Cornucopia?

Aktuellt

Var tredje tackar nej till jobb utan möjlighet till distansarbete - hälften av kvinnorna

Enligt en undersökning från Sifo, beställd av Sigma IT, så tackar 35% av svenskarna nu nej till ett jobb som inte erbjuder distansarbete. 46...

2020-08-11 13:55

Regeringen föreslår skatt på hämtkaffe och snabbmat (som pizza) - fem respektive sju kronor

Regeringen föreslår i ett nytt betänkande att man ska införa skatt på engångsförpackningar av dryck och mat, t ex hämtkaffe på mackar och caféer, och snabbmatsförpackningar som hamburgerlådor, pizzakartonger eller lunchlådor.
Blir sju kronor dyrare.
Specifik föreslås en skatt på muggar och livsmedelsbehållare.

Skatten ska vara fem kronor per mugg, t ex det där hämtkaffet från Circle K eller från Espresso House, och sju kronor för en behållare, t ex en kartong till hamburgaren eller till din pommesfritt. Eller kanske din lunchlåda från lunchrestaurangen, som varit räddningen för många lunchställen nu under coronapandemin. Om förpackningen högst innehåller 1% plast ska skatten reduceras till 1:- respektive 2:- SEK. Och förstås pizzakartonger. 

Det blir förstås även skatt på läskmuggar på McDonalds. Ska du ha pommes, hamburgare, läsk och kaffe blir ditt besök hos Donken 24:- SEK dyrare.

Skatten förväntas dra in 3.8 miljarder i deg per år initialt.

Det föreslås att man t ex kan ta med sin egen mugg om man vill ha hämtkaffe.
"Kaféer och restauranger som säljer mat och dryck för avhämtning kan minska sina kostnader genom att antingen erbjuda kunder att använda egen medhavd mugg och matlåda eller genom att hyra in sig i ett roterande pantsystem för flergångsalternativ."

Blir säkert bra för eventuella turister, när dessa återigen vågar sig till Sverige. Det finns ju en tendens att man inte har med sig en egen matlåda  och mugg när man är på semester. Eller affärsresa. 

Man påtalar också att särskilt småföretag kommer drabbas negativt, som mindre kaféer, food trucks och de sista mindre kioskerna. 

"För en genomsnittlig konsument beräknas skatten medföra merkostnader på ungefär 300–900 kronor per år, om de fortsätter köpa mat och dryck i beskattade muggar och livsmedelsbehållare."

Särskilt ungdomar och singlar förväntas drabbas hårdare.

"Skatten förväntas påverka singelhushåll och personer i åldrarna 18–29 år i högre grad då det är de som mest frekvent köper mat och dryck för avhämtning."

Särskilt småföretagen kommer ha svårt att klara av de administrativa kostnaderna, men det skiter utredningen uttryckligen i. 
"De skattskyldiga förväntas få ökade administrativa kostnader på i genomsnitt cirka 37 000 kronor per år och företag."

Man har "inte kunnat ta hänsyn till" coronapandemin. Men så är man väl inte företagare heller.

Även mataffärernas engångsförpackningar för färdig mat ska beläggas med skatt.

Degen måste in! Vi önskar de restauranger och caféer som överlevde coronakrisen lycka till med återhämtningen. Hur flyg och tåg ska hantera mat framöver lämnas som en övning.

Betänkandet hittas som PDF här.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

142 kommentarer:

  1. Flyg och tåg behöver Inte hantera mat via engångsförpackningar. Istället föreslår jag via mitt egna betänkande att man ordnar en buffe i mittgången och alla får naturligtvis ha med sig egna bestick sen äter man rätt ur faten bara...

    Coronasäkrat och garanterat smitthärdsfritt...

    SvaraRadera
  2. Först var det plastpåsar, sedan slutade folk köpa dem.
    Nu blir det tydligen alla tänkbara förpackningar. Fattas bara att det blir skatt på att ta med egen påse till ICA. Att ta med sig en egen kasse innebär ju en minskad intäkt för staten, och det hålet måste ju täppas till!

    (Pizza)degen ska in!

    SvaraRadera
  3. Ska kunder räcka över sina egna diskade/odiskade muggar till personal bakom disk som fyller dessa och sen tar nästa kunds mugg alltså? Hur bra passar det med minskad smittspridning? Blir det lag på att den egna muggen måste vara diskad?
    Många vinylhandskar kommer gå åt, troligtvis blir det nästa föremål för sk plastskatt då landet måste rädda miljön - handskskatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Redan 1990 så vägrade en bartender i Australien att fylla på öl i ett använt glas åt mig. ”We don’t do used glasses” pga hygienregler. Å då var det inte pandemi heller.

      Radera
  4. MP fortsätter att fira nya triumfer som det mest skadliga partiet i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Miljöministern från MP håller ju inte med utredningen i sitt betänkande. Skilj på vad utredningen föreslår och vad regeringen lägger fram:
      https://www.packnews.se/skatt-pa-plastbagare-kritiseras-av-regeringens-miljominister/

      Radera
  5. Kan vi inte enas om att rösta bort tomtarna i nästa val?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gärna för mig. Men jag tror inte det är så många i det här kommentarsfältet so röstar på MP. Kan nog räknas på ena handens tumme.

      Radera
    2. Göran J: Så sent som slutet mars i år presenterade bloggaren en enkätundersökning om läsekretsens röster i 2018 års riksdagsval. MPs röstetal i denna enkät ganska bra överensstämmande med det faktiska utfallet i riksdagsvalet. ... Och detta då något mer än vad som kan räknas på ena handens tumme.

