Cornucopia?

Aktuellt

Vad är en expert i media?

I media figurerar det experter . De tas in i radio- eller tevestudion och de får uttala sig i skrivna artiklar. Men vad är egentligen  en ex...

2020-07-26 15:24

Greyhound - en enda lång stridsscen

Tom Hanks nya krigsfilm Greyhound köptes under coronapandemin upp av Apple TV+ och fick sin premiär online via Apples streamingtjänst istället för på vita duken. Den är en enda lång intensiv  stridscen, och borde som sådan tilltala många av bloggens läsare, men brister i karaktärsbygge och med det engagemang i karaktärerna i filmen.
Tom Hanks med bolag har skapat många fantastiska krigsdraman genom åren - inklusive Spielbergs Saving Privat Ryan, men också dramadokumentärerna Band of Brothers och The Pacific. Man kan därför förvänta sig en teknisk korrekt skildring av slaget om Atlanten under andra världskriget i Greyhound, även om den är baserad på C S Foresters (Hornblower, Afrikas Drottning mfl) roman The Good Sheperd, och som sådan är fiktion.

Ni som läst och uppskattat min roman Midvintermörker bör uppskatta Greyhound, då den på motsvarande vis är en enda lång stridscen med en kortare paus för något lugnare tempo någonstans mitt i, samtidigt som man kämpar mot massivt dåliga odds och under svåra omständigheter. Och karaktärsutvecklingen är därefter, särskilt när The Good Sheperd ska trängas in på två timmar. Ja, kaptenen är kristen, och ja det är strid dygnet runt i flera dygn utan sömn eller mat. Mest sympatier får man för en mässpojke (man, egentligen), som upprepade gånger försöker få fartygschefen att äta något under den konstanta striden.

Tempot är helt enkelt så högt att det inte finns tid att bygga karaktärer eller hinna börja bry sig om dem. Till och med utskällda filmer som Fury lyckas bättre med detta, men har så också mycket lägre tempo. Man kan gissa att Greyhound klippts ner i tid till att vara i princip enbart strid, och att manuset kanske låg på en halvtimme längre.

Filmen skildrar fiktivt en av de hundratals konvojer, kanske tusentals, som korsade Atlanten under andra världskriget för att undsätta det isolerade Storbritannien, och bygga upp trupp och materiel inför invasionen av Frankrike via Operation Neptun ("D-dagen"). Den utspelar sig under den intensivaste och svåraste perioden 1942, och mestadels ute i det område där konvojerna inte kunde få flygskydd och var helt blottade för de tyska ubåtarnas vargflockar.

Och det är vad filmen handlar om. Konvojen möter en vargflock och kämpar desperat för sin överlevnad. Det finns mästerliga scener, som panoreringen i natten upp över konvojen medan skepp efter skepp träffas av torpeder, och nagelbitande action minut för minut.

En del dramaturgiska avvikelser finns det förstås, t ex är det omtvistat huruvida de tyska ubåtarna hade stora målningar på sina torn - i synnerhet i röda väl synliga färger - men det får man acceptera som ett grepp som gör att man som tittare kan skilja på de olika angriparna. Visserligen var ubåtsvapnet fullkomligt livsfarligt för besättningarna, men man kan också fundera kring om de tyska besättningarna var så rena kamikaze att de inte strök flagg och gav sig när de skadade tvingades upp till ytan, utan fortsatte striden trots att utgången bara kunde bli en när man inte kunde dyka igen. Att man var på ytan nattetid var dock korrekt, och många aspekter på striden finns med i filmen - bland annat att det inte går att öppna eld mot en ubåt som ligger i ytläge mellan handelsfartyg, eller problemen med att som eskorter i mörkret bryta formationen och försöka manövrera bland handelsfartygen. Som fiktion så tas förstås alla moment i ubåtskriget med i filmen, medan man kanske i verkligheten inte råkade ut för allt samtidigt. Å andra sidan fanns det konvojer med extrema förlustsiffror på kanske uppåt 20-25% av tonnag eller skepp innan slaget om Atlanten vände. Exempelvis konvojen HX229 förlorade 13 skepp av 50, medan tyskarna förlorade en enda ubåt.

