Cornucopia?

Aktuellt

Istället för bankfack?

När allt fler banker stänger ner sina bankfack och alternativen kräver att man rycker upp hela sin ekonomi, alla kort, konton, appar, sparan...

2020-07-14 14:07

Så länge vi inte vill betala för maten kommer det byggas på jordbruksmark

Svensk jordbruksmark försvinner av bland annat två anledningar - fientligheten mot den nödvändiga djurhållningen och byggande på jordbruksmark. Men i grunden handlar det om lönsamhet och avkastning på kapital. Så länge vi inte vill betala för vår mat så kommer det byggas på jordbruksmark, och det kommer vi aldrig vilja göra igen.
Nytt projekt med bostäder på prima jordbruksmark utanför Fjärås, Kungsbacka.
Jordbruksmark försvinner av flera anledningar, antingen så växer den igen med skog, den planteras över med skog eller så byggs den igen av infrastruktur eller framför allt bostäder. Grundproblemet i fallet igenväxning och igenplantering med skog gäller främst svagare marker som bara duger för djurhållning - antingen bete eller vallåkrar. Och vi har bestämt att vi inte ska ha någon djurhållning via världens hårdaste djurskyddslagar och att den globalt ej hotade vargen ska få ta plats, samtidigt som man inte får mer betalt för svenska animalier, så därför kommer allt fler av våra allra artrikaste marker - betesmarkerna - att växa igen eller planteras igen med skog. 

Grundproblemet är dock lönsamheten och avkastningen på kapital. Exempelvis har Sveriges antagligen största jordbruksföretag Wapnö AB tillgångar på 435 MSEK, varav 41 MSEK är maskiner, 326 MSEK är byggnader och mark, och 11 MSEK övriga inventarier i verksamheten. Årets resultat 2018 blev 208 kSEK, eller 0.4 promille i avkastning på tillgångarna. Det har sett ut motsvarande tidigare år med 237 kSEK 2017 och 426 kSEK 2016. Vill man vara snäll och enbart tittar på 176 MSEK i eget kapital så är avkastningen en promille. Då finns det betydligt intressantare investeringar för det kapitalet, om vi säger så.

Svenskt jordbruk kan inte få mer betalt för sina produkter än något annat jordbruk i världen, dvs trots löneläget och övriga kostnader och lagkrav inte får mer betalt av svenska inköpare än vad en bonde i Afrika skulle få. Det finns inte heller någon unik teknik vi har ensamrätt till.

Däremot kan man få bra betalt om man säljer marken till exploatering för byggnation

Då kan man rent av få inte bara tillbaka det där egna kapitalet, man kan sälja det till betydligt över jordbruksmarksvärdet. Sedan kan man ta pengarna och investera i något som inte ger en promille i avkastning, utan där vi talar om flera procent.

På billigare marker bortom storstadsområdena och de expansiva universitetsorterna så planterar man istället igen marken med skog och byter yrke. Skogen växer med någon procent om året enligt den naturliga S-formade kurvan och bygger upp kapital med mycket liten arbetsinsats. Sedan kan man sälja det monokulturella granplantaget, som tidigare var artrik betesmark med 10 000-tals arter, varav många rödlistade och hotade, och få loss sitt kapital.

Så nej, svensk jordbruksmark kommer successivt försvinna. Och det kommer inte ändras, eftersom vi aldrig kommer vilja betala mer för mat från svensk jordbruksmark än för motsvarande mat från något annat land. 

Enda undantaget är färskvaran mjölk, som inte lämpar sig för långa transporter. Men vi ska ju inte hålla på med mjölk längre heller, så de naturbetesmarkerna kommer planteras igen ändå.

Det finns en enda sak som man i Sverige kan få bland de högsta priserna i världen för som jordbruksmarksägare och det är mark för bostadsbubblans bostäder. Så med äganderätten är det inte konstigt att det också kommer bli ödet för all jorbruksmark nära våra expansiva tätorter.

Mat kan vi importera, så länge vi tillhör det övre globala skiktet vad gäller BNP per capita och ekonomiskt välstånd och därmed kan stå längst fram i kön för att köpa andras mat. Men vi kan inte importera mark för bostäder.