      Radera
    3. Operation "Rädda Mp" kommer dock att dras igång av media i god tid innan valet. Upplägget är känt och beprövat vid det här laget. Klimatlarm kommer att överskölja oss i alla medier och miljöpartisterna kommer att erbjudas utrymme med budskapet "ge oss din röst så löser vi det här". Detta kommer att baxa dem över fyra procent den här gången också.

      Radera
    4. Måste vara varmt på sommaren i den där foliehatten.

      Radera
    5. Foliehatten? Vad sägs om att vi som inte vill se skiten SVT slipper betala för den. Då får vi se hur mkt pengar folk frivilligt skänker till dom.

      Radera
    6. Liberalerna var de som föreslog plastpåseskatten. Exakt vem som vill ha skatt på förpackningar är i nuläget dock oklart.

      Radera
  6. Något som jag tyckt angående engångsartiklar var att de skulle vara snabbt nedbrytbara i naturen, eller att de löstes upp sig om de utsätts för exempelvis regn & fukt under en längre tid.
    Synd att man ger sig på småföretagen som serverar mat, de flesta företagare blir inte speciellt rika på att laga sälja dagenslunch.

    SvaraRadera
  7. Vad fan får vi för pengarna undrade en känd industripesonlighet för lite sedan. Det undrar jag också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allså, jag ser det nog tvärtom. Staten, i bred mening, står för så oerhört mycket av BNP att den är allt. Oavsett hur man ser det måste man nog inse hur spelplanen är just nu.
      Och hur de vill skriva Sagan.

      Radera
    2. Om det fungerar som i Sovjet(ingen äger något, alternativt skuld) spelar der väl ingen roll hur sagan skrivs?
      Segraren skriver ju den sagan som hen vill ändå.

      Radera
    3. Nej, Sagen är ju själva meningen, som kommunismen, nazismen eller valfri religion. Även US säljer ju sagor om frihet demokrati kapitalsim.
      I Sverige vart folk så trötta på skitsnacket under 90-tal så man fick rensa pappret. Vård skola omsorg blev den funktionsdogm. Sen kom FN-Tech/Internet-Foucault-sagan som generell dogm. Principerna är Globalism, Sex, Antirasism och någon obestämd form av feminsim/jämlikhet. Formellt hyllas alltid demokratin men felröstande straffas så gott det går. Jag ser nyfiket på när Lukas nu ska skriva en saga i Vitryssland, han är inte så påhittig men har en hel del biz med Kina och US för att hålla avstånd till Ryska intressen. Det blir dock en trist saga.

      Radera
    4. Hittepåjobb skapar ingen välfärd.

      Radera
  8. Visst blir det moms ovanpå skatten sen också? Så i praktiken +6:25 för kaffekoppen?

    SvaraRadera
  9. Det är aldrig nog! Staten måste svälla till varje pris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mad-Mac: Nu är det i verkligheten tvärtemot vad du påstår så att det du benämner Staten, d.v.s. Offentlig Sektor, alltsedan 1980-talet markant minskat både vad gäller ianspråkstagande av BNP och antalet anställda. Och detta då alldeles oavsett vilken/vilka regeringar som suttit vid makten sedan dess. Det senare då vad gäller borgerligt regeringsinnehav sedan dess överhuvudtaget på intet sätt förvånande. Vad gäller socialdemokraterna i samma ämne kan inte nog betonas Långtidsutredningen 1984, LU-84, där man närmar sig den borgerliga ståndpunkten och har i princip fasthållit den ståndpunkten alltsedan dess.

      Ditt påstående således gripet helt ur luften!

      Radera
    2. Men chief, det är inte bara direkt ägande/makt, det är också alla regleringarna.
      Ingen betalar själv, nästan iaf, på vårdhem, dagis, skolor etc som förr var offetligt men nu..tadaa, privat. Och när det är helt "privat" ja då är ju staten och kapitalet en aktuell sång, som den altid varit.

      Radera
    3. @chief, kan inte påstå att det är "gripet helt ur luften". Låt oss titta på lätt tillgängliga fakta:
      2009 till 2019 har statens utgifter ökat med ca 28 %.
      Statens utgifter var ca 1700 miljarder 2009 (i dagens penningvärde 1900 miljarder) och 2440 miljarder 2019.
      1 284 000 offentligt anställda 2009. 1 451 000 2019.
      Det kallar åtminstone jag för svälla.

      Radera
    4. Chief, staten är bara några hundra tusen anställda. De allra flesta inom offentlig sektor arbetar riogn eller kommun. Antalet anställda minskade ca 15% under saneringen efter 90 tals krisen och har bara långsamt ökat. Samtidigt har antalet anställda inom privat sektor ökat kraftigt.
      Knappt var tredje arbetar inom offentlig sektor.

      Radera
    5. Fet och fluffig: Tack för substantiell replik! Ägande/makt contra regleringar är ett intressant ämne som kan diskuteras i det oändliga och har så inom sociademokratin gjorts hela vägen från Karleby och Wigforss via Adler-Karlsson och Meidner fram till modern tid.
      Enligt min mening dock som så att ett grundläggande ideologiskt skifte skedde dels i ovan nämnda LU-84 och därefter ytterligare accentuerat i följande LU-87 där denna då grundlade implementeringen av vad vi brukar kalla New Public Management.

      Det hela förändrar dock inte att Offentlig Sektor som sådan inom BNP markant sjunkit, till stor del beroende på produktivitetsökningar inom Privat Sektor samt att antalet anställda inom Offentlig Sektor minskat med 30%, speciellt märkbart under 90-talet.

      Rörande detta torde väl inte vara någon nyhet att undertecknad förespråkar en ökad Offentlig Sektor och ett därmed sammanhängande utökande av antal anställda inom denna sektor. Samt naturligtvis att detta inte låter sig göras via skattesänkningar.

