter och Mats L så tror jag att vi helt enkelt är mitt uppe i den västerländska kulturens nedgång och bevittnar den inifrån i förvånansvärt rask takt.

    Vi väljer det som känns bra på kort sikt(trycka pengar) men underminerar på så vis det som gjort västerlandet oöverträffat i att skapa värde för sin befolkning, konkurrens, marknad och utslagning av sånt som inte fungerar(samt hög medel-IQ hos befolkningen, något vi heller inte har vett att uppskatta och i rask takt håller på att förändra men det är ett sidospår).

    Vi har tappat självförtroendet helt vad gäller vår kultur och nedmonterar i rask takt de saker som gjort oss så starka. Meritokrati ersätts med kvotering. Likabehandling ersätts med "positiv" särbehandling av vissa grupper. Konkurrens ersätts med subventioner och olika typer av stöd så att ingen ska få misslyckas.

    SvaraRadera
  16. https://www.youtube.com/watch?v=PHe0bXAIuk0&t=769s

    En utbildningsvideo på det ekonomiska systemet

    SvaraRadera
  17. Att tillverka el centralt i gigantiska anläggningar med hög verkningsgrad som drivs av proffs ansågs länge som klokt och något som låg i landets intresse. Nu nedmonteras detta. Istället ska befolkningen investera i och på amatörmässigt vis driva småskaliga anläggningar. Först har vi betalt stora anläggningar via skatten och nu ska vi ovanpå detta investera i egna anläggningar på hustaken. Dessa småskaliga anläggningar producerar högst effekt när den inte behövs och underminerar på så vis lönsamheten för de storskaliga anläggningarna ytterligare.

    Detta bejublas av massorna och anses som "grönt" och framåtriktat.

    Idioti. (är egentligen ett alldeles för snällt ord men jag vill behålla min vitlistning:|)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förtydligande: jag anser alltså inte att det är idiotiskt att bygga en solcells-anläggning, det kommer jag nog göra själv också eftersom jag är egoistisk. Det idiotiska i min mening är att systemet gör detta till det lönsamma och därigenom rationella valet för individen samtidigt som jag tror det kommer bli förödande för hela samhället på längre sikt.

      Radera
    2. Anar jag paralleller till Stora Språnget och hembygds masugnar på landsbygden?

      Radera
    3. Skitsnack tror jag. Tror att Sverige kommer att kunna ställa om sitt energisystem utan alltför stora problem. Den kärnkraft vi har kvar kommer fortsättningsvis att agera bas tillsammans med vattenkraften. Vind och sol byggs ut och justeringar görs löpande i elsystemet för att klara va många fler mindre producenter. Tänk också på att du redan idag kan lagra din solel via batterier. Vätgas kommer också.

      Sjukt vad negativa alla inpyrda män är på den här bloggen. Känns som det är många ingenjörer som inte kan se utanför boxen och som fastnad att allt bara kan lösas med kärnkraft.

      Var är du nanotech!? Kom tillbaka :)

      Radera
    4. OK, om vi tror som du att vi kan ställa om från vatten och kärnkraft till sol och vind "utan alltför stora problem"(vilket jag alltså inte tror), vad är då vunnet? Hur är sol och vind bättre än kärnkraft? Vad är hållbart med att bygga paneler och vindsnurror av ändliga material med relativt kort livslängd i sammanhanget? Hur mycket betong åtgår till fundamenten? Hur värderas förfulandet av miljön? Hur stor area förstörs av vindsnurror för att generera samma effekt som ett kärnkraftverk?

      Berätta gärna för mig vad det kostar att sätta upp en solkraftsanläggning med lagring som klarar att försörja ett hem under 24h. Jag är inte ironisk, jag är nyfiken och skulle verkligen vilja veta? (min misstanke är att det är dyrt men visa gärna att jag har fel så ska jag gladeligen bygga en sån anläggning själv).