Har du en annan åsikt? Varsågod att köpa jordbruksmark och försök driva ett lönsamt jordbruk med svenskt kostnadsläge och svenska regelverk, eller sluta klaga.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

53 kommentarer:

  1. Rätta mig om jag har fel, men kan det inte vara svårt att få bygglov på jordbruksmark med en högre klassning? Jag är inte expert på området men har sett att det är en punkt som omnämns vid förhandsbesked om bygglov på tomter jag tittat på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo precis: ” När det gäller brukningsvärd jordbruksmark är skyddet starkare. Jordbruksmark får bara tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på annan mark på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt” (Miljöbalk (1998:808) 3 kap 1 §)

      Radera
    2. Så länge kommunen upprättar en detaljplan är det knappast ett problem.

      Radera
    3. Marken på fotot ovan är nog bland de högsta klasserna som finns. Gammal havsbotten, plan mark, växtzon 1 osv.

      Radera
    4. Inga problem för ex Lunds kommun som exploaterade mark utanför Stångby, klass 10. Eller varför inte "Brunnshög", den nya stadsdelen i nordöstra Lund vid forskningsanläggningarna Max IV och ESS, som anledning till att investera i en olönsam spårväg.
      Allt med MPs goda minne.

      Radera
    5. @Rickard O: Exakt. En gång i tiden var jag med i MP och hade uppdrag åt dem. Gav upp uppdraget och gick ur partiet när det blev mer parti än miljö. EXTREMT besviken på partiets hållning i många frågor, bland annat eftergivenheten för att exploatera jordbruksmark.

      "Mat kan vi importera, så länge vi tillhör det övre globala skiktet vad gäller BNP per capita och ekonomiskt välstånd och därmed kan stå längst fram i kön för att köpa andras mat." Ja, tills det blir brist och länder inför exportstopp.

      Att freda den svenska jordbruksmarken är inte alls svårt, det behövs bara en ny lag. Problemet är inte att det är SVÅRT att freda marken, problemet är att ingen bryr sig.

      Radera
    6. @mpjens: Mat är väl som sjukvårdsmateriel. Det kunde vi också importera, ända tills det blev coronakris och vi inte kunde det längre.

      Radera
    7. @mpjens: Mat är väl som sjukvårdsmateriel. Det kunde vi också importera, ända tills det blev coronakris och vi inte kunde det längre.

      Radera
    8. I Mariestad var det bara MP som stog upp för maten när bästa jorden ska bli industrimark med plåtlador.

      Radera
    9. De har blivit svårare att få igenom detaljplaner på jordbruksmark de senaste åren. Dock är det de olika länsstyrelserna som avgör om de väljer att överpröva en detaljplan eller inte, och det skiljer väldigt mycket mellan olika län.

      Radera
    10. I många kommuner finns inget annat. Trelleborg t.ex. bygger ett fängelse samt en cykelväg med gigantiska diken istället för att dra den långa befintlig väg.
      Undantaget vid golfbanan förstås, det är ju mark som är viktig att spara.

      Radera
    11. Fast Fängelse Syd är ju en samhällsfunktioner. Mogge har ju sagt att yngre delinkventer skall kunna dömas till livstid, så med tanke på närheten till Mallmööööö så lär det bli fullt snabbt.

      Radera
    12. Det byggs väl där på grund av närheten till alla unga kvinnor med medelklassbakgrund som kommer vallfärda dit. Tänk koldioxidutsläppen ifall de alla skulle behöva åka bil till en ort som behöver jobben, typ Lönsboda.

      Radera
  2. Låga priserna gäller väl främst spannmål som vete, havre, m.m. Annars är mat dyrt i Sverige. Grönsaker, fisk, fågel, kött och skaldjur är dyrt i konsumentledet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spelar väl ingen roll när bonden inte får betalt för sitt jobb oavsett vad mellanhänderna lägger på?

      Radera
    2. Inom en snar framtid ska vi människor kunna äta vanligt gräs. Var ett reportage om det på SVT rapport i går. Detta tillsammans med att äta insekter så är väl allt löst?

      Radera
    3. Lite CRISPR/CAS9 https://sv.wikipedia.org/wiki/CRISPR/Cas9 så är det fixat. Not a problem.

