Cornucopia?

Aktuellt

Regeringen föreslår skatt på hämtkaffe och snabbmat (som pizza) - fem respektive sju kronor

Regeringen föreslår i ett nytt betänkande att man ska införa skatt på engångsförpackningar av dryck och mat, t ex hämtkaffe på mackar och ca...

2020-08-01 12:15

Gammal OECD-rapport: Göran Perssons (S) kommunalisering och Bildts (M) friskolereform förstörde svenska skollan

Hamid Zafar uppmärksammar i en gästkrönika hos GP en gammal bortglömd OECD-rapport, som inte ens fördes in som offentlig handling, som tidigt 90-tal varnade för Göran Perssons kommunalilsering av svenska skolan och regering Bildts friskolereform. Dessa pekades ut som något som skulle förstöra den tidigare världsledande svenska skolan, och så blev även fallet.
Dessas fel.
OECD-rapporten diariefördes inte ens som offentlig handling, men LO har llyckats begära ut den från OECD i Paris.

Rapporten varnade för att Göran Perssons kommunalisering av skolan skulle ta bort likvärdigheten i skolan och att reformen var ett sätt för staten att kunna frånsäga sig ansvarete. Därefter skulle det vara kommunernas fel, och inte staten.

OECD menade ockkså att friskolereformen skulle leda till ännu mer ojämlikhet - dvs sämre skolor för många, medan politikerna hävdade att endast 3-5% av eleverna skulle gå i friskola. Idag är det 25% i gymnasiet och 15% i grundskolan.

Roligast av allt var att politikernas försvar enligt Hamids referat var "att det svenska folket inte skulle tillåta ett ojämlikt skolsystem". Och här är vi nu. 

Hamid konstaterear att samtliga av rapportens varningar besannats. Han avslutar:
"Det går inte att backa bandet men rapporten kan lära oss några saker. Att skolan är för viktig för att experimenteras med. De senaste decennierna har skolan successivt monterats ned. Att bygga upp den kommer ta lång tid. En bra början vore att aldrig låta skolan bli ett område för politisk nyckfullhet."
Så var det med den saken. Aktiva medvetna politiska beslut ligger bakom svenska skolans kollaps.

Hamid Zafars krönika i GP hittas på denna icke-länk www.gp.se/ledare/så-nedmonterades-den-svenska-skolan-1.31976679. På grund av den ännu okända svenska övertillämpningen av EU:s så kallade länkskatt - som kommer gälla retroaktivt - så kan jag inte länka till traditionella medier som kommer få en särställning och rätt att ta betalt av den som länkar till dem.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

28 kommentarer:

  1. Skolan är för viktig för att överlämnas åt staten.

    SvaraRadera
  2. Sorglig men träffsäker analys. Mycket farligt att det kunde få ske i ett land där vi är så beroende av en hög nivå på kunskaperna i befolkningen.

    Kan inte låta bli att stilla fundera på hur detta sprider sig som ringar på vattnet i samhället när generationen som gått hela sin skolgång efter experimenten t ex börjar sitta på ledande positioner i politiken (av alla kulörer).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska givetvis tillägga att jag inte tror att spetsen på kunskaperna i Sverige nödvändigtvis blivit sämre, men det känns som en farlig väg att gå om god utbildning begränsas till en mindre andel av befolkningen medan stora grupper ska försöka klara sig på en allt mer kunskapskrävande arbetsmarknad med bristfälliga grunder i bagaget. Tror också att en dålig erfarenhet av skolan får många begåvade elever att tvekar inför att välja en ”svår” utbildning på högskolan.

      Redan nu har jag egen erfarenhet av hur svårt det är att inhemskt rekrytera ingenjörskompetens (i tidigare roll som förstalinjechef på ett stort välkänt tekniktungt bolag, men utanför storstadsregionerna). Tack och lov så finns det kompetenta människor från hela världen som är beredda att flytta hit istället, åtminstone när Migrationsverket inte sätter käppar i hjulen.

      Radera
    2. Det märks väl redan på politikernas kvalitet?

