Cornucopia?

Aktuellt

Nytt teveformat - dokusåpan #skyddsrummet

"I skyddsrummet kan alla höra dig skrika" - Lars B på Twitter I MSB:s skyddsrum ska varje person få 0.75 m2 i yta. Detta är en g...

2020-09-24 14:27

Läsarna: Högsta domstolen har lite PR att jobba med

Medan svensk media gick bärsärk över ett dödsfall i USA:s högsta domstol kan söndagens läsarundersökning bara konstatera att Sveriges högsta domstol HD har lite att jobba med PR-mässigt. De flesta läsare vet inte ens vem som utser justitieråden, mindre än var tolvte hade rätt om antalet justitieråd och endast en på sex kunde namnet åtminstone ett enda justiteråd.
Högsta vadåförnågot?
Att det är regeringen som utser justitieråd och att justitieråden är sexton stycken, varav minst sex (eventuellt åtta) har utsetts av regeringarna Löfven är alltså okänt för de flesta läsare, som oftast inte ens kunde namnet på ett enda justitieråd.

42.1% hade rätt om att dessa utses av regeringen. 28.6% trodde riksdagen, 13.7% trodde att justitieråden själva utsåg, 10.3% Domstolsverket, 4.3% Högsta förvaltningsdomstolen och 1.1% lustigkurrar trodde att det var statsministern själv som utser dessa.

Rätt antal var alltså sexton, vilket endast 7.9% svarat rätt på. Vanligast svar var annars 5 (24.5%) eller 7 (18.5%). Bara några få procent trodde att de var fler än sexton.

83.7% kunde inte namnet på ett enda justitieråd och en svarade ironiskt att hen kunde namnet på 500 stycken.

Kort sagt har Högsta domstolen en del PR-arbete att göra, eller åtminstone information om både dess sammansättning, tillsättning och verksamhet.

Enkätsvaren obehandlade nedan, utan att orimliga svar strukits.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

47 kommentarer:

  1. Låter dumt med jämnt antal. Vad händer om de är oense 8 mot 8?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla justitieråd sitter inte med i alla mål

      Radera
  2. Det hade kanske varit bättre om riksdagen i stället för regeringen hade utsett justidsieråden.

    Jag gissar att om USA hade ett liknande systen så hade media gått bananas fullständigt om Trump hade haft den möjligheten.

    Nu lite off topic:

    Ala som är intresserade av miljö, eller Woody Harrelsson, samt har Netflix bör se filmen kiss the grund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnad i vad HD i Sverige och USA gör.

      Radera
    2. Ser lite annorlunda ut i USA. Från Wiki:
      "Högsta domstolen (engelska: Supreme Court of the United States, SCOTUS) är den högsta rättsliga instansen i USA. Den består för närvarande av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft."

      Vad avser utnämningsmakten, bör tas bort från regeringen och läggas under riksdagen snarast. Detsamma borde även gälla utredningsmakten.

      Radera
    3. Som jag sagt tidigare. USA HD motsvarar EU HD. Sverige HD motsvarar HD i delstat i USA. Så jämförelser mellan Svea HD och USA HD haltar betänkligt, äpplen och päron etc.

      Radera
    4. Det är ju just det som är grejjen. Trump HAR den möjligheten. Det är presidenten som utser Supreme court judges, sen ska det iofs godkännas av kongressen. Vanliga domare röstas i personval.

      Radera
  3. Antalet missade jag helt. Trodde det var betydligt färre (5). (Jag tänkte mig hur många som avgjorde ett mål i HD.)

    Kanske en dum fråga, men: Hur många justitieråd är med och dömer i varje mål som HD avgör?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske är svaret (?):

      "En avdelning av Högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Fler än sju ledamöter får inte sitta i rätten.

      Rätten ska, om inte annat följer av andra stycket eller 5 a § andra stycket, bestå av minst fem ledamöter..."

      https://lagen.nu/prop/2008/09:117

      Radera
  4. Är det så viktigt att känna till dessa? I Sverige är inte HD politisk som i USA. Kanske mer relevant att rabla politiskt tillsatta GD och politisk utsedda bolagsstyrelsemedlemmar som använder aktivism för sin egen partis agenda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det är regeringen som utser dem så är de ju politiskt tillsatta, precis som GD's och andra.