      Radera
    4. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/maskinen-som-kan-lata-manniskor-ata-gras

      Radera
  3. Artikeltexten och analysen är spot on, om uttrycket tillåtes.
    Och bortsett från alla tänkbara följdresonemang om äganderätt, avkastning av kapital och konsumenters ovilja att betala produkters produktionskostnadspris särskilt att notera påpekandet om att cit:...-"Mat kan vi importera, så länge vi tillhör det övre globala skiktet vad gäller BNP per capita och ekonomiskt välstånd och därmed kan stå längst fram i kön för att köpa andras mat." ... Hur länge nu de sakernas tillstånd kan tänkas förbli...

    SvaraRadera
  4. Om ett antal år så kommer man att förundras över vår dumhet, "hur sjutton kunde de bygga på den bästa jordbruksmarken, vad tänkte de på?"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har det väl varit i så där sextio-sjuttio år...

      Radera
    2. Ändå sedan konstgödslet har vi ju producerat mer mat än vi orkat äta. Resten har fått bli djurfoder. Spannmålsodling kontra slåtter var bland äldre generationer status. Än idag fortsätter många att reflexmässigt så kvarnvete trots att det är mycket känsligare och ger mindre skörd än fodervete.
      Man har kört jorden på amfetamin i 50 år och producerat för mycket, nu finns bara dassig sand kvar där det är som bäst. Som är benägen att erodera med vinden.
      Det lär dock funka Boomers liv ut och det är ju huvudsaken.

      Radera
    3. Ja, förutom lite tafatta försökt på SLU med perenna sädesslag osv så ser det rätt mörkt ut.

      Värre än peak ooil är peak fosfor. Snart flyger kryssningsmissilerna över de marockanska dagbrotten.

      Vi komme återgå till naturbeteskött för det bli billigare i längden. Och minska köttproduktion, för vi behöver odla kolhydrater på den Mark som går att odla på.

      Sedan har vi inte ens börjat titta på sommartorkan pga klimatförändringar.

      Radera
    4. @Söderslätt.

      Jag tror inte konstgödelns har haft så stor betydelse som många verkat tro.
      Var det en normalstor skörd 2018?
      På vilket sätt hade konstgödeln hjälpt under nödåren på 1800 talet?

      Skillnaden på då och nu är att då var de inställda på att vara självförsörjande och sålde sitt överskott dyrt.
      När de hade vad de behövde var ju all extra produktion ett olönsamt merarbete.

      Radera
    5. @Anders Rydén
      Utan konstgödsket hade horderna i ammonutionsfabrikerna varit arbetslösa efter kriget, idag kan man med samma medel lätt ta ut 13 ton fodervete/ha i Skåne. Mina förfäder här på 1800-talet hade nog kunnat göra något liknande med rätt sorts gifter och regn.

      Radera
  5. Man kan nära en svag förhoppning om att Corona-krisen leder till högre grad av självförsörjning vad gäller livsmedel. Ett tag under slutet av april såg det ut som att de stängda gränserna riskerade att stoppa även livsmedelstransporter. Antar dock att detta snart är glömt och att allt fortsätter som vanligt.

    Det känns som det är prismodell och incitament som är skeva. Jag betalat bara vad ett livsmedel kostar avista idag, men skulle gärna betala en premie för att försäkra mig om att det kommer finnas livsmedel att köpa även i framtiden, oberoende av nedstängda gränser och andra kriser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Corona-krisen kan leda till två helt skilda effekter. Ett kan bli en global livsmedelsbrist som gör att vi får en upprepning av krisen på 1970-talet, då det endast fanns litet finskt smör att importera... Alt. två blir att allting rullar vidare och att ICA sköter livsmedelsförsörjningen som de ansåg de fått mandat till efter 1995... och då kommer intresset för svenskt jordbruk att upplösas totalt och all mark duger bäst till bostadsbyggande...

