Cornucopia?

Aktuellt

Var tredje tackar nej till jobb utan möjlighet till distansarbete - hälften av kvinnorna

Enligt en undersökning från Sifo, beställd av Sigma IT, så tackar 35% av svenskarna nu nej till ett jobb som inte erbjuder distansarbete. 46...

2020-09-14 18:56

MÖP-måndag: Första av två nya stora ryska RoRo-fartyg för militära transporter i Östersjön färdigt

Dags för lite MÖP-måndag. Ryssland har en omfattande militär amfibisk landstigningsförmåga i Östersjön, enbart användbar för offensiva insatser mot andra länder. Vad som lätt glöms bort är att de ryska väpnade styrkorna även förfogar över ett avsevärt civilt tonnage med RoRo-skepp. Det sker nu en modernisering och det första nya fartyget är nu färdigt.
Ryska flottans jagare RFS Stojkij.
Rysk amfibiekapacitet i Östersjön är utan kraftsamling tre eller fyra Ropucha-klassens landstigningsfartyg, två Zubr-klassens svävare, fyra Serna-klassens små landstigningsfartyg, tre Dugong-klassens små landstigningsfartyg och tre små Akula-klassen. Därtill har man ett okänt antal kopior av svenska stridsbåt 90, som kan överföra trupp.

Akulan kan ta en T-72 stridsvagn eller 22 soldater, Dugong 3 stridsvagnar eller 100 soldater, Serna en stridsvagn eller 92 soldater, Zubr-klassen tre stridsvagnar eller 500 soldater och Ropucha-klassen 10 stridsvagnar och 340 soldater. Stridsvagnar och soldater kan bytas ut mot olika kombinationer av stridsfordon, pansarbandvagnar, andra funktionsfordon och lastbilar, samt soldater. Men förenklat kan man säga att man kan landsätta en kombination av 60 stridsvagnar, fler stridsfordon och pansarbandvagnar eller 2 750 soldater på en vända. Minst. För de äldre fartygen som Zubr och Ropucha är siffrorna relativt säkra, då dessa även funnits hos numera Natolandet Polen och svävare sålts till Grekland. Sannolikt kommer dock en landstigningsoperation föregås av en kraftsamling av ytterligare kapacitet under förespegling av en övning, eller den årliga flottparaden på Flottans dag i S:t Petersburg.

Men detta är inte allt. Den militära förmågan kan sägas gå iland var som helst där det finns en långgrund strand eller lämplig hamn.

Men man har också civilt tonnage. 

Exempelvis systerfartygen Ambal och Baltijsk, som med sina vardera 190 meter och förmåga att bära runt 10 000 ton last inklusive fordon, normalt går i skytteltrafik mellan Ust-Luga i Finska Viken och Baltijsk i Kaliningrad-exklaven.

Dessa två fartyg ersätts ny av två nya toppmoderna RoRo-fartyg, där den första Marsalk Rokossovsky nu är färdig och sjösatt i sin militärt gråa färg. Fartyget kan ta en kombination av fordon och järnvägsvagnar. Järnvägskapaciteten är hela 90 vagnar, alternativt en summa av 58 stycken långtradare (16.5 m) plus ytterligare 40 släpvagnar på 13.5 meter. Detta går förenklat att översätta 1:1 till militära fordon, dvs åtminstone 90-100 militära fordon i en vända. Per skepp. Dessa två kan alltså givet eskort till sjöss och vid luftherravälde, samt en av amfibiefartygen säkrad RoRo-hamn föra över uppåt 200 ytterligare fordon i en vända.

Ryssland har även ytterligare civilt tonnage på kontrakt, som militären kan avropa eller förfoga över vid behov och vid skarpt läge.

Avgörande är därför att den svenska tröskeleffekten i form av flygvapen, ytstridsfartyg, tung kustrobot, ubåtar och platser med ankrings- och dykförbud i våra farleder till viktiga hamnar förblir så stark och aktiv att dessa civila jättar inte kan föra över trupp och fordon. För man vill inte att ett enda RoRo-fartyg med hundra militära fordon går i hamn. 
HMS Halland. Svensk tröskeleffekt och dålig stämning. Godkänt fototillfälle.

I sammanhanget ska man komma ihåg att Sverige exempelvis har 120 stridsvagn 122, varav en andel vid ett givet tillfälle är på verkstaden, och övriga är spridda över landet. Samtidigt kommer Ryssland som angripare att koncentrera sina landsatta styrkor till 1-2 enskilda punkter, samtidigt som man kommer göra olika former av avledande angrepp på andra platser för att splittra upp det svenska försvaret.

Även om första vågen kommer vara militär amfibieförmåga - undantaget om man dolt använder civil roro-kapacitet i lönndom innan fientligheter inletts öppet i ett skymningsläge - så ska man inte göra misstaget att tro att det är all kapacitet Ryssland förfogar över för att föra över trupp och utrustning.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

9 kommentarer:

  1. Står klart och tydligt att den bara tar 12 passagerare. Ingen fara alltså. Det blir måååååånga resor vid en landsättning. Överdriven rädsla.