      Radera
    2. Inte politisk? Ha. Ha. Ha.

      Radera
    3. @sjunkis Eftersom alla domare i Sverige utses av regeringen, så blir det såklart politiskt. Utnämningsmakten måste tas ifrån regeringen snarast.

      Radera
    4. Jämför hellre USA HD med EU HD. Sverige motsvarar en delstat i USA ur det hänseendet.

      Radera
    5. Sveriges bidrag till EU HD är domare Nils Wahl, vilket jag förstås inte kände till innan jag googlade, en från varje land.

      Radera
    6. Ok men HD har inte samma politiska betydelse i Sverige som i USA. T.ex. när de avbröt rösträkning i Florida år 2000 så Bush kunde vinna. Trump säkrar upp HD nu för eventuell ny valpåverkan. Kan inte riktigt se hur partipolitik i Sverige skulle sippra ut i domstolarna i Sverige men ni har säkert exempel som stödjer era påstående.

      Radera
  5. Utses man på livstid även i sverige? Eller hur länge sitter dom på sitt uppdrag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De verkar kunna växla lite och man tycks inte sitta på livstid. Den nuvarande riksmarskalken Fredrik Wersäll (född -51) har t.ex. varit justitieråd, därefter riksåklagare och till sist hovrättspresident i Svea Hovrätt, innan han slutligen blev riksmarskalk (högste tjänsteman vid Kungliga Hovstaterna som utses av statschefen) 2018.

      Radera
    2. Justieråden är (typ) omöjliga att avsätta fram tills dess att de pensioneras vid senast 67 års ålder. Vissa som Wersäll hoppar av för att ta mer prestigefyllda jobb, som domare i internationella domstolar eller president i Svea hovrätt men de flesta sitter karriären ut.

      Radera
    3. I princip ja, då de har en fullmaktsanställning.
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Fullmaktsanst%C3%A4llning

      Radera
  6. Ja, det blir lite fjantigt med svensk medias fixering vid amerikanska nyheter.

    Men för att ge det hela lite rättvisa så är trots allt amerikanska HD's politiska inflytande betydligt större än vår svenska motsvarighet. Amerikanarna säger sig tillämpa Montesquieus maktdelningslära, där HD har stort inflytande. Inte så mycket så här hemma.

    SvaraRadera
  7. "Kort sagt har Högsta domstolen en del PR-arbete att göra, eller åtminstone information om både dess sammansättning, tillsättning och verksamhet."

    Ovanstående stämmer inte så bra överens med bloggens normalt avoga inställning till kommunikatörer och annan "onödig administration". Eller är det justitieråden som ska ägna mer tid åt "PR-arbete" istället för åt den dömande verksamheten?

    SvaraRadera
  8. Den stora skillnaden är ju att domstolar i USA har verklig makt, inte bara HD utan även lägre instanser. Under Trumps första två år underkändes ju i princip varje dekret (regeringsbeslut i Sverige) av någon domare i den nionde kretsen (västkusten + Hawaii), och om Biden blir president lär hans dekret skjutas ner av den femte kretsen (Texas + Mississippi + Louisiana).

    En svensk motsvarighet vore om hovrätten i Jönköping upphävde Margot Wallströms erkännande av Palestina, eftersom lagen förbjuder regeringen att erkänna stater som inte har kontroll över sitt territorium. Då skulle man nog veta vilka domarna var.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Thomas Larsson: Det existerar ingen svensk lagstiftning som förbjuder svensk Regering att i praktiken erkänna vilken som helst stat man önskar.
      Däremot existerar inom internationell folkrätt en praxis på området och gällande just Palestina så har i nuläget cirka 135 stater erkänt Palestina.

      Radera
    2. 134 diktaturer och Sverige. Trevligt sällskap!

      Rättelse: Det verkar som en del fina demokratier i Östeuropa också har erkänt Palestina, som Ungern och Polen. https://www.dagensarena.se/innehall/har-ar-landerna-som-erkant-palestina/

      Poängen var ju annars att även lägre instans i USA kan blockera regeringsbeslut. Det gör det viktigare vem som är domare.


