Cornucopia?

Aktuellt

Regeringen föreslår skatt på hämtkaffe och snabbmat (som pizza) - fem respektive sju kronor

Regeringen föreslår i ett nytt betänkande att man ska införa skatt på engångsförpackningar av dryck och mat, t ex hämtkaffe på mackar och ca...

2020-07-16 11:30

Åldersfördelningen av Sveriges befolkning 1968 - 2019 - allt större andel äldre, allt färre ungdomar

Sverige har som bekant en åldrande befolkning tack vare allt längre livslängd, vilket enligt en del utmålas som ett problem. Samtidigt har vi aldrig tidigare trots denna åldrande befolkning haft så hög levnadsstandard och ekonomiskt välstånd förr, samtidigt som statsskulden rasade fram till coronakrisen. Nedan följer grafer med åldersfördelningen i Sverige från 1968 till 2019.
Byggnad äldre än cirka 97% av Sveriges befolkning.
Att ha längre livslängd frammålas som ett problem av våra politiker, som på något oklart vis skulle knäcka svensk ekonomi och vårt välstånd eller välfärd. Samtidigt hade vi 2019 högre välstånd och levnadsstandard än någonsin tidigare i landet, samtidigt som vi hade de lägsta dödstalen per capita någonsin, så uppenbarligen har åldringsproblemet inte knäckt Sverige än. I själva verket är större delen av den stigande medelåldern redan taget under 1900-talet - den sk ålderingsmyten -  och det har gått alldeles utmärkt. Pensionärerna har rent av fått högre och högre pensioner, inte lägre eftersom dessa är beroende av de stigande generella inkomsterna, som stiger snabbare än åldrandet. Pensionerna höjdes rent av även i år. Sedan kommer alla pensionärer alltid vilja ha högre pension, men det är en annan fråga och den kanske kan realiseras när över 50% av landets befolkning tids nog är 65+ och i majoritet.

Oavsett så ökar alltså mängden äldre, medan mängden ungdomar minskar.
Fördelning Sveriges befolkning enligt SCB:s 10-årsgrupper. 

Ovan ser vi hur fördelningen av åldersgrupperna ter sig från 1968 och framåt. 

De två diagonala linjerna visar ungefärligt var man hittar de två bebibisexplosionskullarna, dels 40-talisterna (allt mer kända som boomers) och dels bebisexplosionen från runt 1990. Siffrorna för de som är 95+ är inte med i grafen, då de gått från 0.2 promille 1968 till 2.2 promille 2019.

För att bryta ut det intressanta med ungdomar och äldre kan vi titta på nedanstående graf.
Fördelningen äldre och ungdomar.

Andelen ungdomar minskar stadigt från 36.4% år 1968 till 29.0% år 2019. För gruppen så kallade pensionärer 65+ har andelen gått från 13.4% till 20.0% och för gruppen åldringar 75+ har siffrorna gått från 4.8% till 9.3%.

Ändå har alltså välståndet och levnadsstandarden ökat, samtidigt som vi alltså lever allt längre. Exakt vad som är fel på detta kan man fråga sig, men det framhålls hela tiden som ett problem från politiskt håll. Men vi har inte sett till dessa problem - det borde tvärt om vara önskvärt med högre levnadsstandard, ökat välstånd och längre livslängd.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

30 kommentarer:

  1. Ja varför är det ett problem att välståndet och folkhälsan förbättras, längre livslängd, lägre barnafödande är alltid en konsekvens av det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inget problem om pensionsåldern hänger med den ökade levnadsåldern.

      Radera
    2. Idag arbetar vi enbart under halva våra liv så en ökning av medellivslängden med 2 år borde kunna kompenseras med en ökning av pensionsåldern med 1 år för att behålla försörjningskvoten.

      Radera
    3. Min far är 68 och jobbar, min hustrus far har varit 71-72 när han slutade dock är det problematiskt om man har konslut/nära eget/eget job eller om man stå vid maskin.
      Har man ingen självbestämmd job är det svårt.