      Radera
    6. Bengt Eriksson & Rickard Ohlin: Tackar för repliker vilka i sig synes vara korrekta men att observera att jag allaredan i min inledande kommentar uttryckligen uttalat att jag med begreppet Staten avser Offentlig Sektor i sin helhet, d.v.s. också innefattande Kommun/Region.

      Radera
    7. Ja, det är rimligt att säga så då kommunerna är extremt beroende av statliga bidrag för att klara av sin verksamhet.

      För övrigt arbetar ca 15% färre inom Staten jämfört med när det var som mest.

      Antalet anställda inom privat sektor har inte ökat så kraftigt tack vare produktivitetsökningar, tvärtom brukar sådana leda till minskning av antalet anställda.
      Snarare har privat sektor vuxit så kraftigt. (vilket delvis möjliggjort av sagda produktivitetsökningar då lönekostnader i Sverige är mycket höga bla pga en stor offentlig sektor)

      Att det behöver anställas fler inom offentlig sektor är tydligt. Bla inom vård och omsorgsapparaten, inom skolväsendet, inom polis/rättsväsende och försvar tex.

      Det utesluter inte skattesänkningar eftersom det kan kombineras exempelvis med stora nerdragningar inom olika statliga verk och inom administrativa delarna av ovan nämnda offentliga funktioner, bla kommunikatörer osv osv.

      Inom den rena statsförvaltningen också.

      I ärlighetens namn, om man räknar på det kanske inte det räcker för att undvika skattehöjningar såklart, men man kan ialla fall försöka.

      Radera
    8. Richard Ohlin: I det stora hela synes vi vara relativt överens bortsett från att jag delar inte åsikten om att en nödvändig expansion av Offentlig Sektor går att kombinera med skattesänkningar.

      Radera
    9. Bengt Eriksson: De siffror du nämner tänker jag inte bestrida men jag skulle hellre se dem uttryckta som andel av dels BNP och dels andel av befolkningen i arbetsför ålder.
      Samt naturligtvis som jag tror mig ha påpekat att mitt perspektiv gäller mitten 1980-talet till dags dato till skillnad från av dig nämnda från 2009 till dags dato.
      Huvudsakligen är jag av åsikten att Offentlig Sektors storlek står i direkt proportion till Skattetrycket som sedd i förhållande till BNP.

      Radera
    10. Chiefen, det beror nog på hur man fördelar budgeten och hur stor expansionen blir. Man behöver ju inte expandera för expansionens skull aka Vänsterpartiet. Men det är nog något man får pröva sig fram och utvärdera, kanske genom New New Public Management eller något sätt som på ett rimligt vis mäter resultaten.

      Skattehöjningar är ett medel, inte ett mål. Högre skatt är skadligt för ekonomin när man kommer över en viss tröskel, och frågan är var vi är i Sverige.

      Sedan tror jag folk är beredda att betala mer i skatt givet de ser vissa åtgärder som ger snabba resultat. Att som i senaste utredningen i princip föreslå stora skattehöjningar till transfereringar kommer inte vara populärt.

      Men någon krona kan nog de flesta bloggläsare avvara givet Patrioten faktisk får sina robotar, och ålderdomshemmet där föräldrarna är/snart hamnar bemannas av fast anställd personal med adekvat utbildning i exempelvis basala hygienrutiner med tillhörande förståelse av vikten av att följa dessa. Jag tror nog också de har en förståelse för att man behöver öka de sociala insatserna i form av både piskor och morötter i bla utanförskapsområden så inte unga män ser att enda vägen ut är genom siktet på ett vapen.

      Svenskar är ganska rationella varelser, men det finns såklart undantag och tokliberaler överallt.

      Radera
    11. Rickard Ohlin: Också i detta kan vi vara relativt överens även om jag hyser viss reservation mot den så kallade Lafferkurvan.
      Också i beaktande av att föreslagna skattehöjningar inte kommer att vara populära men det senare är irrelevant eftersom nödvändig medicin inte alltid behöver vara angenäm!

      Radera
    12. Ja, de exakta parametrarna för verklighetens Lafferkurva i motsats till modellerna är okända. Så mycket är dock uppenbart för en som har läst elementär matematisk analys, som ATT kurvan är kontinuerlig och ATT värdet har ett minimum i varje ända av intervallet 0-100% beskattning men är större än noll däremellan. Således EXISTERAR ett maximum, före och efter vilket värdet är lägre. Var detta maximum huserar är empiriskt obeforskat, delvis beroende på alla störande yttre faktorer som svart sektor osv.

      Obegripligt att detta tjafsande om självklarheter har pågått i ett halvsekel bland förment bildat folk (och då inkluderar jag storsint nog pressfolket)!

      Ta åt sig den som känner sig träffad.

      Radera
    13. Staten finansierar en mängd privata företag inom välfärdsindustrin så det mest relevanta måttet på statens ev expansion är nog statsbudgetens relativa storlek.

      Radera
    14. @chefen

      Skulle gärna se lite mer info kring detta påstående

      "vad du påstår så att det du benämner Staten, d.v.s. Offentlig Sektor, alltsedan 1980-talet markant minskat både vad gäller ianspråkstagande av BNP och antalet anställda."

      Vad är din källa?

      Radera
    15. Vanlig statistik? Ekonomifakta.se är en källa och då den drivs av hyfsat liberala aktörer har den inget intresse av att underdriva data.

      Men i antalet anställda och omsättning inom privat sektor ingår även de som arbetar inom vård/omsorg/skola fast på privata alternativ så jag skulle inte bli förvånad ifall sammantaget är antalet större än 1990. Vilket är rimligt, då vi är ca 1,7 miljoner fler människor i riket eller 20% fler, give or take beroende på åldersfördelningen.

