Cornucopia?

Aktuellt

CNN: Läckta verifierade dokument visar att Covid-19 var dubbelt så stort i Kina som officiellt

Läckta kinesiska dokument som CNN fått tag på och som verifierats, visar att smittan med sjukdomsfall av Covid-19 var minst  dubbelt så hög ...

2020-09-22 12:08

Medianlönen var 31 700:- i månaden år 2019

Medianlönerna steg rejält under 2019 enligt SCB:s lönestrukturstatistik. Medianlönen landade på 31 700:- SEK, upp +2.6% från 30 900:- SEK år 2018. Ett urval av månadslöner nedan.
Urval lönestruktur och löner 2019. Data: SCB
Medianlön är punkten där hälften har lägre lön, hälften har högre lön. I grafen ovan redovisas även 10:e percentilen, där 10% har lägre lön, 25% percentilen, 75:e percentilen och 90:e percentilen där endast 10% har högre lön.

Dessa var 2019 23 500:- SEK för de tio procent lägst avlönade, 26 900:- för 25:e percentilen, 39 100:- för 75:e percentilen och 10% hade högre lön än 50 000:- SEK.

Man kan säga att vanligt folk, dvs 75% av de anställda, hade en månadslön på över 26 900:- SEK i månaden.

En grundutbildad sjuksköterska hade som median 35 700:- SEK i månadslön, och 10% av de grundutbildade sjuksköterskorna hade över 50 500:- SEK i lön. En civilingejör i elektroteknik hade i median 45 300:- SEK i lön och 10% av dessa hade över 62 700:- SEK i månadslön, utan att för den delen jobba som chef. Kom ihåg att löner ofta stiger med ålder och erfarenhet, och medianlön är alltså inte samma som ingångslön i yrket.

Restaurang- och köksbiträden hade en medianlön på 24 000:- SEK, vilket är den lägsta lönen i det urval av yrken som valts ut ovan. Grundskolelärare hade 34 300:- SEK i medianlön och gymnasielärare 36 200:-.

Högst medianlön hade generaldirektörer, landstings- och kommundirektörer med en medianlön på 89 700:-, högre än företagens verkställande direktörers median på 59 300:-. Högst 90:e percentil hittas dock hos VD:ar, där var tionde VD har över 139 600:- i månaden mot de offentliganställdas GD:arnas 121 800:-.

Högst medianlön hittas inom den statliga sektorn på 35 200:- SEK i månaden, lägst medianlön i den kommunala med 29 200:-. Privat sektor hade en medianlön på 31 100:- och privatanställda arbetare 27 900:-.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

22 kommentarer:

  1. Intressant. Hur blir medianlön om man gör en fyrfältare: män/kvinnor jfr privat/offenlig?

    SvaraRadera
  2. När är man låg, mellan, och höginkomsttagare? Är det definerat som en percentil, med absoluta belopp, eller är det ett politiskt påhitt som kan defineras efter eget tycke? Liksom vänsteraktivister som tycker att alla som har ett jobb är höginkomsttagare och ska punktmarkeras i skattesystemet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erik: Mellaninkomsttagare, för att använda det begreppet, giver sig självt som extraherat ur statistiskt medel- eller medianvärde, beroende av vilken av dessa två man föredrar använda, ovan eller under gräns för höginkomst- resp. låginkomsttagare. Där då det förra vanligtvis definieras som 167% av medianinkomst och det senare som 50%, och i vissa fall som 67%, av medianinkomst.
      Någon fast etblerad juridisk definition av begreppen finns dock ej utan de ovan nämnda definitionerna baseras på godtycklighet om vilken det dock uppfattas råda allmän konsensus.

      Ditt avslutande påstående vill jag se som hämtat utifrån fria luften och i saknad av var tänkbar form av vederhäftighet.

      Radera
    2. Bra fråga. Jag trodde det var när man nådde brytpunkten för statlig skatt.

      Radera
    3. Så länge det råder allmän konsensus om vad som menas ändrar det ju bara eventuellt faktumet om huruvida vänsteraktivisten använder ordet höginkomsttagare enligt konsensus eller ej. Dock inte den föreslagna påföljden av att jobba/tjäna pengar (läs: punktmarkeras i skattesystemet).

      Radera
    4. Erik: Hur att definiera begreppet vänsteraktivist faller på din lott men så vitt jag känner till, med utgångspunkt i V´s partiprogram och dess riksdagsrepresentanters framträdanden i interpellationsdebatter i Kammaren o.dyl. kan jag inte påminna mig någon speciell punktmarkering mot anställda/löntagare eller småföretagare.

      Att V förespråkar en linje om reducerade arvoden/ersättningar för riksdagsmän och ministrar finner jag enbart vällovligt och den i detta sammanhang inom partiet förekommande partiskatt/partiavgift för de egna riksdagsledamöterna finner jag synnerligen positivt.

      Radera
  3. Hur tar SCB ut siffrorna egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar genomsnittet av vad politikerna säger och drar av hälften?