      Radera
    3. Thomas Larsson: Jag noterar din rättelse.
      Regeringsbeslut i Sverige har formen av Förordning och ej av Lag men är underställda Lag. Jag ser inte poängen av det du vill göra till en poäng. Lägre instans i Sverige kan ej upphäva/blockera Lag eller Förordning utan endast vägra döma i enlighet med desamma men det innebär att saken flyttas till högre instans för prejudikat.

      Radera
    4. Efter att ha tittat på listan en gång till noterar jag att Polen och Ungern erkände Palestina 1988, när länderna fortfarande var kommunistdiktaturer. Så Sverige, Island och 133 diktaturer eller halvdiktaturer har erkänt Palestina. Trevligt sällskap, som sagt.

      Annars verkar vi vara överens. Domare i USA är viktiga eftersom de kan blockera regeringsbeslut, medan i Sverige kan regeringen fatta vilka beslut som helst så länge den tolereras av riksdagen, så här spelar det ingen roll vem som är domare.

      Radera
    5. Thomas Larsson: Absoluta merparten av de länder som erkänt Palestina delar vi medlemskap med i FN utan att det genererar alltför mycket migrän. Och de av dig nämnda forna Öststaterna har vad kan synas ej upphävt sitt erkännande även efter ingått i medlemskap i EU.
      Så saken bekymrar mig inte nämnvärt.

      Ditt avslutande stycke är intressant på så sätt att det indikerar vad jag ansett i långeliga tider ... nämligen; Sverige har bland Världens mest moderna och demokratiska författningar som uttryckt i Regeringsformen där Regeringen till alla delar är underställd Riksdagen och en domstol ej kan upphäva den lagstiftning beslutad av Riksdagen som är uttrycket för att all offentlig makt utgår från Folket i fria demokratiska val.

      Radera
  9. Ej att förglömma att HD är endast en av tre parallellt och var för sig suveränt verkande högsta instanser där de två andra är Högsta Förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Också Högsta Förvaltningsdomstolen består av 16 Justitieråd och sammantaget blir det då med HD totala antalet Justitieråd i landet 32 st. ... Det skall faen till att hålla reda på nanmnet på alla dessa!
    Migrationsöverdomstolen har inga Justitieråd utan består av ett gäng Lagfarna Domare.

    Pikant i sammanhanget är att de i spalterna ofta förekommande kommentatorerna som dyrt och heligt lovar att när de tagit makten skall diverse Statsministrar och övriga delar av Regering och Rikets Förvaltning dömas för landsförräderi och hängas i lyktstolparna i Finspång och att i och med detta man i enlighet med gällande Grundlag blir tvungen vända sig till HD för den i detta sammanhang juridiska prövningen. ... Undrar om de tänkt så mycket på den saken? ... Detta eftersom HD är första och slutgiltga instans när det gäller det gäller den typen av mål.

    SvaraRadera
  10. Vore intressant med ett reportage om organisationerna Hilda och Ruben samt hur våra högsta domare ser på de organisationerna. Samt förstås fråga om de själva är med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. turlasvante: Hur de högsta domarna, d.v.s. Justitieråden, ser på Hilda och Ruben torde framgå av Grundlagens stadganden om Förenings- och Organisationsfrihet.
      Nämnda organisationer, om de ens skall betecknas som sådana och ej inte hellre som informella nätverk, finns inom Advokatsamfundet och är det någonting man kan vara övertygad om så är det att just Advokatsamfundet noggrant ser till att efterleva gällande lagstiftning.
      Sedan må Johan Westerholm och övriga med honom anse precis vad de vill i saken!

      Radera
    2. Det är svårt att få intrycket att Advokatsamfundet "noggrant ser till att efterleva gällande lagstiftning" när dess ledare är en aktivist som aktivt söker styra den genom uttalanden i media.

      Radera
    3. turlasvante: Så länge påstådda uttalanden i media ligger inom lagens råmärken så är det hela en intern angelägenhet inom ifrågavarande organisation.

      Radera
    4. Självklart är det interna angelägenheter som sker inom lagens råmärken. Det innebär inte att organisationen åtnjuter allmänhetens förtroende, vilket bör anses vara viktigt av Advokatsamfundet, och via Hilda och Ruben vårt rättsväsende. Det faktum att Anne satt hyfsat länge antyder motsatsen, i normala fall får man inte många chanser i en förtroendebransch. Ofta bara en chans.