      @chiefen, det är inte irrelevant. Vi lever i en demokrati, så genomför en politisk majoritet förändringar som är impopulära och som har stor påverkan på folks liv i negativ riktning är det låg sannolikhet att förändringarna är permanenta.

      Ja, lafferkuevan är intressant, men som påpekats är den svår att sätta pga mycket brus.


      Radera
    16. Rickard L: Angående relevanta källor till mina påståenden så hann Rickard Ohlin före. Som Ohlin påpekar så ger exempelvis Ekonomifakta utmärkta sammanfattningar även av historisk utveckling i de ämnen vi diskuterar. Dessutom så vimlar internet av material från de aktuella myndigheterna i nära nog vart tänkbart ämne man önskar diskutera; SCB, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, AF, Departementen, Riksdagen, Regeringen etc. etc.

      Samt att man bör naturligtvis hålla i huvudet att dels exempelvis antal anställda ses i proportion till vid vart och ett tillfälle befolkningens storlek i landet samt detsamma vad gäller Statsbudget i förhållande till BNP med hänsyn tagen till BNPs tillväxt. Detsamma naturligtvis gällande totala skattetrycket i landet.

      Radera
    17. Rickard Ohlin: Det kan mycket väl vara så att ur väljarsynpunkt i ett demokratiskt samhälle så är fallet som du beskriver.
      Det förändrar dock inte på något sätt att nödvändiga förändringar ej är mindre nödvändiga på grund av deras impopularitet i väljarkåren. Det senare enligt min mening då endast en indikation på politisk omognad och okunskap hos väljarna.
      Som du säkert förstår utgår jag ifrån att Statsnyttan alltid och under alla omständigheter är överordnad alla privata intressen.

      Radera
    18. Offentlig sektors andel av bnp, som nämns ovan i den lysande kommentaren av chiefen, har minskat. Den offentliga sektorn är betydligt mindre än någonsin i modern tid. Glöm inte heller befolkningsutvecklingen sedan 2009, + 10 %.

      Radera
    19. @rikard o, chefen och plassa. Tack för er respons.

      Ni alltså i stort sett rörande överens om att "staten" har krympt(över vilken tidsperiod är dock lite oklart). Nu var det ganska många år sedan jag förkovrade mig i ämnet men min uppfattning när det begav sig var precis den motsatta, men jag får helt enkelt ge mig på det igen. Är (tyvärr) skeptiskt lagd sen födseln och kan inte med att helt lita på anonyma personer över internet. Har någon av er lust och ork får ni gärna med er av mer exakta platser/länkar där jag kan börja mina efterforskningar.

      Tack på förhand

      Radera
    20. Rickard L: för egen del vill jag anföra att det definitionsmässigt är mer rationellt att anväda sig av Offentlig Sektor än av Staten eftersom under den period jag avser, d.v.s. från början 1980-talet, har skett en mängd förändringar av Statens verksamhet ... exempelvis övergången av äldreomsorg/äldrevård till Komunerna, övergång av skolan till Kommunerna, avförande av Kyrkan från Statlig verksamhet till enskilt trossamfund, övergång av anställda i Statliga bolag och affärsdrivande verk att redovisas som privatanställda, omformande av pensionssystemet etc.
      Därefter att se förändring över tid Skattetrycket, där skatterna i sig står för en stor del av finansieringen av Offentlig Sektor, i relation till BNP.
      I en av replikerna härovan har jag givit ett antal referenser där du kan hitta huvuddelen av vad du söker.
      mvh

      Radera
  10. Mycket bra förslag! Engångsförpackningar och engångsartiklar samt nedskräpningen av dessa i vår natur och levnadsmiljö har gått fullständigt överstyr. Speciellt från snabbmatskedjorna. Det är dags att vi på allvar tänker över hur vi använder våra resurser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så de som slänger McDonalds-skräpet i naturen istället för papperskorgen kommer sluta göra det för att de fått betala skatt?

      Radera
    2. alltså, papperskorgarna som finns är för små. Det har de varit de senaste 25 åren. Och dessutom kunde man anställa fler som tömmer dessa, kanske dagligen. Men i år är det nog värre än vanligt. Alla idioter som åker utomlands och idiotar sig är nu hemma och gör samma sak. Då blir det som det blir...

      Radera
    3. @antonh Efter plastpåseskatten så minskade mängden plastpåsarna. Efter förpackningsskatten så kan vi bara hoppas på att förpackningarna minskar eller förändras i så stor omfattning att de inte längre är ett miljöproblem.

      @krmc Vi behöver inte större papperskorgar, vi behöver mindre mängd skräp.

      Radera
    4. Plast är en fantastisk uppfinning. Bara för att några inte klarar av att hantera den så är det inte en dålig produkt men jag förmodar att du Mudden är en sådan där individ som anser att bara för att några inte kan hantera alkohol så kan alkohol förbjudas. Bara för att några kör bil dåligt eller är påverkade så ska all bilism avskaffas m.m. Jag spyr ärligt talat på rabiata extremister som dig. Bläääh!

      Radera
    5. Ställ ut fler sopkorgar istället och låt de outbildade nyanlänningarna sköta om dem!

      Radera
    6. @CC det finns inget fantastiskt med engångsartiklar i plast. Sluta med personangrepp.

