Cornucopia?

Aktuellt

Nytt teveformat - dokusåpan #skyddsrummet

"I skyddsrummet kan alla höra dig skrika" - Lars B på Twitter I MSB:s skyddsrum ska varje person få 0.75 m2 i yta. Detta är en g...

2020-07-12 18:54

Undervärdera inte handslaget - är fungerande distansarbete bara tillfälligt - bygger på inarbetade sociala nätverk?

Många inom privilegierade tjänstemannayrken har med gott resultat jobbat hemifrån på distans under våren och coronapandemin, och flera arbetsgivare tittar nu på möjligheten att permanenta distansarbete och minska på lokalytorna. Men frågan är om det välfungerande distansarbetet bara fungerar initialt på grund av att man använder redan inarbetade sociala nätverk, både inom arbetsplatser och kontra kunder? I takt med att kund- och leverantörskontakter och medarbetare byter jobb kommer därmed det lyckade resultatet att vända till ett misslyckande?
Arbete hemma.
Många särskilt egenföretagare jobbade redan hemifrån tidigare, men även vi som gör detta till vardags träffar av och till såväl leverantörer som kunder och olika samarbetspartners, även om det inte blivit så mycket med det under coronakrisen. Men de yrkesmässiga relationerna var redan inarbetade, så det har fungerat på distans.

För många som inte blivit permitterade har distansarbete fungerat utmärkt under våren. En del talar om att det rent av fungerat bättre än normalt, både vad gäller personligt välmående av exempelvis att slippa timmar med resor till och från jobbet, men också rent produktivt. Flera arbetsgivare tittar nu därför på att institutionalisera distansarbetet permanent, och minska på lokalytorna.

Men vårens distansarbete bygger på de där inarbetade yrkesmässiga relationerna. Du har trots allt träffat dina arbetskamrater - skakat hand med dem - och byggt upp ett ömsesidigt förhållande genom fysisk närvaro. Det samma gäller leverantörer och kunder, där man har etablerade kund/leverantörsrelationer. Det går därmed att teckna de där avtalen, göra de där överenskommelserna eller beställningarna på distans. Det behövs inget handslag, för ni känner varandra åtminstone så till den grad att ni inte behöver se varandra i ögonen.

Så det har fungerat. Uppbyggt socialt kapital har fått distansarbetet att flyta smidigt.

Men det sociala kapitalet är inte permanent.

Arbetskamrater kommer sluta.

Kunder byter leverantör.

Kundkontakter byter jobb.

Nya kunder tillkommer.

Nya leverantörer ska väljas.

Om alla bara ska jobba på distans och inte få det där handslaget så kommer det krävas att vi kan bygga upp de där relationerna helt på distans. På konsumentnivåer fungerar det förstås, men kanske inte business-to-business. Och framför allt inte inom projekt- och arbetsgrupper på en arbetsplats.

Eller så gör det det. Men inte för alla arbetsplatser och inte för alla individer.

Oavsett så är som vanligt det enda vi kan vara säkra på förändring. Coronakrisen, såväl som distansarbete kommer skapa vinnare och förlorare. Både bland företag och arbetsplatser, såväl som bland individer. 

Men ta inte för givet att vårens distansarbete kommer fungera långsiktigt. Ett handslag betyder mer än man tror. Liksom att luncha tillsammans.

För övrigt så kan man nog förutspå att om alla ska springa runt med munskydd så kommer vi inte bemöta varandra trevligare framöver. Ett par ögon räcker inte som ansiktsuttryck för att inte missförstå varandra. Eller ens lära känna varandra.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

35 kommentarer:

  1. Tror det kommer handla om att man inte sitter 5 dagar i veckan i ett meningslöst kontorslandskap utan 2-3.

    SvaraRadera
    Svar
    1. This.
      Jag har jobbar hemifrån och njutit av snabba lunchträningar och "socialbidragstagar-teve" rullandes i bakgrunden. Har varit produktiv och duktig men kan ändå säga att jag ändå saknat kollegorna.

      Utöver detta innebär ett snabbt lunchmöte i London lösningarna på flera månaders mailväxlande, så att spara in på kontorsplats är nog bara lönsamt för mindre kvalificerad arbetskraft medans mycket på högre nivå löses över ett glas vin till en effektiv och trivsam peng.

      Radera
  2. Gissar på att det blir en kombo med roterande schema så att man är 1-2 dagar på jobbet i veckan. Då behöver arbetsgivaren bara kanske 30% av kontorsplatserna. Och att man då förlägger aktiviteter dit där det är av vikt att träffas fysiskt, typ fredagsfika och liknande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då är ju alla där samtidigt...

