Cornucopia?

Aktuellt

Var tredje tackar nej till jobb utan möjlighet till distansarbete - hälften av kvinnorna

Enligt en undersökning från Sifo, beställd av Sigma IT, så tackar 35% av svenskarna nu nej till ett jobb som inte erbjuder distansarbete. 46...

2020-09-21 09:52

Höstbudgeten - en budget för ovanligt folk

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade idag höstbudgeten som successivt släppts de senaste veckorna. Det är en budget för ovanligt folk, där en minoritet av svenskarna får de största ekonomiska stöden. Vanligt folk, dvs majoriteten lämnas vid sidan. Det hade varit bättre att kalla budgeten för en budget för de ekonomiskt svagaste, men dessa personer är inte längre vanliga i ett Sverige som lämnat proletariatets industrisamhälle.
Magdalena Andersson ler till ovanligt folk.
Fördelningen av stimulanserna till skattebetalarna i statsbudgeten går om man vill vara snäll till de 40% av befolkningen som har lägst inkomster, men mer korrekt kanske snarare de 30% som har lägst inkomster. Dessa 30% vill Magdalena Andersson (S) kalla vanligt folk. Men 30% är aldrig vanligt, jämfört med de övriga sjuttio procenten. 

Mer korrekt är att sluta kalla procenten låginkomsttagare för vanliga. De är ovanliga i ett Sverige med allt högre välstånd och som lämnat ett industrisamhälle där proletariatet stod med mössan i hand, drömmande om att få ett dagsverkes lön. Naturligtvis vill Socialdemokraterna motivera sin existens med att vi fortfarande har ett sådant samhälle, men det är inte vanligt.

Tvärt om är de flesta låginkomsttagare anställda av den offenliga sektorn, t ex inom vård och omsorg, medan de som idag går till den elake kapitalisten för sin lön har betydligt högre löner. Och är vanligare.
Källa: Regeringskansliet. Bloggens anteckningar i rött.

Det vore på sin plats att byta begreppet vanligt folk mot offentliganställda låginkomsttagare, arbetslösa, bidragslevande och pensionärer med statlig fattigpension. Vanligt folk har jobb och en riktigt bra lön, där medianlönen var 30 900:- SEK år 2018. Med cirka endast 3 700 000 personer sysselsatta med jobb i åldern 20 - 75 år, eller 53% av åldersintervallet så tillhör inte en enda av dessa regeringens så kallade vanligt folk personer som har ett jobb, givet att ett jobb ger högre lön än bidrag, socialförsäkringar eller pension (vilket man får hoppas att jobb gör). Samtligt vanligt folk med jobb kan förväntas hamna i intervallet med 60% som inte får särskilt stora effekter på sin ekonomi via höstbudgeten.

Sedan är det inget fel alls med att stärka ekonomin för de ekonomiskt svagaste, men kalla dem inte vanligt folk. Tyvärr kommer antagligen många obegåvade journalister att sprida vidare regeringens bild, trots att den tydligt visar att stimulanserna främst tillfaller en ovanligt minoritet. Och inte folk som jobbar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

23 kommentarer:

  1. Det förståndigaste hade varit att höja grundavdraget i samma mån som inflationen pågår, eller mer... och sedan låsa olika bidragssystem nominellt. Nu agerar man tvärtom sedan 1970-talets inflationstider vilket överför alltmer av allmogens inkomster till staten.. Givetvis också ändrat villkoren i Arbetsgivaravgiften, men det kräver nog en egen debatt.. (Undrar när gränsen är nådd, inte bara i teorin, för det skedde redan på 1980-talet.)

    SvaraRadera
  2. Vänta nu, är bara 53% sysselsatta i åldern 20-75? Hade för mig den var ~80% i arbetsför ålder, men att det antagligen inte är långt från 0 för 65+ kanske det påverkar så mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Siffrorna verkar dock lite skumma. Antal sysselsatt mellan 15 och 75 är drygt 5 miljoner så jag vet inte riktigt hur cornu har räknat.

      Radera
    2. Sysselsatta MED JOBB står det. Det är fler sysselsatta, men de har inte jobb. Och det är andelen av åldersgruppen, inte av andelen i arbetskraften.

      Normalt räknar man sysselsatta (dvs inte bara de med jobb), och bara de som räknas till arbetskraften, dvs inte de som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Detta är faktiska siffror folk med jobb kontra folk utan jobb i åldern 20-75.

      Radera
    3. Får nog köra ett separat blogginlägg så folk ser hur få som faktiskt har jobb.

      Radera
    4. Ja jag håller med bloggaren här. Att vara sysselsatt är inte samma sak som att ha ett jobb. Jag tror ju utbildningssektorn "sysselsätter" väldigt många just nu. I staden Eskilstuna har ett nytt utbildningsscentrum växt fram i BM:s gamla fabrikslokaler: SFI, KomVux, GrundVux, Arbetsmarknadsintroduktion, Folkhögskola och liknande. Det lär se likadant ut i andra gamla industristäder i landet. MVH

      Radera
    5. @cornu

      Och kanske hur många av dessa jobb som är skattefinansierade.

      Radera
    6. Aha. Då förstår jag. Blev lite av viskleken där.