      Radera
  6. Ur ett mer arkitektoniskt perspektiv är ju dessutom villamattorna på före detta åkrar en så fruktansvärt tråkig miljö. Samma tomtstorlek och exploatering på något mer kuperade tomter eller i skogen är ju mycket intressantare att både se och vara på. Men det är väl för dyrt att bygga i skogen, då måste man ju röja en massa träd för vägar osv. Finns kanske inte så mycket skog kvar runt städerna och den som finns kanske är skyddad på olika vis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man någon gång ska bygga i skogen så tas alltid all skog ner, berg sprängs bort och mossar fylls upp. Någon natur finns inte kvar utan det är en villasavann. Kostnaderna läggs på avskrivning och hela tomtförsäljningen blir årets intäkt.

      Radera
    2. @Calle
      Aldrig tänkt på, intressant. För att inte tala om att det ju bör vara stabilare att bygga på berggrund.

      Radera
    3. Brukar bli mer radon om man bygger på berggrund dock.

      Radera
  7. Inte för att vi käkar massor av kött, men det vi äter kommer från kor vi mött, lokalt producerat av lokala idkare:
    kustcharken.se/
    Säljer även fisk, grönsaker, ost och andra delikatesser. Nöjd kund, inget annat affärsintresse. Väl värt en femma extra för miljön!

    SvaraRadera
  8. 1890 när "äng var åkers moder" (före mineralgödsel och olja) behövdes det 5 miljoner ha åker, äng och bete för att 4,7 miljoner svenskar skulle få mat. I dag finns det ungefär 3 miljoner ha jordbruksmark.......

    SvaraRadera
  9. Delvis rätt - men glöm inte att fornfynd kan försena byggen med tiotalet år, och stenyxor med mera hittar man i marken nästan överallt i Sverige när man sätter spaden för ett bygge.

    I till exempel Västerås bygger man hellre på lite högre liggande mark där man först måste spränga bort berghällar och dylikt - det är nästan kört att bygga på jordbruksmark om man inte är beredd redan från början att sitta och vänta i tio år.

    SvaraRadera
  10. 200kkr vinst ?

    C´mon det finns pengar för skatteplanering tänker jag personligt, enkel titt på jordbruksstöd ge bara 17000kkr 2014 i eu bidrag. 50% Avkastning på maskinpark ? :D

    https://www.svd.se/de-far-eus-jordbruksstod

    Bara små bonde har de svårt, stora bruka vara smart och sällan fattig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jordbruksstöd?
      Snarare konsumtionsstöd.

      Pengarna går till att täcka skillnaden mellan vad bonden får för sina varor och produktionskostnaderna.

      Radera
    2. Försörjningsstödet är skillnaden mellan inkomster och levnadsomkostnader. Vi kanske ska kalla det konsumtionsstöd?

      Radera
    3. Yaku, hur många förskolor tror du det hade startats ifall avkastningen varit det föräldrarna betalar?

      Radera
  11. Går väl ändå att köra hydroponics / aquaponics och automatisera hela skiten. Då behövs inte så mycket mark. Ja förutom till spannmål då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det är så jävla bra, varför ser vi inte en massa hydroponicsodlingar överallt?

      Radera
    2. @Investerarfar,

      Så fiskarna äter inget?

      Sen är det ju en himla massa vatten som ska hållas varm, pumpas runt och filtreras.

      Tänk spabad många gånger om.
      I synnerhet om vi odlar tropiska fiskar.

      Har du räknat på den extra energiåtgången?

      Radera

  12. En fråga som vi som skattebetalare bör ställa oss själva är om vi tycker det är rimligt att våra kommuner betalar i stort sett vad som helst för att få explotera åkermarken kring städerna?
    När kommunerna bygger vill man dessutom helst göra projekten stora när man ändå bygger och exploaterar därför många hektar åt gången.
    Om markägarna istället själva hade haft möjligheten att sälja av ett antal tomter, hade man förmodligen valt ut ”rabbamark” eller skiften som ändå inte går att ha till så mycket och försökt stycka av dem till tomter. Problemet här blir kommunernas stelbenhet när man kräver detaljplan redan vid 3-4 tomter.
    Sen tycker jag att vi ska fråga oss om alla verkligen behöver bo i villa? Vi behöver bygga mer platseffektivt, och de flesta vill ju bo så nära städerna som möjligt. Då behöver vi bygga på höjden!
    För samtidigt som vi anlägger stora villaområden så finns det många gårdar strax utanför tätorten där ingen bor. Dessa gårdarna hade behövt nya ägare som rustar upp dem. Kunde vi skapat en kultur där man bor i lägenhet/radhus om man vill bo i stan, och vill man ha mer plats för sig så får man flytta utanför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. var är dessa gårdar strax utanför tätorten där man bygger?