      Radera
    7. @Mudden. självklart behöver vi mindre skräp, men på det hela taget är papperkorgar/skräpkorgar för små ändå. Eller så behöver vi faktiskt utbilda alla som äter hämtmat att om skräpkorgen är full, då får du ta med dig det till en som är tom. Ställ inte på sidan av, försök inte trycka ner det uppifrån och låta locket peka rätt upp. Precis som allemansrätten, du har minst en skyldighet - Ta med dig ditt skräp.
      Engångsartiklar eller inte, skräpkorgar finns på stan, folk har plötsligt fått tag i nåt som behöver kastas. = större skräpkorgar OCH bättre information om vanligt folks skyldigheter. (rättigheterna verkar de ha fel koll på eftersom inte ens det funkar)

      Radera
    8. Är det ett problem i Sverige med skräp? Är inte säker på det, dels är vi duktigast i världen på sopsortering och återvinning, dels behövs hushållsavfall i kommunernas värmeverk.
      På vissa platser kan folk bete sig dåligt men det är fortfarande små mängder skräp även om det ser illa ut. Dessa individer kommer man ändå inte åt så fokusera på annat.
      Jag tror att detta är ren plakatpolitik där folk som inte tänker hela tanken tror de gör rätt.

      Radera
    9. Anekdotvarning: Göteborg handlade upp nya papperspellar i rutmönstrad metall för (massa pengar). Problem uppstod med råttor. De kunde nämligen klättra uppför de tjusfullt designade utsidorna och ta sig in till godiset. Lösning: Sälj dem till en annan kommun och handla upp nya! För (nya belopp).

      En fantasifull lokalpolitiker föreslog en alternativ lösning: Man kan väl bara släta till sopkorgarna? (Möjlig dialektvarning på den tvetydigheten:) )

      Radera
    10. @Mudden

      Modern sjukvård håller inte med dig, den vill gärna vara steril.

      Eller för den delen alla varor i butiken som skyddas av plast när de ligger i hyllan.

      Radera
    11. @Sjunkbomben, ja riket är nerlusat med skräp.
      Men det är en uppfostransfråga snarare än en miljöfråga.

      Radera
  11. Kan man inte bara skära bort 3800 tjänster inom statsförvaltningen. För det är väl den som saknar pengar. T.ex. administratörer och kommunikatörer på alla myndigheter att göra med. Ja förutom viktiga poster som sköter lön och redovisning, men det finns säkert en och annan som sitter...
    3800 motsvarar 3,8 miljarder kr i lönekostnader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte att "bara" skära bort tjänter, drömmare där! Eftersom inget sånt nånsin har gjorts förut finns inga rutiner och ingen kunskap om hur det skall göras.

      Radera
    2. @Chipp. Staten har några få uppdrag, polisen, försvaret och vad mer?
      Regioner och kommuner sköter det praktiska arbetet. Varför ska staten dra in extra pengar? Kan tänka mig ett skäl, att skolan även läggs tillbaka till som statens huvuduppdrag. Där gick det snett direkt

      Radera
    3. Glöm inte alla dessa högavlönade med kreativa titlar, strateger, nn-stöd... m.m. Bara inom region Gotland finns det över 30 strateger. Vad de gör är högst oklart. De kan inte ens själva svara på frågan. Det behövs fler som faktiskt utför någonting av värde.

      Radera
  12. Grönköpings Veckoblad? Snälla, säg att det är på skoj!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det här trumfar Grönköpings veckoblad alla dagar på året.

      Radera
    2. Verkligheten överträffar dikten, igen. Det brukar ju vara så. Gudarna har humor.

      Radera
  13. Det känns som att de vill avleda allmänhetens uppmärksamhet från nåt annat fanstyg de håller på att koka ihop eller nån skandal som håller på att spricka.

    SvaraRadera
  14. Haha, tänker på Tiffany Persson som delar upp en flaska handkräm inne på Apoteket... Varför ha förpackningar öht? Vill man ha lite vaniljsås kan man väl bara skålforma handflatorna och hålla dem under en sensorstyrd kran som portionerar ut rätt mängd. Samma princip kan appliceras på samtliga varor i butiken på allt som är flytande.

    SvaraRadera
  15. Dags att ta fram en klassiker från hemkunskapen: Ursköljda mölkförpackningar. Eller tidningspapper som funkat utmärkt för Fish'n chips under många år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ehh ... går det inte lika bra med en läsplatta? ;-)

      Radera
  16. De glömde visste papperskassar? 3 kronor på dessa också, folk har ju slutat med plastkassar och pengarna måste in. På min lokala coop är papperskassarna slut sedan någon vecka och går tydligen inte ens att beställa.

    SvaraRadera
  17. Äsch, det var inte riktigt så illa:
    "Vi har inte funnit tillräckligt starka argument för att utsträcka det skattepliktiga
    området till engångsartiklar utan plast, och vi bedömer att en utfasning
    av plasten kan ses som ett första steg som sker parallellt med en
    övergång till flergångsprodukter."

    SvaraRadera
  18. Som det stod ovan, vad får jag för skatten? Vi sitter i ett samhälle med gängkrig, milda straffetc, höga skatter, i viss mån underdimensionerade samhällsfunktioner.
    Allvarligt så har tanken kommit hur det skulle vara att bosätta sig i något av våra grannländer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Som ett Sverige för vuxna.

      Radera
    2. Äh, i Norge är de lika galna som vi, danskar luras och ljuger så fort pengar är inblandade och Finska är ett helvetes svårt språk plus att finnar ofta uppför sig som noshörningar.

      Radera
    3. @Dragholet
      Du får väl gissningsvis (och förhoppningsvis) minskad användning va engångsartiklar i plast vilket innebär en litet renare miljö vilket är ett steg i rätt riktning för hela planetens välmående och även människans välmående.

      Radera
    4. Vi är redan en utdömd art, oavsett engångsartiklar eller inte. Snacka om att sila mygg och svälja elefanter.
      Planeten kommer finnas kvar. Men vi kan gott fasas ut, vi är klara här. Ta en kaffe, ät en pizza. Hejdå

      Radera
  19. Men pizzakartongerna är ju wellpapp, hur motiverar dom det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver staten motivera varför de vill ha pengar?

