Cornucopia?

Aktuellt

Löfven: Skärp er "tillsammans för Sverige"

Statsministern höll i en oklipp tagning ett tal till nationen i kväll. Beskedet till svenska folket var att vi ska skärpa oss "tillsamm...

2020-08-22 15:22

Högsta antalet döda per capita i Sverige sedan 2013 - något mer allvarligt än influensaåret 2018

Dödsfallstatistiken för månaderna januari - juli 2020 är högre än influensaåret 2018, och de högsta dödstalen per capita sedan 2013.
Avlidna i Sverige per 100 000 invånare januari - juli 1860 - 2020. Data: SCB
Dödsfallen för coronapandemiåret 2020 överstiger än så länge det allvarliga influensaåret 2018. I år har det avlidit avrundat 548 personer per 100 000 invånare, jämfört med 2018 års 542 avlidna. Covid-19 har alltså höjt dödstalen med cirka sex personer per 100 000 invånare jämfört med ett svårt influensaår.

Dödstalen om 548 per 100 000 invånare är också de högsta sedan 2013 med sina 561 döda per 100 000 invånare. Alla år innan dess har per capita varit värre än pandemiåret 2020. Detta när man jämför månaderna januari - juli.

År med höga dödstal brukar följas av ett år med lägre, när riskgrupper för exempelvis influensa avlider i större utsträckning, och därmed gör att färre dör året efter. Om coronapandemin inte fortsätter även nästa år, kan vi räkna med att 2021 kanske blir det år med lägst dödlighet per capita någonsin. Men det är inte säkert att inte pandemin biter sig fast.

Om å andra sidan en del åtgärder mot smittspridning permanentas, t ex skyddande skärmar för personal i butiker, så kanske man kan få en allmänt minskad smittspridning av övriga sjukdomar även framöver.

Av historiskt intresse kan Spanska sjukans år 1917 - 1921 vara. 1917 dog 848 per 100 000, 1918 dog 750 per 100 000, 1919 brände det till med 915 per 100 000, 1920 var dödsfallen nere på 835 per 100 000 och 1921 var siffran 772. Avrundat nedåt. Jämför man 1918 - 1919, så ökade dödligheten med cirka 165 per 100 000 invånare. Hade Covid-19 slagit lika hårt som Spanska sjukan hade dödstalet varit 666 (!) om det hade stigit 165 från 2019, eller ett år lika dödligt som 1985.

I övrigt kan man diskutera i små grupper varför dödsfallen per capita ökade från efterkrigstidens botten på 50-talet fram till 80-talet. En killgissning kan vara den ökade bilismen, där biltillverkare som Volvo och Saab först på 80-talet identifierade behovet av säkrare bilar, och rent av ett tag hade det som ett försäljningsargument kontra utländska konkurrenter. Kampanjer mot rökning och andra välfärdsåkommor kan också börjat ge effekt, liksom behandlingen av välfärdssjukdomar? Det kan också finnas en babyboom-relaterad problematik när stora årskullar når medellivslängden för vuxna, vilket drar upp dödsfallen per capita.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

37 kommentarer:

  1. Att dödligheten idag är hälften mot mitten av 1800-talet betyder alltså att vi i snitt lever dubbelt så länge idag? Jag trodde nog att medellivslängden var högre på 1800-talet, men barnadödligheten ställde väl till det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En stor del av den friska befolkningen emigrerade så det kan vara en del av förklaringen.

      Radera
    2. Det ser annorlunda ut om man tittar på dem som når vuxen ålder men verkar osannolikt att den var högre på 1800-talet.

      Bilismen är nog en stor orsak till siffrorna efter 1950.

      Radera
    3. 1965 och 66 dog 1313 per år i trafiken vilket är de högsta siffrorna.

      Idag är väl trafikdöden ca 10-15% av de siffrorna per capita.

      Progress.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Motboken togs bort i mitten av 50-talet. Alkoholkonsumtionen sköt i höjden. Det påverkade en rad typer av dödsfall, som ökade. Dödsfall i trafiken, mord/dråp, samt både långsiktiga och kortsiktiga alkoholförgiftningar.

    SvaraRadera
  4. Det där med demografi är inte så lätt! T ex innebär hög nativitet = många födda barn (som 1944-47) att dödligheten per capita går upp (annat lika), eftersom dödligheten det första levnadsåret är mycket större än senare år (p g a prematurer och medfödda sjukdomar).