      Radera

  13. En fråga som vi som skattebetalare bör ställa oss själva är om vi tycker det är rimligt att våra kommuner betalar i stort sett vad som helst för att få explotera åkermarken kring städerna?
    När kommunerna bygger vill man dessutom helst göra projekten stora när man ändå bygger och exploaterar därför många hektar åt gången.
    Om markägarna istället själva hade haft möjligheten att sälja av ett antal tomter, hade man förmodligen valt ut ”rabbamark” eller skiften som ändå inte går att ha till så mycket och försökt stycka av dem till tomter. Problemet här blir kommunernas stelbenhet när man kräver detaljplan redan vid 3-4 tomter.
    Sen tycker jag att vi ska fråga oss om alla verkligen behöver bo i villa? Vi behöver bygga mer platseffektivt, och de flesta vill ju bo så nära städerna som möjligt. Då behöver vi bygga på höjden!
    För samtidigt som vi anlägger stora villaområden så finns det många gårdar strax utanför tätorten där ingen bor. Dessa gårdarna hade behövt nya ägare som rustar upp dem. Kunde vi skapat en kultur där man bor i lägenhet/radhus om man vill bo i stan, och vill man ha mer plats för sig så får man flytta utanför?

    SvaraRadera
  14. Anekdot från SV Skåne, markpriserna ligger kring 500 tkr/ha och arrendeintäkten på 6-7 tkr. 1,3 % avkastning som ska täcka allt från dränering till erosionsskador och jorduttröttning.
    Bättre att sälja till tomter och lägga det på börsen.

    SvaraRadera
  15. Hur är det med jordbruksmark kontra allmän jorderosion i Sverige?
    Annars i allmänhet pågår en försämring av jordararter globalt. Så det gäller att ha en reserv jordbruksmark. Rätt litet uppmärksammat problem.

    SvaraRadera
  16. Framför allt är det hyckleri från den offantliga sektorns sida. Politiker ställer hårda krav på djurhållning mm, men inte att offentliga verksamheter ska köpa in motsvarande mat.

    Borde vara krav på att skolor, sjukhus, fängelser mm enbart köper kött som är producerat enligt svenska djurhållningsregler. Någon invänder att EU inte tillåter att man ställer krav på svenskt kött vid upphandlingar. Det stämmer förvisso, men man får däremot ställa krav på djurhållning mm och kan därmed ställa krav som motsvarar de svenska reglerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kräver ju att det offentliga klarar av att upphandla korrekt. Sen finns det förvisso en ogenomtänkt tanke att på något magiskt vis skall bli så att ju välproducerat något är desto mer efterfrågan kommer det vara på det.

      Radera
  17. Om inte marken är lönsam är den väl helt enkelt för dyr.. uppenbarligen finns det köpare till de priser vi har nu och tror nog inte att alla spekulerar i att det ska anläggas en ny stadsdel på just deras mark, särskilt inte om det ligger någon mil bort från befintlig bebyggelse.

    SvaraRadera
  18. Mitt intryck är att det är nej på att bygga på åker för privatpersoner ex om man vill bygga nära föräldrarna. När kommunen planerar är det däremot ja.

    SvaraRadera
  19. Jordbruksmark i mina trakter (södra norrland) lönar sig riktigt bra om man odlar hybridasp eller poppel på marken. Minimala maskinkostnader, EU-stöd som för andra grödor, omloppstid på 20 år. Här lönar det sig även att köpa jordbruksmark. Snittpriset ligger på under 30 000 kr per ha. Problemet är att hitta någon mark som är till salu.

    SvaraRadera
  20. Cornu missar att marken kan belånas och på så sätt frigöra kapital i form av likvid som kan investeras mer lönsamt. Samtidigt som en har marken kvar och avkastningen betalar räntan.

    Vad ett visst jordbruksföretag egentligen tjänar vet nog bara ägarna, om ens det.

    SvaraRadera