Det fanns även några vänster och höger initialt men längre in i filmen började man använda styrbord och babord, kanske var det en tillvänjningsprocess för tittarna?

Inte bortkastade två timmar, men kanske inte en krigsfilm som kommer placeras i toppen.

Slaget om Atlanten kostade otroliga ca 72 000 döda sjömän och ca 3 500 sänkta handelsfartyg och 150 sänkta örlogsmän för de allierade. Tyskland förlorade runt 800 ubåtar (dvs i snitt sänkte en ubåt 4-5 fartyg) och cirka 30 000 man. När det var som värst innan de allierade fick ordning på sin krigföring nådde de tyska ubåtarna ända in på amerikanskt vatten och ska även ha fotograferat New York.

Slaget vände när taktik och teknik började konvergera för de allierade och långräckviddigt flyg tillsammans med ny teknologi och i hemlighet knäckta tyska krypton gjorde att de tyska ubåtsförlusterna blev ohanterliga och Tyskland drog sig tillbaka för att därefter hamna på defensiven och rent av sänkas inte långt utanför sina hamnar. När väl de allierade landsteg i Frankrike, där ubåtsbaserna låg, blev det det sista knivhugget mot det tyska ubåtsvapnet.

Även om mycket var i Östersjön eller Nordsjön, så slapp inte det officiellt neutrala och icke-krigförande Sverige heller undan. Handelsflottan förlorade 206 fartyg och 1307 omkomna. Fiskeflottan förlorade 31 fartyg och 89 omkomna, och örlogsflottan åtta fartyg och 92 omkomna. När det gäller handelsfartygen avser det svenskar - besättningarna var ofta internationella, och förlusterna räknat i besättningar på svenska fartyg var ännu högre. Svenska fartyg sänktes av både allierade och tyskar, men även minor krävde stora offer i de relativt sett trånga farvattnent i norra Europa.

Har du Apple TV+ (ingår t ex gratis någon månad vid köp av ny dator) så är Greyhound sevärd om ämnet intresserar. Tre starka ymnighetshorn av fem möjliga. Budgeten för filmen ska ha varit ca 500 MUSD, och den såldes med 200 MUSD i vinst till Apple för 700 MUSD.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

34 kommentarer:

  1. Vilket skräp. Tackar vet jag T2, Rambo 1 & Avatar.

    SvaraRadera
  2. Bra tips. Hoppas den går att hyra också.

    SvaraRadera
  3. Men den stora frågan är, pratar tyskarna tyska eller engelska med tysk brytning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Peter, jag släppte in dig igen, men nu tröttnade jag. Du är barnslig. Hej då.

      Radera
    2. Dom pratar inte så mycket alls, utom när de psykar de allierade över radio ,då är det naturligtvis på engelska så de förstår.

      Radera
  4. Namnen på om inte alla så i vart fall många av de stupade svenska sjömännen som stupade under kriget finns att beskåda i den numera nedläggningshotade (egentligen nedlagda) sjömanskyrkan i Göteborg.

    Mängder av sjömän var fast bortom mineringarna under hela kriget och kunde bara försörja sig genom att riskera sitt liv på sjön utan möjlighet att komma hem.

    Det är tragiskt att krigsseglarna inte fått mer uppmärksamhet då dom var de personer som såg till att hjulen rullade på såpass bra dom faktiskt gjorde här hemma.

    SvaraRadera
  5. Parentetiska kommentarer: 1) Samtliga allierade konvojer, ingående fartyg, datum och destinationer finns numera att studera i Arnold Hagues Convoy Data Basis.
    2) Cirka 40% av den samlade svenska handelsflottan, så gott som uteslutande bestående i det den gången moderna oceangående tonnaget, var under kriget chartrade av MOWT, Ministry of War Transport, och ingick till stor del i Nordatlantkonvojerna Liverpool-Halifax såväl som de södergående konvojerna på Gibraltar och Västafrika. I krigets början, innan den tyska ockupationen av Norge, ingick även stor del svenskt tonnage i de allierades konvojer till Narvik.
    Den svenska handelsflottans förluster under 2a Världskriget finns noggrannt utredda i Statens Offentliga Utredningar SOU 1963:60.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns fiktiv handelsman Kung Gustav i filmen. Oklart om norsk eller svensk.