    SvaraRadera
  5. Svar
    1. Inte enligt tillgänglig statistik.
      Men till feministernas stora glädje, är det flesta som tar livet av sig män.
      Och i den kategori som brukar lyftas fram bland självmorden, unga kvinnor, hittar man det lägsta antalet självmorden.
      https://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige

      Radera
    2. Om jag fick vid valåret fick en lista att kryssa i vad jag skulle vara beredd mer skatt för så är att att motverka självmorden en självklar punkt på den listan.

      Radera
    3. Jag kryssar för luftföroreningar. Enligt Max Plank institutet kostar de mänskligheten över 2,9 år i snitt. Det är 45 ggr vad alkohol kostar och 60 ggr narkotika.

      Med tanke på barn och barnbarn blir det också ett kryss för minskad koldioxid.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  6. Influensa brukar väl märkas mest till hösten? Men ja i det stora hela så visar ju fortsatt att man kanske haft lite väl mycket panik. Men då är ju detta efter en del åtgärder. Lite förvånad över spanska sjukan har aldrig sett eller brytt mig om att räkna om till per capita, men den verkar nog inte varit lika svår som jag föreställt mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser man till dödstalen för spanska sjukan totalt i världen blir bilden följande.
      Mellan 50 och 100 miljoner människor dog, vilket gör spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3–6 procent av världsbefolkningen, som då bestod av 1,6 miljarder människor.

      Radera
    2. Undrar hur många friska vuxna under 85 år som skött sin hälsa och inte lider av underliggande sjukdomar, i % dör i Corona. Kanske 0,05% max. Trist förstås men i perspektivet spanska sjukan, en fis i rymden.

      Radera
  7. Över 5800 dödsfall, men fortfarande relativiseras detta med överdödlighet och annat BS.
    Genom att göra det, stödjer man endast regeringens berättelse, att de gjort allt rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man måste relativisera, en corona död är ju inte mer värd en någon som dör av andra anledningar. Kraftfulla åtgärder ger andra negativa effekter, det måste vägas mot det. Och det gäller det mesta hela tiden. Om man ställer frågan som är det värt att rädda x får man oftast svaret javisst, men frågan är ju ofta ska x räddas på bekostnad av y. Tycker fortsatt att Sverige valt en rimlig väg, och de länder som körde med hårdare lockdown innan så är det ju dags igen.. Man verkar inte jätte sugen på att stänga ner Europa några månader till. Kan det bero på att man tycker priset att betala var högt? Inga lätta frågor men som sagt så är jag nöjd med Sveriges hantering hittills.

      Radera
    2. Det är 5800 dödsfall MED corona. Det är inte samma sak som p g a eller till följd av corona. Så trött på detta trams.

      Radera
    3. Ja du, det ligger nära till hands att facit på strategier ligger i överdödlighet. Då den främsta riskgruppen är 85+. Sen har förstås riskgrupper hos de stackare med underliggande sjukdomar få val. Men även de 50% av befolkningen som valt att vara överviktiga utgör även här en risk samt samhällskostnad för all annat vårdbehov. BMI-skatt kanske? Den svenska modellen verkar uppenbarligen framgångsrik såhär långt.

      Radera
    4. Mats Karlsson överdödlighet är en extraordinär satsning på död och vad jag vet har inga A380 störtat eller några dammar rasat och ex.v. satt sjukhuset o Boden-Luleå =Sunderbyn under vatten, det skulle ha stått i tidningarna, den enda extra ordinära jag sett är kina-smittan, så hitintills så är det nog 'kina-smittan' som dödat extra-ordinärt.

      Radera
    5. @Nils, ja överdödligheten ses som ett omvänt hack i kurvan. Extraordinärt är kanske lite överdrivet. Facit har vi långt senare, WHO är nu inne på 2 år. Får man tro vissa experter här så finns ett vaccin till hösten, dvs om en dryg vecka.

      Radera
  8. Hur hade dödstalen sett ut under influensaepidemin 2018 om vi då haft dagens restriktioner, eller hur hade dödstalen i år sett ut utan restriktioner?

    Det hade varit intressant om man kunde sett utfallet vid val en annan stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En gissningar är ju att influensan skulle knappt existerat med de restriktioner man haft nu. Det är väl en dokumenterad bieffekt att andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt.

      Radera
  9. Enligt CNN har 2020H1 mest döda sen 1869!

    Inte lätt för fake news att räkna procent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nominellt eller per capita? Världskrigen exkluderade?