      Radera
    2. Tja, kanske inte fredag. Men möten med folk i projekt eller liknande. Sen får man väl boka någon lokal om alla ska träffas samtidigt men det blir ju inte varje fredag då..

      Radera
    3. Den stora vinsten lär inte vara att minska kontorsyta utan att folk slipper resor och därmed kan jobba längre?

      Radera
  3. Den största fördelen som jag märkt under tiden av distansarbete är att mötesmängden minskat och kvaliteten på mötena ha ökat. Min hypotes är att folk tycker att skype/teams/zoom möten är jobbiga och därför använder man bara möten om de verkligen behövs. När man väl håller mötet så försöker man genomföra det så effektivt som möjligt för att komma därifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Delar inte alls den bilden. Däremot att det är mycket enklare det lägga möten direkt efter varandra slipper att byta rum kanske byggnad. Och att det tom är möjligt att delta hyggligt i två möten samtidigt..

      Radera
    2. Tror däremot att många har lättare att lämna möten online när de är klara, även om några är kvar och diskuterar det upplevs nog mer oartigt på fysiska möten

      Radera
  4. Glöm inte de nyanställda. Normalt kan ju 7% personalomsättning finnas, och hur man introducerar och får med dessa kan jag fundera över. Måste vara en stor utmaning! Och j---skt tråkigt att sitta hemma på "nytt jobb".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funderar på samma sak. Svårt att gissa så det är bara att försöka följa med och se vad som händer.

      Radera
    2. Har anställt många som börjat på distans. Det fungerar för oss, men vi håller iofs på med konsulting så det kanske är folk som är lite mer vana att jobba så. Brukar åka dit första månaden för att säga hej och kolla så att allt fungerar.

      Radera
  5. Det beror lite på yrkesroll och arbetssätt skulle jag säga. Större delen av mitt jobb innebär att kommunicera med folk i Indien, USA, och UK. Spelar ingen roll om man Skype:ar från jobbet eller hemifrån. Däremot om man jobbar mer med folk man träffar IRL så blir det värre...

    SvaraRadera
  6. Håller helt med, tänk att komma in som nyanställd, eller för den delen anställa någon ny i det här läget.
    Bara avsaknaden av det bokstavliga handslaget är ett problem tycker i alla fall jag - även om alla är införstådda med situationen känns det lite taffligt.
    Allra mest tragikomiskt är de som hela året gnällt på att det "stängts ner" för lite och samtidigt hela tiden dykt upp till sociala sammankomster, handlat mat fem ggr i veckan och varje gång man träffat dem insisterat på att få skaka hand.

    SvaraRadera
  7. Ser ett par saker som effekt av distansarbetet i 4 månader:

    Vi har interna "kickoff" och "kickout" möten på avdelningen. Det har gjort att avdelningen har bättre sammanhållning än tidigare. Det är tydligt vad alla gör, vilka projekt som löper och vad som är prioriterat för tillfället.

    Jag har inga problem att boka möten med kollegor och bara "snacka skit" och löst om planerna framåt. Men då är jag en jobbig trevlig jävel.

    Det jag tycker mig se är att många inte klarar av att sätta gränser för sitt arbete. Man sitter bara och köttar och levererar 8-19. Ingen tid för eftertanke eller utveckling. Detta har man tydligt sagt från ledning INTE är eftertraktat. Men samtidigt är det ju såklart skönt att ha folk som bara levererar utan att prata skit.

    De introverta var "glada" i början. De är nu den grupp som drabbas absolut hårdast av att de inte får den "påtvingade" sociala samvaroi som de faktiskt behöver på samma sätt som alla andra.

    Vi har sett att nya projekt kan startas upp med stakeholders worldwide utan större problem. Utmaningarna är att fånga upp nyanserna. Man kan inte se kroppsspråk och hur en person agerar när lösningar diskuteras. I ett vanligt forum hade man enkelt kunna fånga upp dessa individer och prata i enrum om de inte tar upp saker i grupp.

    Kompetensutvecklingen har dött helt och hållet eller beror iaf nu helt på individens egna förmåga.


    Ett positivt sidospår är att vi nu har så mycket kött på benen kring hur verksamheten klarar C-19 att vi tar bort alla sparbeting och slopar anställningsstoppet.