      Radera
    5. turlasvante: Huruvida Advokatsamfundet och däri ingående nätverk åtnjuter allmänhetens förtroende eller ej har mig veterligen inte prövats på ett förtroendegivande sätt (sic!) ... Och för övrigt så ju det irrelevant med hänsyn till inledande frågeställning om vad Justitieråden kan tänkas ha för uppfattning om det hela.

      Radera
    6. Aha. Nu tänkte jag på PR-perspektivet.

      Radera
  11. Nu är ju grejjen att svensk media är totalt fixerade vid Trump. Det är alltså jordens undergång att en RBG dog, eftersom Trump då får utse ännu en SC judge. Allt som Trump gör eller inte gör är ju katastrof enligt svensk media.

    SvaraRadera
  12. Över huvud taget vet de flesta, även jag, för lite om hur svenskt rättsväsende fungerar. Att man ska tiga för polisen i usa vet jag, och lite grand om hur det går till i deras rättssalar. Men hur det funkar i Sverige har jag uselt dålig koll på. Har vi motsvarighet till "fifth amendment" i Sverige? Måste jag lämna information om släkt och vänner? Om mig själv? Stämmer det att jag måste sitta och vänta utanför salen tillsammans med min(-a) kontrahent(-er)? Etc etc...

    SvaraRadera
  13. Svenska regeringen utser justitieråden. Var det inte stort rabalder i pressen för något år sedan om att regeringen i Polen gjorde motsvarande utnämningar och korrumperade domstolsväsendet?



    +

    SvaraRadera
  14. Kanske dags för en kvinnlig ordförande, i denna lilla mansvärld inom juridiken.

    SvaraRadera
  15. Var det inte, skandalöst nog, så att den Svenska regeringen åtföljd av hela etablissemanget, gick ut starkt och kritiserade Polens förändring av utseendet av domare i HD, med mera, och påstod att det var att avlägsna sig från demokratin.

    T o m EU var av samma skäl på dom om det och diskuterade sanktioner. Fakta var till synes att enligt de gamla systemet efter kommunismen, så utsågs nya domare av de sittande domarna. Och det förändrades till att regeringen utser nya domare. Precis som rådande situation är i Sverige. Hur man kunde göra en skamlig affär av detta är för mig outgrundligt.
    Rätta mig om jag har fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visar väl bara på hur okunniga alla är om svenska HD?

      Radera
    2. Utan att ta ställning till frågan om tidigare rättssystem i Polen under tiden bakom Järnridån så kan i alla fall konstateras att både EU-domstolen och Europa-domstolen i dag driver processer mot Polen för att dess nuvarande statsledning genom ett antal åtgärder underminerar det oberoende rättsväsendet och demokratin.
      Sverige ansluter officiellt till den linje som drives av EU och Europarådet.

      Svensk Regerings rätt att tillsätta Justitieråd i enlighet med gällande Regeringsform har aldrig ifrågasatts internationellt varför frågan om jämförelse mellan Sverige och Polen i det avseende som härovan nämnas närmast är att betrakta som irrelevant.

      Den enda svenska juridiska intans som eventuellt kan ifrågasättas med jävsargument torde vara Arbetsdomstolen.

      Radera
    3. Vad är den principiella skillnaden mellan Sverige och Polen system?

      Radera
    4. Ulf H: Fram till 2015 har den principiella skillnaden mellan rättssystemen i Sverige och Polen varit tämligen liten.
      Efter 2015 och de politiska krafter som därvid kommit till makten i såväl Presidentämbete, Regering och Parlamentets båda kammare har dock från dessa håll vidtagits åtgärder för att undanröja domstolarnas oberoende och införa direkt politisk styrning av dessas verksamhet.
      Polen upplever alltså alltsedan 2015 vad vi vanligtvis kallar en Konstitutionell Kris.

      Radera
    5. chief karlsson: Problemet skulle alltså kunna sammanfattas i att det system Polen nu infört har Sverige redan haft i många år. Och ingen har klagat på systemet förrän Polen införde det. Och då undra man osökt, varför?

      Radera
  16. Funderar på om svaret 7 berodde på att man egentligen svarar på frågan om hur många domare som avgör ett visst mål i HD.

    SvaraRadera