      Slutligen så tar jag anstöt av att du verkar köna mig som man. Verkligen onödigt att hålla på och kasta etiketter omkring dig. Till saken hör även att du har fel. Jag råkar vara född med äggstockar men vill sedan en tid tillbaka identifiera mig som androgyn.

      Radera
    5. Erik: Men vilken kärnkraft kommer vara kvar om du extrapolerar Sveriges nuvarande energipolitik?

      Radera
    6. Känns inte som du läste mitt inlägg så noga. Vattenkraften ska vi såklart ha kvar. Och den kärnkraft som finns idag kommer vi även ha kvar under relativt lång tid. Det jag menar är att vi kommer kunna göra omställningen succesivt och att det absolut är görligt. Sen kommer det inte gå helt smärtfritt men Sverige som land har alla förutsättningar att klara av en sån omställning. Det kommer behövas mycket samverkan och nytt tänkande men det kommer att gå.

      Nämnde jag nåt om att gå off grid? Nej det gjorde jag inte men du valde att tolka det så och ställa en klurig fråga. Svaret är att det troligen inte kommer bli lönsamt fören efter 2040 vad jag läst även om kalkylerna såklart är osäkra.

      25 år för ett vindkraftverk och någon liknande för solceller är inte helt fel kan jag tycka. Sen har du kanske hört talas om återvinning?

      Slutligen sorry för att jag dömde dig som man.

      Radera
    7. OK, och om vi kommer ut på andra sidan efter dessa smärtor, vad är då vunnet? Vi har ersatt kärnkraften med sol och vind, varför är dessa bättre?

      Kärnkraften är ju helt fantasktisk, noll och ingen miljöpåverkan i Sverige från vår kärnkraft. (miljöpåverkan från gruvbrytningen tar jag ingen hänsyn till, lika lite som afrikaner och kineser oroar sig för miljöförstöring i Sverige. Afrikanerna och kineserna skulle tveklöst lyckas förstöra sin närmiljö oavsett om vi köper uran av dem eller ej. Dessutom är ju brytningen av jordartsmetaller för batterier, magneter och annat lull-lull som de "gröna" energislagen kräver inte heller utan konsekvenser)

      Vi behöver minst el mitt på dagen(förutom natten). Sol och vind producerar mest mitt på dagen. Dvs de tränger undan de andra energislagen som blir mindre lönsamma. Sen på morgonen och kvällen så krävs elen från vatten och kärnkraft men eftersom dessa gjort olönsamma, vem ska då driva kärnkraft? Varifrån ska effekten komma på kvällen? Vem ska betala? Därav min fråga om batterier.

      Jag sa inget om off-grid, min fråga var alltså vad för lagring som krävs för att förbrukningen och produktionen ska vara i balans över dygnet. Dvs att anläggningen ska "bära sina egna kostnader" och inte förstöra lönsamheten för de andra energislagen. Min misstanke är att batteriet blir ganska stort och har begränsad livslängd men som sagt, kom gärna med ett exempel så ska jag ändra mig.

      Radera
    8. Det där tror jag marknaden kan fixa. Billigt då solen skiner och vinden blåser och svindyrt då det inte är så

      Radera
    9. Christer L, vad härligt om marknaden får råda. Då skrotar vi elcertifikathandeln som drabbar kärnkraftens lönsamhet och vi skrotar även garanterade kWh-priser för vind och sol. Vad tror du utfallet blir?

      Radera
  18. Även om det är bra att lindra den akuta krisen.

    Så riskerar man nu att skapa både zombieföretag och zombieekonomier.
    Företag som hålls under armarna in absurdum gör att man inte frigör arbetskraften för mer livskraftiga engagemang.
    Se bara kulturen "kulturarbetarna skaffar sig riktiga jobb om de inte kan leva på att spela teater". Jag tror att om det är en bransch som är rolig att jobba inom kommer man söka sig tillbaka till det förr eller senare.

    Finns många tillverkande företag som skriker efter kompetens som finns inom storföretagen inom industrin.