      Radera
    3. Jonas W, tyvärr en hel den av det är nog så som du skriver. Liksom att den generationen som gick i experimentskolan av nedgraderinssort nu är vuxna och upptäcker hur både vilsna och bitvis svikna de blivit.
      För samtidigt har det utlovats guld och gröna skogar (av alla kulörer).
      Som Hamid skriver: skolan är för viktig att experimenteras med.
      Med det sagt finns det ju båda bra lärare och ansvarsfulla skolor mm. Så nödvändiga reformer bör göras så de inte pajar något som satt sig redan och nu iaf är bra.

      Radera
    4. Jonas, vill minnas att den högsta docentilen i Sverige presterar allt sämre i Pisa?

      Radera
    5. Politiker har blivit lite som deb gamla tidens adel där man ärvs in (poltikerfamiljer, karriär via ungdomsförbund) och kan sitta av tiden mot en saftig ersättning, hålla en låg profil och bara hålla med twitterstormarna. Jag är säker på att 99.9 % av Sveriges befolkning på sin höjd kan namnge 5 riksdagsmän och röstar på valdagen baserat på vad en youtuber säger 1 h innan valsedeln läggs.

      Radera
    6. Att Bildt vill ha ett "ojämlikt" samhälle, dvs olika utfall, det är solklart. Att Persson också ville det är en gåta för mig. Ulv i fårakläder?

      Radera
    7. @Sjunkbomben, det finns en hel bok om det, en intro till det hittar du här https://sv.wikipedia.org/wiki/Politisk_adel Ja, du har rätt.

      Radera
    8. Herr Muffins: Det är att totalt misstolka Göran Perssons roll i det hela. Kommunalisering av skolan hade varit en intention från Socialdemokraterna alltsedan genomförandet av Grundskolan tidigt 60-tal och i sig endast en teknikalitet som rörde reglering av lärartjänsterna eftersom det var en omöjlighet att ha en statligt reglerad lönebildning för vad som var tjänster inom vad som i huvudsak var kommunal verksamhet, styrd av lokala kommunala skolstyrelser.
      Kommunaliseringen av skolan hade sannolikt därför inte blivit en fråga av den dignitet den har idag om man inte samtidigt beaktar de övriga, framför allt av de borgerliga partierna drivna frågorna och besluten om det fria skolvalet, skolpengen, öppnandet av fri etableringsrätt och slutligen tillåtelse till privata vinster för aktörerna.
      Frågan är alltså, som jag allaredan i tidigare replik i tråden, långt mer komplex än vad som framgår av Hamid Zafars artikel i DN och ett resultat av ett antal på varandra följande beslut av både socialdemokratiska oh borgerliga regeringar.

      Radera
    9. @JonasW

      Att ni inte kan hitta det ni kräver till den lön ni erbjuder betyder inte att det är brist.

      Radera
  3. Visst är det lätt att skylla på politiska beslut då kan man nämligen ignorera att elevunderlaget till skolan har förändras kraftigt sedan "det begav sig".

    Allas lika värde beder inte att alla är lika.

    SvaraRadera
  4. Läste igenom Hamid Zafars krönika i GP och med ll respekt i övrigt för dennes ambitioner och professionella gärning som skolledare finner jag hans text relativt ytlig och inte på något sätt analyserande den historik och de faktorer som bidragit till nuvarande skolsituation.
    I motsats till Zafars krönika vill jag ställa de väl genomarbetade och formulerade analyserna och argumenten i ämnet som framtagits, tillgängliga på internet, av Maria Jarl, Erik Laakomaa, Johan Lennartsson, Larz Johansson och inte minst en sentida intervju med Göran Persson rörande ämnet. (Jag förbigår här Gösta Brodin i Åstorp och dennes minst sagt märkliga uppfattningar i egenskap av lokal skolpolitiker i en mindre Skånekommun.

    Slutsatsen från egen sida då att vad som kallas Kommunaliseringen för strax 30 år sedan formellt inte innebar annat än att lärarkåren förvandlades till kommunaltjänstemän från att tidigare varit statstjänstemän samt att det exekutiva huvudmannaskapet decentraliserades i enlighet med den för den tiden rådande allmänna uppfattningen om att flytta ansvar för utförande av samhällets grundläggande uppgifter närmare brukarna (jfr. vid samma tid Ädelreformen rörande äldreomsorgen).