      Radera
    2. Är det ens korrekt att pizzakartonger ska beskattas? Jag trodde bara det gällde plast.

      Radera
    3. allså, sockerröspåsarna som nu kostar 38 öre?

      Radera
    4. Staten får helt enkelt ställa krav på pizzakartonger i plast så de går att beskatta.

      Radera
  20. Enda gången den här regeringen är handlingskraftig är när den ska jävlas med vanliga människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Syftet är säkert att förbättra miljön, men de som kommer att få betala skatterna är inte lika nöjda. Fördelningspolitiskt är det åt helvete. Den som köper billiga hamburgare får betala, men den som har råd att äta på lyxkrog slipper. Det här är motsatsen till progressiva skatter.

      Radera
  21. Om engångsartiklar ska beskattas så de blir dyrare än flergångsartiklar så har man skaffat sig en administrativ mardröm. Eller kanske dröm, jag tror miljöpartiet försöker hitta på jobb som handläggare åt sina kärnväljare.

    SvaraRadera
  22. Svar
    1. ...och skatt på engångsblöjor

      Radera
    2. Dagens (eller degens) vinnare!

      Radera
    3. Skatt efter storlek får man förmoda...

      Radera
  23. En kvick googling på slumpvist utvald storköksgrosist ger ett exempel på ett glas som kostar 20 kr för ett 6-pack, eller 3,33 kr st. Det finns garanterat ännu billigare glas, men poängen är att att om det blir 5kr skatt på engångsglas så blir det ett lukrativt alternativ att stoppa med ett äkta glas i påsen i stället för ett plastglas.

    Eftersom syftet med straffskatter är att styra beteendet, så är väl slutsatsen att utredaren vill att vi ska slänga glas i skogen i stället för plast, eller? Eller för den delen flergångsglas i kraftig plast, i stället för engångsglas i tunn plast?



    https://koksgrossen.se/servering/plastglasduralex/duralex-glas-manhattan-hog-31cl.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett dryckesglas borde gå att tillverka för en kostnad i nivå med en glasflaska, och det borde också vara möjligt att tillverka koppar/muggar i aluminium, likt en aluminiumburk. Gör dem med dubbla väggar och de passar bra för varma vätskor.

      Dock så är det kontraproduktivt att hålla på så här. De flesta plastförpackningar är återvinningsbara och orsakar ingen nedskräpning om de bara slängs på korrekt sätt. Dock hade det varit att föredra om man inte blandade olika material så mycket i olika former av förpackningar. För att kunna återvinnas så måste olika sorter av plast separeras från varandra och från annat material.

      Radera
    2. När vi drev fik som studenter för att samla pengar till examensresa upptäckte vi att pappersmugg med lock gick på 1:40 kr medan IKEA:s billigaste porslinskopp från Kina kostade 2 kr. Alltså: om vi bara lyckades samla in och återanvända porslinsmuggarna en gång i snitt så skulle vi tjäna rejält på det. Det hela stöp på att vi inte skulle orka köpa in och lagra så mycket porslin... Och att det kändes helt orimligt rent miljömässigt förstås.

      Radera
  24. Papperstidningar, så länge de finns kvar. Fish and chips i tidningspapper. När tidningarna är slut är det slut på hämtmat, man vill inte kladda ner sin surplatta...

    SvaraRadera
  25. Om förpackningen innehåller 0% plast så är det ingen skatt på den vad jag förstått. Osäker om pizzakartong har nån plast alls i sig, "pappersmuggar" har självklart det.

    https://www.regeringen.se/4a2d2b/contentassets/31501c9d8a6343f1a3ff8345a3515dc4/skatt-pa-engangsartiklar-sou-202048.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många förpackningar har ett tunt lager plast för vätske och hygienbärriär.
      Är inte mjölk- och mejeriförpacknigar också att klassa som engångsförpackningar?

      Radera
  26. Tur att inte medborgarna vet hur mycket onödig administration, "felaktiga" och godtyckliga bidrag som betalas ut. Mvh Statlig anställd

    SvaraRadera
  27. Regeringen är desperat.... Måste få in mer skattepengar, som en av skribenterna på bloggen heter "skatt är stöld". De är så verklighetsfrånvarande att det är löjeväckande, små rörelser som kommer lida mest, och de som inte är laglydiga kommer inte påverkas för de bryr sig inte. Plastpåsar, engångsmuggar på restauranger, pizzakrtonger..... De är djupt desperata....

    SvaraRadera
  28. Degen måste in. Och det kommer också att ske. Vi Svenskar är väl bland de bästa i värden att ställa om betalningsystemet till digitala pengar. Snart är all kontanhantering förbjuden och kommer inte fungera som betalning.
    Förutom att den svarta marknaden försvinner, viket är bra. Men då har staten koll på alla pengar och kan med lätthet beskatta där man vill. Sverige har varit ett försöksland från EU och som den lydiga kreatur vi är så har vi snällt gått med på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de stänger alla kontanthål kommer guldet tillbaka och då blir det stökigt! Guldpriset skulle behöva öka med 100-1000x dagens nivåer för att fylla den lucka som kontanterna lämnar efter sig och då vet ingen vad som händer. Om en vigselring plötsligt är värd en halv mille finns det många aktörer som inte skulle tveka att skära av någons finger för att komma åt guldet. Eller för all del någons huvud för att komma åt både tandguld och vigselring.

      Jag tror att sedlarna har ett mycket långt liv kvar!

      Radera
    2. Men dom går inte att använda.

      Radera
    3. Jodå, det finns gott om företag som har stora dagskassor i kontanter. Käkade kebab i Sollentuna Centrum för nåt år sen och fick en portion som skulle räckt till en brandstation och de BAD om kontanter. Liknande upplevelser från Södertälje. Ingen bråkar om "pengatvätt" så länge det kommer in smaskig moms till Staten.