    När man får återgå till kontorsjobb kommer det vara väldigt svårt att fåp folk att vara på kontor 100% av veckan. Mitt antagande är att vi har 40-50% obligatorisk närvaro och att den anställde får disponera var denne jobbar fritt övrig tid.
    Förutsatt att man kan lösa frågor som arbetsmiljö, arbetsredskap och försäkringar. Då företaget är ansvarig på arbetstid ska företaget ha möjlighet att inspektera arbetstagarens hem för att säkerställa att denne har ett dugligt hemmakontor innan man tillåter distansarbete?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetsmiljöansvaret var ju en stor grej inledningsvis, men nu då? Alla blundar och kör...? Men hur gjorde de som tillät hemjobb redan innan, hade de avtalat bort ansvaret?

      Radera
    2. Håller med, arbetet blir också mer formellt. Inget "korridor"-snack eller "vad-tror-du-om-detta?"

      Tänk säkerhetsbiten också. Utvecklare får gärna devops-rollen också när mer komplicerade fel inträffar som måste felsökas i driftmiljön. Då kan känslig information oavsiktligt exponeras mot hemmiljön. VPN läcker bakvägen och sitter man på hemmaroutern som inte patchat på 4 år och några osäkra IOT-prylar som en övervakningskamera som är köpt från Wish så är det inte omöjligt att någon har en väg in på ens interna nät och vidare in på företagsnäten. Även om ens egna prylar är i ordning så är barnens och barnens kompisar kanske på samma hemnät.
      Sedan behöver det inte vara teknisk information. Läkaren sitter och gör klart sin journal hemifrån, ekonomiassistenten jobbar med företagets ekonomisystem eller kundsystem samtidigt som grannen är över på ett glas vin och råkar se journalen eller konkurrentens orderbok när arbetet avslutas vid köksbordet. Kanske en dator blir stulen vid ett inbrott, vems försäkring gäller då?

      Radera
    3. Tror inte introverta behöver samma kontakt. Är typiskt introvert själv och får energi av egentid medan extroverta ofta får det av andra. Har jobbat så i snart 10 år och det är perfekt för mig. Är trots det också en trevlig jävel och pratar med folk i stort sett hela dagen (på distans då).

      Radera
    4. Sjunkbomben, större företag har antingen en försäkring som täcker alla situationer, eller så bryr de sig inte över förlusten av en dator som ju är småpengar. Det som inte får falla i orätta händer är information. Därför är hårddisken krypterad, lösenord måste bytas rätt ofta med krav på komplexitet. Upplägget för uppkopplingen via VPN är gjort för att fungera i osäkra miljöer, uppdateringar av programvara trycks ut med tvång, viss funktionalitet är låst för användare att pilla på, etc. Den största risken är nog att man installerar nån programvara som är infekterad av något som ännu inte är känt, och risken för det är lika stor om man sitter på jobbet som hemma. Personligen använder jag jobbdatorn enbart för arbete, d.v.s. endast arbetsrelaterad programvara installeras. Och risken för att få in nåt skit där är rätt liten.

      Radera
    5. Är en av de där introverta och kan säga att de 4 månader jag jobbat hemifrån inte varit några problem och skulle det bli resten av året som det nu pratas om så vore det nog inte heller några problem. Gott om samtal varje vecka där vi bollar idéer osv.
      Min produktivitet har ökat nu när jag inte blir störd på samma sätt som innan

      Radera
    6. Instämmer med magervalp. Planen för tillfället är att köra hemifrån fram till årsskiftet.

      Radera
  8. Vi har blivit uppmanade att jobba hemifrån om vi kan, t o m September. Därefter ska vi få välja om vi vill jobba hemma eller på kontoret. Min arbetsgivares målsättning är att inte alla ska återvända till kontoret. Man kommer upprätta ett schema för de som vill och behöver jobba från kontoret så att ca 50% av arbetsstyrkan jobbar där samtidigt.
    Under pandemin så har vårt projekt presterat precis lika bra som innan trots att i princip alla har jobbat på distans.
    För mig själv så är hemarbetet ingen större omställning då mitt team är till 90% lokaliserat i Indien.
    Det finns de som inte behöver åka till kontoret men som ändå vill ha den sociala kontakten. Sen finns det andra som jag som helst jobbar hemifrån och slipper det sociala och kan vara mer effektiv.
    Detta virus kommer definitivt förändra hur vi jobbar i framtiden. I alla fall för de som har jobb som kan utföras på distans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min arbetsgivare har just blivit utköpta ifrån ett större bolag, och vi ska därför skaffa egna lokaler runt om i världen. Det har redan nu bestämts att bara de största kontoren ska ha fysiska platser och även där drar man ned med 30% eller mer. Vi har lärt oss arbeta på distans och kommer fortsätta göra så. Många företag i min bransch tänker likadant.