      Radera
    2. Cornucopia: Kan i sammanhanget vara hugget som stucket. Också den oceangående norska handelsflottan kom till stor del (d.v.s. det tonnage som inte konfiskerades av tyskarna id ockupationen i maj 1940) att ingå i Nortraship som chartrades för den Allierade konvojtrafiken.

      Samt parentetiskt att ett antal fartyg tillhörande svenska Transatlantic och Grängesberg chartrades i flera år av amerikanska/australiska intressen och gick under kriget med bl.a. krigsmateriel från USAs västkusthamnar till Australien.

      Radera
    3. Tack Karlsson, visste inte att omfattningen var så stor. Det borde pratas mer om detta som motvikt mot transittrafiken, det goda glöms lätt bort ibland.

      Radera
    4. Sjunkbomben: Ämnet är oerhört infekterat och där råder en mängd missuppfattningar och felaktiga uppgifter runt ämnet. Det har kommit att politiseras och moraliseras utifrån ett antal nuvarande rådande diskurser. ... Man behöver bara säga orden Ningpo och Krigsrisktillägg så är faen lös!

      Radera
    5. p.s. Och för att inskärpa att den svenska handelsflottans deltagande i Atlantkonvojerna för de Allierades räkning inte var någon form av välgörenhetsaktivitetså kan nämnas att charterna skedde på rent affärsmässig grund och till marknadsmässiga priser. Därigenom kom svenska rederier att vid krigsslutet genom denna verksamhet ha intjänat 52 miljoner £ utbetalat i guld och deponerat av Sveriges Riksbank. Detta i sin tur innebärande inte oväsentlig del i att svensk rederiverksamhet/varvsindustri/exportindustri hade finansiellt på fötterna att bereda för Rekordåren och Välfärdssamhället decennierna därefter.

      Och den uppmärksamme noterar att detta har viss anknytning till vad som häromdagen här i Wilderängs blogg publicerades angående en viss ståuppkomikers skrivövningar om tysta katter.

      Radera
  6. Jag har haft rätt svårt att begripa hur tyskarna fick sitt ubåtsvapen att fungera överhuvudtaget. De rent mänskliga påfrestningarna är i princip obegripliga. Wolfgang Petersens klassiker "Das Boot" målar en trovärdig bild av besättningar med ren oavbruten dödsångest veckor i sträck. Den enda omväxlingen bestod av sjösjuka (jag har upplevt nordatlanten i storm).

    Det var först när jag fick höra om amfetaminets avgörande betydelse som pusselbitarna började ramla på plats! Fin skildring av John Dolan i denna icke-länk: http://exiledonline.com/war-nerd-this-is-your-war-on-drugs

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Oavbruten dödsångest" är som generalisering en överdrift. Åtminstone fram t o m 1942 fanns det operations- och förflyttningsområden med skönt väder och obefintlig eller ringa flygövervakning, t ex Sydatlanten och Karibien, som medgav gång i ytläge även dagtid med solbad på däcket eller tankning och torpedöverföring från depåubåtar typ IX.

      Radera
    2. Hade en kollega vars far hade tjänstgjort på tysk ubåt 42-44. Hon sa att han aldrig pratade om det men att han helst undvek att åka hiss.

      Radera
  7. Tom Hanks är en underbart mångsidig skådespelare och regissör, Oscarbelönad för t ex Forrest Gump. Problemet är att även han har åldrats (f. 1956) och inte framstår som riktigt trovärdig i roller där han skall gestalta en 25 - 35-åring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes. Samma problem med Sean Connery. Hoppades att kloning skulle kunna förnya honom men det har inte hänt ännu.