      Radera
    4. Oavsett anekdoter sticker Sverige och Norge ut vad användning av kort och annat och mindre kontantanvändning.
      Hörde på radion igår om Berlin där nästan alla använder kontanter. T.o m kan du inte betala på restaurang med kort om du vill inkludera dricks i betalningen. Den funktionen finns inte.

      https://computersweden.idg.se/2.2683/1.726077/sverige-kontanter-ras

      Radera
  29. MP vill komma åt beteenden och detta är ett medel att få bort snabbmatskedjorna, kaffekedjor och lunchlådeförsäljning ink. Findus/Dafgårds. Har noterat att minilivs som inte tillhör de stora kedjorna struntar i plastpåseskatten men de fuskar säkert med annat också.

    SvaraRadera
  30. Skatten gäller väl enbart om förpackningen innehåller plast? Pizzakartonger och kaffemuggar i papp är väl fortsatt skattefritt då?

    SvaraRadera
  31. Går det inte att sälja muggjäveln separat som en egen produkt för 1 kr och sen får kunden fylla på dricka själv?

    SvaraRadera
  32. På Tivoli i Köpenhamn fick jag en plastmugg som kostade 10 dkr. De hade en pantmaskin lite längre bort där man stoppade muggen och man fick sin tia tillbaka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Sverige är snart som ett j--la tivoli.

      Radera
    2. Samma på Fotbolls-VM i Tyskland. 1€ i pant på de rejäla plastbägarna man köpte bärs i. Kidsen som sprang och samlade från marken tjänade nog en rejäl hacka! Där låg garanterat inte en enda kvar på marken efteråt!

      Radera
    3. Det känns som lättare att införa ett sådant pantsystem på ett tivoli eller en fotbollsarena. Lite krångligare i ett helt land. Eller ska det sitta en pantmaskin på vart 3:e lyktstolpe?

      Radera
    4. Trots allt så ser man inte mycket av pantburkar och pantflaskor som ligger och skräpar. Så nog räcker det med att ha pantmaskin i några butiker.

      Radera
  33. Det är bara en sak som är säkert: M, C, FP och KD kommer röstar, under högljudda protester, för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis vad jag är inne på. Alla partier verkar tycka lika numera och är helt tysta i debatten. Är det olika varumärken lanserade av koncernen S?

      Radera
    2. Allså, det är inte helt fel med "sjuklövern"? Eller åttaklövern numer...

      Radera
  34. En tanke slog mig medan jag käkade (hemma):
    Är det inte lägre moms på hämtmat än på servering? Kan i så fall vara incitament för fogden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är samma moms, 12%.

      Radera
    2. Jaså. Trodde det var därför det är 10 kr billigare att hämta. Men det kanske är ändrat. Servering räknades som tjänst åtminstone när min kompis fyllde jämnt. Visserligen ett bra tag sen.

      Radera
    3. Det ändrades för några år sedan. Var väl för vanligt att någon "råkade" slå in den lägre avhämtningsmomsen i kassan även om man råkat sätta sig vid bord och ätit.

      Radera
    4. Aha, tack! Plus ca change, plus c'est la meme chose. Krona jag vinner, klave du förlorar.

      Radera
  35. Svensk tradition. Fortsätt sparka på småföretagarna. Speciellt dem i riskfyllda branscher som cafe/restaurang osv. Precis som med corona-stöden, allt in i de lydiga storbolagen, trots att dessa små drabbade hårdast.

    SvaraRadera
  36. Man blir så trött. Man väntar bara på en joggingskatt som ska hindra folk att släppa ut så mycket CO2.

    Inget kommer skada miljön lika mycket som nedstängningen av kärnkraften, men den har regeringen bestämt sig för att fortsätta med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skatt på fisar också. Fem spänn per styck.

      Radera
  37. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  38. Det handlar nog inte så mycket om miljön utan mer om att staten behöver fylla på ladorna igen.

    SvaraRadera
  39. En till sent inkommen tanke:
    Om man vill ha kask, spar man en femma på att ta med en halvtom halvpanna?

    SvaraRadera
  40. Jag kan fatta skatt på vissa typer av plastpåsar, som köps och används en gång under en kort transport för att sedan kastas (större påsar kan återvinnas som soppåse innan de kastas men det är ändå en mycket kort livslängd på produkten). Fine. Inte för att det nödvändigtvis gör enorm skillnad men det går utmärkt att bära hem mat i andra påsar än engångsplastpåsar.

    Men det finns ju en herrans massa mat som tillreds, lagras, transporteras, läggs i kyldiskar, köps, bärs hem, lagras och till sist konsumeras. Då behövs det bra förpackningar för att maten ska hålla. Tittar man på mycket att det som finns i kyldiskarna så är det färskvaror med lång hållbarhet, vilket så klart är mycket bra för miljön. Om det är något vi behöver ta tag i så är det matsvinnet, där är det ju andra länder som är långt före i lagstiftningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Plus du har effekten atr om många (alla?) skall ha med sig egna bägare eller så väger de en del tillsammans, vilket innebär större transportkostnader. Om det är mer porslin på olika matinrättnigar - mer vatten som går åt pga den vatten och värme som krävs för varmvatten = mer sopor som behöver brännas kanske, samt någonstans måste soporna komma ifrån. Osv.

      Men framför allt som du skriver - mathygienen blir ju en väldigt spännande fråga här.
      Det skulle nog innebära att en snabbmataretaurang som fyller på en kunds mugg inte kan hållas ansvariga om kunden blir dålig sen för hur skall man veta att tex en medhavd bägare uppfyllde hygienkraven?