      Radera
  9. Jobbar inom tekniktung bransch, elkraft, som är extremt långsiktig. Grejorna förväntas fungera lika bra om 50 år och vi förväntas svara på frågor om produkter som tillverkades på 50-talet. Dokumentationen om de gamla prylarna finns ju i dammiga pärmar så kontorsnärvaro med eget rum är om inte nödvändigt så mycket underlättande. Det tar mycket lång tid att bli "senior" som det kallas i IT-branschen och om det inte fanns stofiler (är nog själv en sån) med många decenniers kunskap skulle verksamheten så småningom upphöra. Svårt att lösa helt på distans och hur kan man lära upp nya "stofiler" om inte korridor- och fikasnacket finns? Och som nämnts tidigare, hur få in nyanställda i detta?
    Sen är det ju så att efter några pilsner och en god middag flyter meningsutbytet med kunder och samarbetspartner mycket bättre, i synnerhet utomlands. Många (även jag) ser ju detta som en trevlig del av arbetet som inte bara knyter kontakter utan även ger möjlighet att se saker man aldrig annars skulle haft möjlighet till annars. Våren har i detta avseende varit lite tråkigare men visst har även möjligheter öppnats, så det blir sannolikt en kombo som slutresultat.
    Själv håller jag på att sakta avveckla större delen av det livet men det skall bli intressant att se utvecklingen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det låter mer som att ni är väldigt ineffektiva när det gäller att hantera och sprida kunskap om verksamheten. Kan garantera att det går att lösa men betvivlar inte en sekund att det fungerar så som du beskriver på många arbetsplatser (d.v.s tribal knowledge). Det betyder dock inte att det är enda sättet som fungerar.

      Radera
    2. Jobbar inom samma bransch men ser nog ett betydligt större problem i att väldigt få duktiga personer i dagsläget vill spendera de år som krävs (10+) på"ett och samma ställe" för att bli expert. Samt att löneutvecklingen på dessa positioner ofta inte motsvarar hur kritiska dessa personer är för verksamheten.

      Radera
  10. Har arbetat på distans i 10 år och är chef över ett antal personer i ett 10-tal länder som jag mycket sällan träffar. Några har jag inte ens träffat ännu. Det fungerar hur bra som helst om man anpassar sig. Alla i företaget med ett par tusen anställda arbetar så. Undantaget är kundservice där det behövs lite mer hands on av olika anledningar.

    SvaraRadera
  11. Jobbar inom en av de största statliga myndigheterna. GD och övriga ledningen var hur negativa som helst till distansarbete innan Corona. Ska bli spännande och se hur det blir efter Corona.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför sågs det som negativt? Generationsfråga eller fanns det någon reell anledning?

      Radera
  12. Distans från tex Thailand, funkar det? Eller blir det för mycket sol och drinkar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har kollegor som jobbar från sommarstugan, så att jobba från Thailand går förmodligen det med. Kanske lite jobbigt i värmen dock. Du har fortfarande samma krav på att producera och prestera oavsett var du befinner dig. Och det märks rätt snabbt (några dagar) om du inte producerar enligt plan.

      Radera
    2. Finns ju aircondition. Uppkopplingskvalite och tiderna som kan vara jobbigt antar jag.

      Radera
  13. Har haft både anställda och samarbetspartners som jag aldrig träffat. Funkar utmärkt med rätt inställning. Med tanke på effektivitetspotentialen så är det konstigt att man inte kommit längre. Korridorsnack och fika är överskattat. Kanske t.o.m. negativt i många fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det informella samarbetet menar jag inte skall underskattas. Många här jobbar inom IT och där funkar det informella även on line (har själv jobbat på litet IT-konsultbolag och man skulle ju slippa tjafset om vem som skulle koka kaffe och hålla med fika t.tx).
      Men inom en del tekniktung verksamhet kommer ganska ofta de nya ideerna och produkterna fram helt informellt, tänk HVDC, AXE och liknande. Har själv varit delaktig i kläckande av produkter som om inte livsavgörande för företaget i alla fall varit betydelsefullt för lönsamheten. Och de produkterna har grundats vid informella möten och utan (i ett fall direkt emot) ledningens vetande. Lite "skunk works". Men naturligtvis kan man alltid jobba bättre, så har det alltid varit och kommer förhoppningsvis att bli även i framtiden, efter Corona.

      Radera