      Radera
    4. Jamen nu justerar man ju pensionsåldern. Personligen skulle jag lätt kunna arbeta till 70, är 60 nu. Är i rätt bra form. Joggar 2-3 mil i veckan och kör styrketräning emellanåt. Rev och byggde just 75m2 altan på en vecka under hemester. Visst, kroppen knotade lite, men mest av ovana. Det enda jag märkt hittills av ålder är att kroppen inte återhämtar sig lika snabbt som när man var ung. Vad gäller mentalt/IQ/problemlösningsförmåga så är det fortfarande en uppåtgående kurva. Det enda som sätter gränsen är motivation.

      Radera
    5. Bäste Svinto: Så egendomligt att det råkar vara på det viset att jag själv när jag var vid just 60 års ålder fortfarande kände mig som världsmästaren och levde i föreställningen att det så skulle förbli. ... Endast några år därefter insåg jag att det inte var på det viset längre och det blev med lättnad jag gick i pension när jag fyllde 65 efter mer än 45 år i tjänst i fartygen. Och uppriktigt talat vid ganska snart 70 inser jag att jag knappast skulle ha orkat fram till idag ... Men självklart instämmer jag i att IQ stiger för vart år så snart kan man väl aspirera på medlemskap i Mensa!

      Radera
    6. Blanda inte ihop iq och visdom.

      Radera
    7. Cornucopia: Vore mig fjärran att så göra! Med åldern stigande visdom är ett allmänt etablerat faktum. ... Med åldern stigande IQ däremot är en observation som undertecknad och Svinto uppenbarligen lagt märke till om än endast tills vidare som anekdotisk hypotes.

      Radera
    8. Som mjukvaruutvecklare har jag därifrån inga krav på fysiska egenskaper. Vad gäller min mentala förmåga upplever jag (kan vara en illusion) att det blir lättare för varje år att ta till sig nya paradigm (de kommer med några års mellanrum) och använda dem i frontlinjen. Vad gäller IQ kunde jag som ung ofta direkt se en lösning på ett problem och gå all in, idag ser jag många lösningar och väljer ofta att fundera en stund över olika aspekter av varje lösning. Den första lösningen man ser är ofta inte den bästa, viktat alla aspekter. Man kan kanske kalla det visdom, men den är väldigt smal. Vad gäller Mensa är jag inte intresserad, men är rätt säker på att jag med marginal klarar gränsen för medlemsskap.

      Radera
    9. Från troligen mer vänsterinriktat håll kommer krav om medborgarlön, i skenet av det känns några år hit eller dit på pensionsåldern oväsentlig.

      Radera
  2. Det handlar väl främst om man har höga skulder och ett gap mellan pensionsåtaganden och framtida skattekraft.

    Rent generellt har vi ju i Sverige bra koll på detta och pensionssystemet bär sig själv och lånar inte från framtida pensionärer.
    (Vilket blir problematisk då man ska börja göra undantag och ge mer pengar till pensionärerna som de inte har betalat in själva).

    Nu kommer jag inte ihåg källan på detta men Sverige har ett av världens mest framtidssäkra pensionssystem då det bygger på att man generellt inte får mer i pension än man har tjänat in. Det är rättvist och transparent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns ju väldigt många som får pension utan att ha betalt in något.

      Radera
    2. Carmania: Ja faktiskt de flesta!

      Radera
    3. Re. Chief
      Hur menar du då? Om du med "de flesta" menar majoriteten skulle jag tro att det fortfarande är så att "de flesta" betalt pensionsavgifter när de jobbat. Problemet är att de blir färre.

      Radera
    4. Carmania: Vad jag menar är att pensionsavgiften för den enskilde är kombinerat med en skattereduktion på hela avgiftsbeloppet och därför i realiteten den enskilde netto inte betalat in något till pensionssystemet. Resterande pnsionsavgift drages ur arbetsgivarens arbetsgivareavgifter, inkluderande premie till tjänstepension. Sålunda den enda post i pensionshänseende den enskilde själv betalar för är det privata pensionssparandet, numera ej avdragsgillt.
      Not. Garantipension och ÄFS är ej definitionsmässigt att betrakta som pension utan som sociakbidrag.