      Radera
    2. Det där har de nog plockat upp från Guardian, https://amp.theguardian.com/world/2020/aug/19/sweden-records-highest-death-tally-in-150-years-in-first-half-of-2020. Jo, förbehållen finns i artikeln, men vem orkar läsa mer än rubriken.

      Och USA har ju drabbast allra hårdast av Corona, med fler än 25 gånger så många dödsfall som Sverige ;-)

      Radera
    3. 176000 döda i USA, till den siffran har vi rätt långt och skulle innebära nästan 1,7% dödsfall hos vår befolkning.

      Hoppas vi inte drabbas lika hårt som USA.

      Radera
    4. 176000 döda i USA, till den siffran har vi rätt långt och skulle innebära nästan 1,7% dödsfall hos vår befolkning.

      Hoppas vi inte drabbas lika hårt som USA.

      Radera
    5. Enligt senaste siffror, har Sverige 575 döda/milj, medans USA har 544 döda/milj.
      Dessutom har USA mer än dubbelt så många fall/milj invånare, så de lyckas dessutom hålla folk vid liv, betydligt bättre än Sverige.
      Så antagligen har du felaktiga uppgifter, eller också har du tittat på SVT för mycket.
      Så vi får hoppas, att USA inte drabbas lika hårt som Sverige
      https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries

      Radera
    6. @Kenneth, man kan säga som så att Sverige ligger tidigare samt har en avsevärd högre livslängd. Kausalt är ordet.

      Radera
    7. Påståendet att Sverige ligger tidigare stämmer inte. Det första dödsfallet i USA, skedde tydligen den 6:e februari. Sverige var mer än en månad senare, nämligen den 11:e mars.
      USA: https://www.cidrap.umn.edu/news-perspective/2020/04/coroner-first-us-covid-19-death-occurred-early-february
      Sverige: https://www.svd.se/26-nya-coronafall-i-stockholms-lan
      Kausalt?

      Radera
    8. Kausalt, ja orsak före verkan ja. Ålder är en extremt avgörande faktor. Enskilda fall spelar ingen roll, du måste se till kurvan. Så ja USA ligger inte bra till och efter i kurvan.

      Radera
    9. USA och Sverige passerade 10 döda per miljon invånare med 3 dagars mellanrum, USA låg efter. Detta var i månadskiftet mars/april. Sedan någon gång i början av Juli tog det rejält fart igen i USA. 1 Juli hade Sverige 528 döda/miljon och USA 385.
      23 aug var siffran 575 för sverige 533 för USA.
      https://ourworldindata.org/grapher/total-covid-deaths-per-million?tab=chart&time=2020-01-15..latest&country=SWE~USA

      Radera
  10. Efter att dödligheten minskat till nästan noll så fokuserar tidningar, och regeringar, på smittade. Jag är hundra på att i höst är detta över. Smittan finns kvar men dödligheten obefintlig och även media kommer kunna skilja på dödlighet och smitta. Som tur är. Hur ska samhället annars överleva? Ständig karantän och nedsläckning verkar inte vara ett bra framgångsrecept. Corona är trams och det blir ingen grön omstart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har noterat hur bra media är på att blanda ihop insjuknade och smittade, virusets farlighet är i stort sätt borta men underskatta inte den psykologiska delen som man är rädd om, stor prestigeförlust för världssamfundet om folk tappar krismedvetandet och önskan att bli vaccinerade går om intet.

      Radera
  11. Är siffrorna kompenserade mot jämföraren, vad jag fattat så tog det inte slut på handsprit , skithuspapper, eller tvål vid jämföraren, hur många skulle ha dött med C19 i sig om inga förhållningsåtgärder vidtagits, vissa skolor halvstängdes, en del arbetsplatser halvstängdes, sammankomster över 50 pers. stängdes, dock ej typ Ullared Ikea o andra trivsel-grejser där musik inte spelades.

    SvaraRadera
  12. 2018 hade också en extrem värmebölja under sommarmånaderna. Den bidrag alldeles säkert till att många gick bort under andra halvan av året.

    Men det är ändå häpnadsväckande att det här är det sjätte minst dödliga (halv)året någonsin i Sverige. Somliga saker är uppenbart ganska bra i nutiden.

    SvaraRadera
  13. Haha, vilken bra graf! Självklart har social distansiering, bättre handhygigen mm hjälpt till att hålla siffrorna nere ... men all denna ångest, babbel, restriktioner för vad?

    SvaraRadera