    Så man gjorde rätt i början av krisen men nu är det dags att man släpper sargen lite. Drar ner på nivån av permitteringsstöd exv.

    SvaraRadera
  19. Socialistiska revolutioner har ju som mål att förstatliga produktionsmedlen. Dagens hybrid socialism tycks ha tagit det hela till en ny nivå. Staten å kapitalet.... men vem ror?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De med makt, resurser och inflytande, som det varit i alla tider men den globala liberala ekonomin har tagit detta till nya nivåer. Politiker (i förlängningen folket) kan bara se på och försöka parera så gott det går, och/eller försöka berika sig själva. I

      Radera
  20. I den mån Riksbanken köper upp svenska statsobligationer så är det egentligen reglerat. Ena fickan i statens rock utfärdade obligationen och sålde den på marknaden och fick in pengar till staten medan den andra fickan nu har köpt in obligationerna. Det handlar väl ytterst om att ha rätt penningmängd på marknaden i förhållande till efterfrågan på medel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem kunde ha trott att det skulle sluta så här när de började 1668? (Sverige var faktiskt först med den här formeln som senare kopierades av BoE 1694) Hur såg samhället ut då? Fanns det någon som kunde föreställa sig att det skulle finnas oändliga mängder lampolja från Pennsylvania och Rumänien jämfört med den valolja som användes till belysning inomhus på nätterna? Kunde de ens förutse koksen och den teknologirevolution den drog med sig som sen kulminerade i ett eldklot över Hiroshima.

      Jag hävdar envist att ingen människa kunde begripa att vi skulle hamna där vi nu är när det ekonomiska maskineriets grundläggande logikregler slogs fast först 1668 och sen 1694.

      Radera
    2. Det var för övrigt runt 1660 som falugruvan peakade. Finns detaljerad statistik i Bergstatens arkiv. Falugruvan stod för 2/3 av den kända världens produktion av koppar. När de började på 1200-talet var koppar en sällsynt myntmetall som det varit brist på sen 400-talet vilket tvingade Rom att gå över till järn och stål för verktyg och vapen. När falugruvan gick som bäst runt 1662 så låg det koppartak på vartenda slott och varenda kyrka i Tyskland. För att inte tala om alla gjutna kanoner och kyrkklockor.

      Radera
  21. Den enda realistiska exitstrategin är en helt ny valuta. Vägen dit är tyvärr fruktansvärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behöver inte bli så farligt.

      Radera
  22. Det är vansinne. Vi är på full fart in i en inflationskris. Det har vi inte haft i Sverige sedan 1800-talet, så folk är ovana att tänka så.
    Men när Riksbanken ökat penningmängden 15% de senaste 12 månaderna, samtidigt som ekonomin krympt med kanske 10% så är det en reell 25% inflation/uppblåsning av valutan. Precis som skribenten skriver gynnar det oss i ägarklassen som äger fastigheter och aktier. En annan som skrivit om det här för är Andreas Cervenka.
    Men det slutar oftast med elände och att man får byta valuta.

    Jag gissar på en ny guldmyntfotad Örtug (förkortas öro) anno 2025.
    (Och Eurozonen spricker ungefär samtidigt. Det är samma visa hos ECB i Frankfurt.)

    Nästa tecken att hålla utsikt efter är när politikerna försöker bestämma priset på livsmedel för att undvika kravaller.

    SvaraRadera
  23. Man kommer att konvertera alla statsobligationer till perpetual bonds vilket innebär att de aldrig kommer att mogna. I praktiken innebär detta ett sk "default" som leder till att allas lån avskrivs, vilket innebär att vi inte kommer att äga något längre. World Economic Forum, "you will own nothing and be happy about it". Välkommen till det kommunistiska samhället!

    SvaraRadera
  24. "Jag gissar på en ny guldmyntfotad Örtug (förkortas öro) anno 2025."
    Göran, jag gillar ditt uttal av euro! Gjorde själv blygsamma försök att införa detta i mitten av 1990-talet. :D

    SvaraRadera