    Skolan i Sverige är fortfarande förstatligad i det avseende att det är Skollagen som gäller och Studieplanerna är centralt beslutade samt tillsynsansvaret ligger på statlig Myndighetsnivå.

    Däremot vad gäller privatiseringen av skolan som utfördes under Bildts Regering strax därefter är en annan diskussion och enligt min mening en av de huvudsakliga anledningarna till skolans situation idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Zadars text innehåller främst ett referat av vad OECD varnade för 1992. Menar du att OECD:s analys var ytlig? Speciellt med tanke på att vi har facit idag, knappt 30 år senare.
      Ganska naivt i övrigt att tro att huvudmannaskapet inte har betydelse.

      Radera
    2. p.s. Ordet Studieplan i min text skall ersättas med ordet Läroplan. Läroplan beslutas centralt i form av Förordning medan däremot Studieplan utarbetas lokalt för var och en elev.
      Ber om ursäkt för fadäsen.

      Radera
    3. Dr Hedge: Min kommentar rör endast Zadars artikeltext och inte OECD´s rapport, vilken jag för övrigt ej sett.
      De av mig i min kommentar nämnda ger djupgående analyser av historik och intentioner rörande den aktuella kommunaliseringen och ger dessutom heltäckande förklaringar till de statsfinansiella och kommunalekonomiska omständigheterna som var och blev aktuella vid tiden för genomförandet och därefter.
      Kvarstår därför i min åsikt att ämnet inte låter sig beskrivas på ett så förenklat sätt som Zahar enligt min mening gör.

      Samt kvarstår i min åsikt att den därefter under Bildts Regering vidtagna privatiseringen av skolan äger ett i diskussionen ofta förbisett förklaringsvärde.

      Samt och slutligen att jag finner det intresssant, inte minst i ljuset av vad som diskuteras rörande den nuvarande covid19-pandemin, att starka krav framförs från politiskt borgerligt håll om förstatligande av diverse grundläggande samhällsfunktioner.

      Radera
    4. @Chief Karlsson. Inte för att försvara dagens sk "artiklar", men de senaste 20 åren har inneburit allt kortare artiklar. Det skulle såklart ha varit bättre med en lång artikel som även gick ner på detaljer och hade en lite djupare analys. Men sådana får man leta efter utanför dagstidningarna idag (förutom på vissa kulturspalter antar jag). Visserligen anses det en konstart att uttrycka sig kort, men i dagens medielandskap är det alltid en risk att det blir för ytligt.

      Radera
    5. Teheimar: En värdefull observation! Det politiska samtalet om komplexa frågor reduceras därmed till att bli ett utbyte av slagord av löpsedelskaraktär! mvh

      Radera
  5. Du har stavat skolan med två l.
    Förlåt att jag irriterar mig på småsaker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, har en Mac m Apples kassa tangentbord. Den skriver dubbelt hela tiden. Skitjobbigt, ändå skrivit tre böcker med skiten. Byter när nya Arm-baserade Macarna kommit till vintern.

      Radera
    2. Finns det inte andra tangentbord till Mac? Eller är det laptops det är frågan om här?

      Radera
  6. Inget fel på friskoskolereformen, men man skulle gått vidare till ett fullt privat system där skolan finansieras av föräldrar och det var upp till skolorna att bestämma hur undervisning och betyg ska sättas.

    I den mån det ska finnas ett Skolverk, så borde det vara kontroll och examinering, så inte föräldrar negligerar sin uppgift som förälder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle det inte innebära än större tryck på lärarna att sätta bättre betyg?

      Radera
  7. Nej. Problemet (om man vill kalla det för det) i skolan är kulturellt och beror på att det är lärarna själva som sätter betyg till sina elever. Eftersom livsutsikterna för personer utan avklarad grundskola eller gymnasium är bleka, så hamnar läraren i ett moraliskt dilemma. Resultatet blir vad som är känt som betygsinflation.