      Radera
  3. Det är inget problem så länge produktiviteten ökar vilket förhoppningsvis kommer fortsätta med teknisk utveckling

    SvaraRadera
  4. Välståndet har ökat men man har känslan att det är på bekostnad av marginalerna i samhället. Tidigare lades enorma resurser på militär, beredskap, nationell självförsörjning och byggandet av infrastruktur. Numera är lyset i Skåne på bara om det blåser i Danmark, bevattningsförbud inträffar så fort det slutar regna, sojabönor kommer från Brasilien och kycklingen från Thailand

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sojabönor har väl aldrig odlats i Sverige? Går det ens?

      Radera
    2. Ja, inte optimalt och bara i södra delarna. Du får testa..

      Radera
    3. https://agfo.se/2018/08/sojabonan-i-centrum/

      Radera
    4. Att det skulle vara ont om vatten i Sverige är nog bara ett lokalt infrastrukturproblem baserad på gamla principer. Det finns omkring 100 000 sjöar i Sverige, vissa är gigantiska och tar aldrig slut. Vi formligen badar i sötvatten överallt.

      Radera
    5. Re. Svinto
      Ja, extremt fånigt att prata om vattenbrist i Sverige. Det vi saknar är produktionskapacitet. Vi har ökat befolkningen till 10+ miljoner men har behållit kapaciteten på 8 miljoner. Detta gäller också många andra områden i samhället.

      Radera
  5. Så länge man tjänar in till sin egen pension och alltså inte har ett pyramidspelspensionsupplägg där unga ska finansiera alla äldres pension så är det inga som helst problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk att den där gamla myten fortfarande lever kvar!

      Det är ALLTID unga och produktiva människor som tar hand om de äldre. Sen klär man in detta i diverse siffror för att förvilla och minska lite på allt tjafs som uppstår.

      Det finns inget sånt som "eget sparande" utan allt bygger på att de äldre får del av det som samhället producerar och uträttar varje dag. Allt det vi behöver för att klara oss - mjölet till limpan, vattnet i kranen, kläderna på kroppen och för all del sophämtning och avlopp- rubbet måste produceras nytt i princip dagligen.

      Siffertricket går ut på att pensionärerna avstår en del av sin inkomst under de produktiva åren för att köpa in sig i en andel av produktionsapparaten. När sen pensionen tas ut så får pensionären dels avkastning på sin ägarandel och dels kontanter för att gradvis avstå sin andel. Ungefär samma upplägg som vid generationsskiften av jordbruksfastigheter förr i världen.

      Sluta nu med dumheterna om att "spara till sin egen pension" för det är bara en myt och rökridå!

      Genom olika si

      Radera
  6. Men det är en spännande tanke att vi om bara 20 år skulle kunna vara 3/4 pensionärer, med hälsan i behåll , som ska försörjas av ett gäng hackers ..
    men det verkar ju som att världens regeringar lärt av finanskrisen att vår viktigaste funktion är att vara konsumenter inte producenter.. pengar är gratis om man äger sedelpressen liksom ..

    SvaraRadera
  7. Enligt orange kuvertet skall jag leva till 86. Löjligt, jag är odödlig, nästan, och planerar att leva till åtminstone hundra så att jag går plus på pensionen.

    SvaraRadera
  8. Ska man diskutera demografi så kan det ju vara intressant att också nämna den stora befolkningsökningen de senaste decennierna. Vi har idag en överbefolkning i Sverige, vilket bl.a. märks på bostadspriserna (det finns ingen bostadsbrist, eftersom vi lever i en någorlunda fri marknadsekonomi).

    SvaraRadera
  9. Samtidigt som många politiker utmålar en åldrande befolkning som ett stort problem och den främsta orsaken till sviktande ekonomi i kommunsektorn så läggs en allt mindre andel av den kommunala ekonomin på äldreomsorg. I snitt lades 20% på det i perioden 2010-15. 2018 18,4 %. Pensionärer idag är friskare än någonsin och har mycket mindre behov av äldreomsorg än tidigare. Knappt 12% över 80 behöver det. Alltså en utveckling som motverkar effekterna på ekonomin av allt fler äldre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dagens 80-åringar kräver säkert mindre resurser än 80-åringar för 50 år sedan, men dagens 90-åringar kräver mer. För 50 år sedan behövde en 90-åring bara en gravplats.

      Radera
    2. Skulle tro att tiden som omsorg/vård behövs är ganska konstant. Den har bara förskjutits uppåt i ålder.

      Radera