    Går på flytande naturgas. Undrar hur det ser ut när den fattar eld?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah nu läste jag på Viking lines hemsida att den är svårantänd. Synd.

      Radera
    2. 12 passagerare har med klassningsregler att göra, ska man ha fler passagerare så klassas den som passagerarfartyg och inte fraktfartyg och då gäller andra, och krångligare, regler.

      Radera
    3. Fattar jag väl. Skojade bara. När de väl används för sin andrahandsupppgift så är det troligtvis lite fler än 12 passagerare.
      Men det vore kul om fartyget på sin väg mot Gotland rustad till tänderna blir prejad av någon internationell inspektör som sen läxar upp dem för att ha fler en det stipulerade antalet passagerare och sätter körförbud på hela härligheten.

      Radera
  2. Det gäller att ha sensorerna igång. Jag vet en överaskningstaktik vi övade för på min tid i flygvapnet. Där de kom med helikoptrar på låg höjd och i så låg fart att de inte triggade vår dopplerradar, vi såg helt enkelt inte ett anfall på 40 transport helikoptrar om de flög tillräckligt sakta. Jag räknar med att sensorerna är bättre idag, men de kan nog fortfarande gå att vara osynlig om man flyger sakta på en del ställen. Det var ett trick vi räknande med att fienden skulle kunna använda på den tiden för att plötsligt ta en hamn eller två de där långsamt flygande helikoptrarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Moderna radarstationer har rotordetektering. Tom PS-701 (den radar vilken var tilldelad de mekaniserade rb-70 kompanierna) hade detta. Antingen via rotorspetsar eller rotorhub eller både ock.

      Radera
  3. Det man får fråga sig är vad Ryssland skall med sin kapacitet till. Att inleda en större överskeppning är riskfyllt. Vilka scenarion kan finnas?

    Att det handlar om aggression och inte försvar är tydligt.

    Kan man angripa typ Finland/Åland med
    betydande tonnage som utgår från Kaliningradexklaven? I teorin kanske, men det är en relativt lång överfart och en skärgård med knepig navigering. Går man på typ Åland så är det små snabba amfibieförband ihop med luftlandsatt trupp.

    Vill man ge sig på NATO? Bornholm, Rügen, Själland, Fyn, Lolland, Dagö, Ösel typ? Inte troligt att det går att lösa rakt av med överraskande överfart som är hyfsat lång i vatten kontrollerade av NATO och man hamnar i en snabbt eskalerande NATO-konflikt. Luftrummet lät RF ha svårt att hålla vid ett sådant tilltag.

    Så vad återstår? En kortare överfart till Hanöbukten, Öland/Kalmar eller Gotland är de enda målen där man inte omedelbart hamnar i en mycket stor konflikt med NATO där överlevnadspotentialen för en invasionsflotta är kort eller ger sig iväg på en längre riskfylld sjöresa som ger tid för motståndares mitigering.

    Det enda realistiskt tänkbara målet för tonnaget i Kalaingradexklaven är mål i Sverige. Att vilseleda samhället. Att skapa lite oreda på olika vis att snabbt ta över viktig struktur med luftlandsatta/inflygna/sleepers resurser som snabbt ger plats för ytterligare flygskydd och invasionstonnaget från Baltijsk har då redan lagt ut och är på väg.

    Vad som skedde nyligen var att RF kollade hur bakom flötet var typ Sverige när man drog ut med fullastat tonnage på Östersjön från Balijsk. Sverige var dock alert, förband hade redan tillförts Gotland och höjd beredskap rådde. Samverkan med Finland och NATO-stater rullade på.

    Ryssland skeppade sin styrka till Hogland och landsteg där.

    Infon som RF suger i sig av detta är att vi och de vi samverkar med är långt mer förberedda idag än för typ 6-7 år sedan. Inputen till RFs militära planering blir att riskkalkylen för success/fail ger att fail för en invasion av överraskningskaraktär har ökat för deras del. Det innebär att de har att ommodifiera sina nuvarande scenarier. Det behövs mer vilseledning, sabotage, hot och hybridaktiviteter för att säkra ett passivt Sverige som kan säkra överfart i så fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan vara så enkelt att det skänker nationell stolthet eller helt enkelt är en flotta i vardande som Tirpitz var. Ofarlig men gör oss nervösa.

      Radera
  4. Med tanke på KBV och Polisens handfallenhet inför terroristerna på Rainbow Warrior som ankrade inom skyddsobjektet Preemraff kan man undra vad som skall till innan hårt sätts mot hårt.

    Att tvinga en fullastad Suezmax att vända inomskärs är inget annat än rent jävla idiotiskt - även i miljömuppmått mätt.

    SvaraRadera