    Det som framförallt har orsakat detta är samhällets sämre utsikter för underkända och outbildade, att lärarna tvingas bli allt mer "kompisar" och att de tvingas svara direkt mot arga föräldrar. Det ligger inga beslut bakom detta utan avspeglar hur samhället har utvecklats.

    En lösning (som givetvis är känd för alla insatta) vore att betygen sattes centralt och blint av skolverket baserat på nationella prov. Alltså att standardiserade prov rättades anonymt av slumpmässiga lärare. Konsekvensen av detta vore ännu större skillnader mellan skolor/områden och långt många fler underkända, iaf innan förväntningarna i samhället har hunnit anpassas.

    Vem som är lärarnas arbetsgivare har ingen betydelse.

    SvaraRadera
  8. Hm... Ibland tänker jag att man skulle kolla hur regelverket, systemet och ansvarsförhållandet såg ut 1980 och helt enkelt bara återställa skolan. Att göra en reset helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skorpio: Samhället år 2020 har förändrats sedan 1980 så det återstår att visa att en modell som visade sig föråldrad 1980 skulle vara rationellt 2020.
      Enligt Ditt förslag en återgång till en tingens ordning där det fria skolvalet, den kommunala finansieringen via skolpeng, etablerandet av privatägda friskolor samt möjlighet till privat vinst för aktörerna togs bort. Samt naturligtvis den egendomliga situationen att lärarna som tjänstemän inom kommunal sektor ... (Ja ... skolan drevs i kommunal regi även innan den så kallade kommunaliseringen) ... skulle tjänstemässigt och lönemässigt regleras inom ramarna för statliga avtal.

      Radera
    2. Ja, chief karlsson, du beskriver själv vad som borde göras, systemet med skolpeng bort, begränsningar i det fria skolvalet mm. Att eleven nu är kund ger en rektor och lärarkår som inte törs stå för den auktoritet som behövs för att socialisera unga människor till välfungerande vuxna. Det blir också betygsinflation och allvarlig segregering med skolor där inga barn med svenska som modersmål går. Jag hör berättelser om vänners barn som måste sitta med hörselskydd på under lektionerna och andra berättelser om (privata) gymnasier som inte vill ha barn med bokstavsdiagnoser. De, och de extra kostnader det innebär, får den kommunala skolan ta... Lärarnas situation mellan staten och kommunerna förstår jag gav ett incitament att kommunalisera skolan men jag är ändå tveksam till att ge kommunerna för mycket att säga till om. I den kommun jag bor i är det en ständig träta om var skolor skall ligga, vilka som skall läggas ner mm. Tyvärr tror jag besluten har blivit ganska dåliga. Jag inser naturligtvis att en total reset till 1980 års system skulle bli föråldrad. Men jag är rädd att den ändå skulle bli mycket bättre än vad som råder nu...

      Radera
    3. Skorpio: Tack för replik! Som jag tidigare nämnt så är frågan komplex och jag har ännu inte sett någon som förespråkar förstatligande av skolan specificera exakt vad det är som skall förstatligas. Som jag tidigare försiktigt uttryckt så var den så kallade kommunaliseringen inget annat än en teknikalitet som rörde rörde lärarnas, och inte ens alla lärares, anställningssituation. I allt övrigt så hade skolan, den grundskola/enhetsskola som var en efterföljare till allänna folkskolan, varit kommunal allaredan från start och de statliga Läroverken som innehöll realskola och gymnasium (jag är själv en produkt av det skolsystemet)fasades ut allaredan på 1960-talet och var slutgiltigt avskaffade i och med gymnasiereformen 1970.
      Vad jag vill ha sagt därmed är att enligt min mening råder hos många den missuppfattningen att före Göran Persson så var skolan statlig fastän så inte alls var fallet. Primärskolan har varit kommunal i alla tider och sekundärskolan har varit kommunal i femtio år samt som tidigare sades att ingen i diskussionen har specificerat vad det egentligen är som skall förstatligas. mvh

      Radera