      Radera
  41. Kunde man ge sig fan po, som ett brev po posten on den finns, betalar ju?!

    SvaraRadera
  42. Många pensionärer lever på den eländiga mikromaten. En random koll på priserna, visar att dessa kostar mellan 25:- och 30:- per portion. Med den nya skatten, inklusive moms, kommer priset på dessa öka med 8,75. Alltså mellan 33,75 - 38,75. De stackars kvarvarande pensionär som inte coronan hade ihjäl, kommer i stället att svälta ihjäl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Win-win alltså. De fattigaste har sällan arvingar så kostnaden faller bort och överskottet tillfaller Allmänna Pensionsfonden.

      Är det moms på begravningar? (Självklart, eller hur?)

      Radera
    2. Såklart är det skatt på begravningar. Sossarna älskar ju skatter som ingen kan komma undan. Från länken .../Riksskatteverket har nu valt att ändra praxis till att begravning som tjänst ska beskattas med 25 % moms oavsett evenemangets beståndsdelar. På detta sätt har ett flertal kulturinslag utsatts för en kraftig skattehöjning samtidigt som kostnaderna för anhöriga att begrava den bortgångne kraftigt höjts./...
      https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/mervardesskatt-vid-begravningsuppdrag_GP121217

      Radera
    3. HA! Kunde just tänka mig det, kom det som ett pitolskott från T Sventon. Otrooligt lik en hök, var han också.

      Radera
    4. Om man har AB kanske det går att ta begravningskostnaden på bolaget så att man kan dra av momsen?

      Radera
    5. Om man har AB kanske det går att ta begravningskostnaden på bolaget så att man kan dra av momsen?

      Radera
    6. Brukar heta att svepningen inte har några fickor för pengar men tydligen skickas fakturorna med till nästa inkarnation.

      Radera
  43. När något är riktigt dumt i politiken så finns det oftast ett EU-direktiv bakom. Exempelvis 2019/904.

    SvaraRadera
  44. Metakommentar: Att antalet kommentarer på detta inlägg är över 100 illustrerar det gamla cykelställsteoremet om politisk diskussion. (Komplicerade frågor om hundratals miljarder klubbas igenom utan debatt, men cykelställ som alla begriper kan ta timmar.)

    SvaraRadera
  45. Vi är nog bara i början av en lång process som går ut på att beakatta olika former av onyttigt/olönsamt beteende. Tobak och alkohol är sedan gammalt, sedan har vi koldioxidskatten, plastpåseskatten och nu engångsartiklar.

    Men till er som hänger läpp för detta. Skatten kommer gå lätt att slippa undan, det är bara att ta med egen låda eller panta förpackningen i senare skede. En stor del av uteluncherna är jobbluncher, och där har företagen ofta eget porslin, så egentligen är det idioti med alla engångsförpackningar. Det handlar bara om vana.

    Tänk också på att pengarna inte försvinner. Är du en genomsnittlig konsument bidrar du med 3,8 miljarder i skatt. En summa som staten slipper samla in på annat håll. Potentiellt leder detta till att skatten på nyttigt beteende kan sänkas, såsom skatt på arbete. Då får vi ökad tillväxt och lägre arbetslöshet på köpet..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men nu tänker du fel. Staten kommer inte få in 3,8 miljarder. Syftet med skatten är att styra mönstret, inte få i skatteintäkter.
      Inom ekonomin är det vedertaget att skatteintäkter skall vara svåra att ta sig ur, ex primärskatt på inkomst, fastighetsskatt, moms etc.

      Så nej, några övriga skatter kommer inte sänkas.

      Radera
    2. Oh, du/ni är (korrekt tror jag) inne på det där med beteendestyrning. Fungerar det verkligen så? Det verkar finnas en fetisch kring det där.

      Radera
    3. I artikeln står att skatten förväntas dra in 3,8 miljarder kronor. Jag förväntat mig att prognosmakaren har gjort ett försök att väga in ett förändrat beteende i analysen. Det går att modellera, även om osäkerheterna såklart blir stora. Men om så inte är fallet stämmer det att summan blir lägre.

      Men poängen är fortfarande densamma oavsett om skatten drar in en miljard eller fyra miljarder. Det är en summa som staten slipper samla in på annat håll. Teoretiskt kan denna skatteintäkt gå till att sänka andra skatter såsom inkomstskatt, alternativt göra att andra skatter inte behöver höjas.

      Radera
    4. I teorin, men i praktiken håller jag med om att det är tveksamt. Dessutom sätter det ett farligt prejudikat. Fler punktskatter med fler öronmärkningar på dessa punktskatter låter inte som ett stabilt skattesystem. Snarare ideologiskt begripligt för stunden.

      Radera
  46. Såg en butik som sålde både papperspåsar och tygpåsar, båda för fem kronor styck. Om man höjer priset på engångsartiklar, så är jag rädd att man kommer erbjuda riktiga muggar, bestick osv i restauranger för samma inköpspris eller lägre, och sen slängs de bara.

    SvaraRadera
  47. Denna agenda drivs i huvudsak av World Economic Forum och Sverige är ett av de naivaste länderna så därför är vi först med sånt här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant. Jag har misstänkt detta länge. Världsförbättrarna i Romklubben har kört den här linjen sen 1970-talet och Jacob Nordangård har visat på tydligt "groupthink" i sin avhandling och senare texter.

      Den stora grejen som gör Världsförbättrarna alldeles heta och upphetsade är "befolkningsminskning" men varje gång de börjar på den tråden svarar alla: "Efter er, min herre, efter er..."

      Radera
  48. Någon stans finns det en gräns på hur många uppfostringsskatter våra politiker kan hitta på innan folk tröttnar på överheten.

    SvaraRadera