      Radera
    2. Tycker han ser ut som en väderbiten erfaren sjökapten i trailern, annat är det med Tom Cruise som verkar ha fastnat som evig 35-åring i utseendet.

      Radera
    3. Visst gör Tom Hanks det. Problemet är bara att under större delen av kriget var USN:s jagarchefer i Atlanten runt de 30.

      Radera
  8. Jag läste just den här, väldigt intressant & en bra skildring av Ubåtskriget ! Taktik, resonemang, vapen, osv. Läs den och kom tillbaka sen med fler comments ---- !
    https://historiskamedia.se/bok/havets-vargar/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns flera tiotalet böcker i varje kategori (officiella verk, akademiska historieverk, populärhistoriska böcker, deltagarmemoarer) från brittiska, amerikanska och tyska upphovsmän. En enda bok, hur bra den må vara, räcker inte långt för att belysa alla aspekter hos denna, VK2:s längsta kontinuerliga kampanj.

      Radera
  9. Är nästan övertygad om att D-day gick under beteckningen "Operation Overlord"

    SvaraRadera
    Svar
    1. D-dagen hette Operation Neptune och Operation Neptune var den 6:e juni. Operation Overlord var erövringen av Normandie och pågick till den 30:e augusti. Så strikt talat är det korrekt att själva invasionen ("Dagen D") hette Operation Neptune, men erövrandet av Normandie hette Overlord.

      Radera
    2. Själva D var en platshållare för starten så att man kunde diskutera planeringen utan specifikt datum, t.ex. D+1 osv. Användes också H-hour.

      Radera
  10. Lätt att missa när det i princip aldrig talas om något annat än Operation Overlord.
    Så har man lärt sig något nytt igen.

    SvaraRadera
  11. Hade den varit en timme längre kunde det blivit 9/10. Nu får den istället 6.5 i betyg, alldeles för kort och inget riktigt klimax. Tom Hanks alltid bra!

    SvaraRadera
  12. Det blev en nolla för mycket när det gäller budget och vad Apple betalade för filmen.

    SvaraRadera
  13. Läste Den gode herden i de yngre tonåren och uppskattade den mycket då. Som jag minns det innehöll den en hel del moraliska och psykologiska teman. Vet inte hur jag skulle bedöma den idag. Hoppas filmen kommer på en strömningstjänst nära mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apple TV+ är en strömningstjänst.

      Radera
  14. Ska bli intressant att se filmen och se hur den klarar sig mot gamla klassiker
    man minns som Okänd soldat, Das Boot, järnkorset, Örnnästet och Come and See.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den nya versionen av Okänd soldat var solid, typ 7/10. Kul att se att bra film även kan göras utanför Usa.

      Radera
  15. Av alla kommentarer här så kan jag inte förstå varför man inte gjorde en miniserie? Miniserier har ju onekligen gjort en come-back.

    Ofta så finns ju en hel del extramaterial filmat om inte regisören är extremt gudabenådad inom story-bording, samtidigt om det nu är ett långfilmsmanus och rejält med pre-production inom story-bording så har man kanske strukit bort många karaktärsbyggande scener före filmningen börjar. Vem vet, det kanske kommer en "directors cut" om något år eller två?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer...
      Det är helt klart en fördel att skapa en miniserie på 50-60 minuter likt Okänd Soldat och få med de små men ack så viktiga ögonblicken.

      Ta till exempel scenen där de snor en plåtdunk och får till hembränt och dagen efter lämnar tillbaka den.
      Hade de endast suttit och supit men inte visat före- och efter scenarierna så hade helhetsbilden inte blivit lika förståelig.

      Den här filmen hade mycket väl gått att klämma in i en 3-4 avsnitts miniserie.

      Radera
  16. "Budgeten för filmen ska ha varit ca 500 MUSD, och den såldes med 200 MUSD i vinst till Apple för 700 MUSD."

    Du har räknad x10 för kronor och sen skrivit fel valuta, men jag gör detta också ofta fel. Jag tänker mest i €. Men summan se bättre ut i sek.

    SvaraRadera