      Radera
    2. Lite ur dokumentationen:

      "I privat sektor genomförs en urvalsundersökning, vilket innebär att undersökningspopulationens variabler skattas utifrån ett stickprov. Urvalsenhet är
      företag (organisationsnummer).
      Urvalsramen består av verksamma företag registrerade i FDB (Företagsdatabasen), tillhörande privat sektor och som har minst en anställd. Företagen i urvalsramen stratifieras genom korsklassificering av näringsgren (SNI2007) och
      företagsstorlek (antal anställda). Urvalet stratifieras efter 83 näringsgrensgrupper och 7 storleksklasser i 530 strata. Storleksklasserna utgörs av företag
      med 1-4, 5-9, 10-19, 20-49, 50-199, 200-499 och 500 eller fler anställda. Urvalsförfarandet sker genom obundna slumpmässiga urval (OSU) inom varje
      stratum.
      Undersökningen ingår i SCB:s SAMU1-system. Urvalsstorleken är ca 8 250
      företag. De strata med företag som enligt SCB:s företagsdatabas (FDB) har 500
      eller fler anställda totalundersöks. Av de allra minsta företagen (1-9 anställda)
      undersöks knappt två procent. Genom att undersöka ca tre procent av alla
      företag/organisationer/stiftelser i urvalsramen insamlas därmed uppgifter
      avseende drygt en miljon individer, vilket utgör ca 50 procent av de anställda
      i privat sektor.
      Med urvalsfel avses den osäkerhet i skattningarna som beror på att ett urval
      av företag undersöks, till skillnad från en undersökning där samtliga företag
      undersöks. För att få en uppfattning om tillförligheten i skattningarna beräknas konfidensintervall omkring skattningarna.
      Urvalsfel förekommer inte i undersökningarna för offentlig sektor då dessa är
      totalundersökta. "

      Notera totalundersökning för storföretag och offentlig sektor.

      Radera
  4. Om man ska leka djävulens (regeringens) advokat så är väl "vanligt folk" dock sysslolösa eller ej heltidsarbetande? De är ju tydligen i majoritet på 57%.

    Alla som lyfter en heltidslön över huvud taget är ju snarare en privilegierad elit. Särskilt de som lyfter en hissnande medianlön på 31 700.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, är det medianinkomsten baserat enbart på de som har en inkomst i form av förvärvsarbete? If so är det ju medianen av de 43% som faktiskt jobbar, vilket då egentligen skulle innebära nästan top 80% att ha en medianlön. Nästan att klassas som en höginkomsttagare! Och ni vet ju hur dessa ska tass - med högre marginalskatt!

      Radera
    2. Erik: Helt riktigt konstaterat att höginkomsttagare bör och skall beläggas med hög marginalskatt ... Detta i enlighet med grundläggande paradigmen Av var och en efter förmåga till var och en efter behov!

      Radera
    3. @chief: som tur är har den folkmordstörstande kommunismen inte så mycket att hämta i konungariket, även om V önskar expropiera allt privat ägande och förvandla landet till ett Nordkorea i Europa...

      Radera
    4. NCR: Vad nu ditt förvirrade svammel skulle ha att göra med den diskussion som bedrives i detta kommentarsfält återstår att utröna.

      Radera
    5. Sist jag fick en kurs i hur procent fungerar av snälla ekonomiprofessorn så visade det sig att man fick betala mer i skatt om man tjänade mer, även om man betalade lika mycket i procent. Det kallar jag lagom rättvist! På ena sidan den rättvisan har vi förslaget "Alla betalar lika mycket i skatt per år, i kronor" och allt över det är skattefritt. Väldigt rättvist i och med att alla bidrar lika mycket! På andra sidan har vi en aggressivt progressiv marginalskatt som gör att "alla får lika mycket i handen alldeles oavsett hur mycket man egentligen har i lön". Rättvist fast på ett helt annat sätt.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. @chief: om du inte vet var uttrycket "Av var och en efter förmåga till var och en efter behov!" härstammar så råder jag dig att göra en enkel googling på det. Är ungefär som kommunismens motsvarighet till sieg hell. Ett uttryck för folkmord, etnisk rensning och har helt enkelt.

      Radera
    8. NCR: Behöver inte googla på fundamenta i min världsbild sedan mer än ett halvt sekel.
      Din tolkning ser jag som paranoida vanföreställningar och kvalificerat svammel.

      Radera
  5. både på gott och ont detta med höga medianlöner,, väldigt dyrt att leja in tjänster dock.

    Man kan också fråga sig om det är värt att slita & prioritera jobbet framför fritid och tjäna 5-10 tusen mer i månaden brutto än den som endast har prioriterat sin fritid....

    SvaraRadera
  6. Nyttigt att se. Jag tycker ju själv att jag har en bra lön men höginkomsttagare? Nja, jag tjänar ju ungefär lika som andra runt mig. Något bättre kanske. Men tydligen tillhör jag de 10% bäst betalda i Sverige! Fast samtidigt så visar det ju bara vilken enormt samanpressad lönestruktur vi har här jämfört med andra länder.

    Jaja...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är du missnöjd så kan du ju alltid flytta. Tjänar man under 70kkr i månaden så är Sverige ändå ganska ekonomiskt att bo i ifall man har några barn och är sjuk sådär "lagom".

      Radera
  7. Kanske dags att utbilda fler läkare. Verkligen orimliga löner i förhållande till hur många som arbeta som det. Inte lika illa som autopilot busschaufförer i luften, men de har väl det svårt nu att finna välbetalda jobb utanför flyget?

    SvaraRadera