      Radera
  3. Fantastiskt att fördela om tillgångar på detta sättet och ange att det går till vanligt folk-men huvuddelen är ovanligt....Utan vanliga skattebetalare som står för kalaset, blir det inget kalas, helst där de jobbar på exporterande företag-annars är det ju inga färska pengar som tillkommer i systemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du förstår inte hur det funkar. Staten jobbar under andra villkor än individer och företag. Staten rekvirerar helt enkelt nytillverkade pengar från Riksgälden. Riksgälden ger ut obligationer som Riksbanken sen "köper" med nytillverkade pengar. Statens obligationer är den bas som hela det monetära systemet är beroende av. Utan statsskuld fanns det heller inga pengar så det där med att "amortera statsskulden" är bara larv. Det har aldrig skett och det kommer inte att ske. Norrmännen blev tvungna att ge ut statsobligationer trots att statens finanser gått med hisnande överskott eftersom statsobligationerna är basen för även deras valuta.

      Radera
    2. Däremot späds ofta värdet på valutan ut något när staten tar upp mera lån. Innehållet i din spargris blir mindre värt.

      Radera
    3. Yes, Svinto, men just nu är SEK urstark vilket tyder på mindre utspädning än €, $ och £. Jag gissar att det är därför RB inte kör ner på minusränta igen - de vet att det kommer en tsunami av utspädning närmaste åren när de köper upp i princip alla tillgångslag med nytryckta pengar.

      Radera
    4. Ja, Sverige har kanske en unik sits när alla med större statsskuld ska ta upp nya lån för att rädda sin ekonomi som klarat sig ännu sämre.

      Radera
  4. Ja, det är så politiker gör när de vill sälja in något, använder begrepp som de flesta känner sig tillhöra eller inte. De flesta tycker nog att de är "vanligt folk", medan de flesta inte tycker att de ingår i gruppen "de rika". Och det är få som skärskådar siffrorna, så det fungerar. Här kan man tycka att journalister borde kritisera, men med tanke på deras egen (möjligen omedvetna) röd-gröna utsiktspunkt så blir det inte mycket av det.

    SvaraRadera
  5. Slopa barnbdrag, socialbidrag, studiebidrag mm och inför en medborgarlön, man sparar in på administration, lämpligen borde då alla som skall "lönen" legitimera sig biometriskt för att undvika fusk, nuvarande system läcker som ett såll (GP ledare idag). Skattesystemet borde oxå förenklas för att undvika krångel och fusk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Detta är de två absolut viktigaste frågorna inför framtiden.

      Radera
    2. förslaget om slopat barnbidrag dyker upp då och då i perifera sammanhang men det är ingen i den politiska beslutsprocessen som tar det på allvar eftersom diskussionen i ämnet avslutades allaredan 1947 och sedan dess har ingenting tillkommit som på minsta sätt skulle förändra de aktuella omständigheterna.
      Det allmänna barnbidraget och flerbarnstillägget är en samhällelig investering i demografin och kommer så att förbli under överskådlig framtid.

      Studiemedelssystemet också det att se som en samhällelig nödvändig investering i den infrastruktur som består i en utbildad befolkning och att undvika den situation som rådde i det samhälle där jag föddes och växte upp att all utbildning ovanpå Allmän Folkskola sedermera Grundskola var betingad av sociala klassfaktorer och inkomstnivåer.

      Socialbidrag eller med en nyare beteckning Försörjningsstöd en samhälleligt nödvändig institution för att undvika betydande befolkningsgrupper i misär och armod ... d.v.s. defacto fattigdom.
      Försörjningsstöd motsvarar för övrigt vad som ovan betecknas som medborgarlön. Av vilket det senare provats i Finland för ej länge sedan och med ringa positiva resultat.

      Frågorna alltså att betrakta som ickefrågor och fullständigt irrelevanta för framtiden.

      Radera
    3. Jadu c.k. du verkar ju ha det mesta av framtiden bakom dig så i ditt fall är det nog en icke-fråga. De som har det mesta av framtiden framför sig kanske vill utforma system som passar bättre i den samtid de kommer att leva i.

      Radera
    4. Chipp: Elegant touch kan medges. Och förvisso var framtiden bättre förr när ormarna var giftigare, brännvinet var starkare och fruntimrena villigare ...
      Men förändrar i princip ingenting i att i de aktuella frågorna kommer ingenting väsentligt att ske inom överskådlig framtid ... Det parti som framför idéer som dessa kommer därmed att begå politisk hara kiri.

      Radera
  6. En helt vanlig Cornucopia :)

    SvaraRadera
  7. Nåja, man kan ju vara vanlig även om man inte är i majoritet. De 60% du ställer gruppen mot är ju inte heller homogen utan bör kanske delas ner och vips har du flera ganska jämnstora vanliga grupper.

    Tex industriarbetare är ett vanligt jobb men inte nödvändigtvis det yrke där en majoritet av alla anställda jobbar etc. Sen att sossarna lever i en gammal berättelse om klassamhället håller jag med om men det är ju en annan sak

    SvaraRadera
    Svar
    1. aip-mannen: Må vara att berättelsen om klassamhället är en gammal beättelse. Detta till trots är det ändock en ständigt närvarande realitet.

      Radera
  8. Arbetare med heltidsjobb hamnar nog i decil 4 som lägst. Sjuksköterskor som i snitt tjänar 30k per månad bör landa i decil 6 eller 7.

    Att vara i decil 1-3 ska ses som ovanligt, ja.

    SvaraRadera