Cornucopia?

Aktuellt

Anmäl dig till Finanskursen med hedgefondförvaltaren Karl-Mikael Syding - fem procent rabatt med Cornucopia

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Finanskursen . Om du mailar [email protected] och uppger CORNU eller anger CORNU i kontak...

2020-06-10 13:34

Varför är det inkomstskatt på inkomster under existensminimum? Höj grundavdraget till 120000:- om året!

"Sverige sticker ut inom EU genom vår hårdbeskattning av låginkomsttagare. Helt meningslös gammal sosse-tanke om att "alla ska bidra" som i dagsläget bara förvärrar ojämlikheten i Sverige istället. Staten ger ut pengar med ena handen, och tar tillbaks med andra." - Martin Jordö, ekonomisk talesperson FI
I Sverige beskattas man i princip från första kronan i inkomst, samtidigt som förbehållsbeloppet ("existensminimum") ligger på i praktiken runt 10 000:- SEK i månaden för ett ensamhushåll. Det enda rätta vore att i den utlovade omfattande skattereformen höja grundavdraget tillll 120 000:- SEK om året, dvs att inkomster (även summan av lön + kapital) på under detta ska vara skattefri. Stat och kommun ska inte ta livsnödvändiga inkomster i skatt för att sedan istället betala ut dessa som bidrag.
Bör ej beskattas under existensminimum.
I en diskussion på Twitter rmed Martin Jordö (FI) ursprungligen relaterad till den socioekonomiska tillhörigheten på de som avlidit av corona (=låga inkomster, pga pensionärer, och personer i sociala tjänsteyrken, som inte kan jobba hemifrån, dvs låga löner...), så framkom en samsyn i frågan om grundavdraget.

Det är helt idiotiskt att inkomster som inte når upp till det som populärt kallas existensminimum alls ska beskattas. Kronofogden pratar om förbehållsbeloppet, vilket är boendekostnader och uppvärmning plus ett normalbelopp, som är 5002:- SEK för en ensamstående vuxen, plus bland annat kostnader för resor till arbetet. Givet att man hittar en liten billig hyresrätt lär detta landa på åtminstone 10 000:- SEK i månaden, t ex månadskort hos SL, plus en etta eller liten tvåa för 4000:- SEK i månaden. Detta är också ganska nära studiemedlen, som studenter förväntas kunna överleva på, och hantera resor till studierna, samt studiemedel med. Sedan finns tillskott för hemmavarande barn och avdrag om man är flera vuxna i hushållet, men 10 000:- SEK är ett enkelt riktmedel.

Varför ska man beskattas för inkomster som krävs för att leva på existensminimum - ett belopp där inte fogden får ta dina pengar och som också ungefär är gränsen för att kunna få försörjningsstöd ("socialbidrag") från kommunen?

I JÖK:en ska ingå en omfattande skattereform.

Förslagsvis höjs grundavdraget på summan av inkomst från lön och kapital (även omräknade schablonbelopp från investeringssparkonto eller kapitalförsäkring) till 10 000:- SEK i månaden eller 120 000:- SEK om året. Där under betalar man helt enkelt inte skatt. Alls.

Ser man till lönestrukturen så var 10:e percentilen 2018 - dvs de 10% som hade lägst lön i riket - 23 000:- SEK i månadslön enligt SCB, så relativt få avlönade skulle omfattas av detta och det skulle inte heller kosta särskilt mycket, utan kunna balanseras med en något höjd skatt på högre inomster. Framför allt skulle dock pensionärer gynnas, liksom arbetslösa - man kan rent av sänka a-kassan rejält för att behålla incitamentet att börja arbeta, och delvis finansiera det hela den vägen. Jag killgissar att FI och Martin Jordö har andra planer på sin finansiering, men det förändrar inte faktumet att det ärr väldigt underligt att beskatta människor som inte ens kan leva på existensminimum på sina inkomster. Man kommer likväl bidra, i form av moms och andra punktskatter, på de där tiotusen kronorna, och i fallet anställningar via arbetsgivaravgifterna.

Ett kraftigt höjt grundavdrag vore en naturlig del av en skattereform, skulle ta bort marginaleffekterna av höjd inkomst för de med lägst, stödja personer med svag anknytning till arbetsmarknaden liksom pensionärer, och göra att vi kan dra ner på en lång rad bidrag och socialförsäkringar och bryta bidragsberoenden. Antagligen skulle dessa neddragningar av bidrag vara självfinansierande för grundavdraget.

Men kanske finns det de som är tacksamma över att stat och kommun betalar tillbaka de pengar de just de tagit i skatt? Risken för bidragspartierna är förstås att folk skulle sluta rösta på dem, så hellre ta ut skatt och sedan ge tillbaka skatten som bidrag om man står snällt med mössan i hand?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

59 kommentarer:

  1. Håller med till 100%, har tänkt på det här länge varför det inte görs. Tycker även de flesta skattesänkningar borde göras genom höjning av grundavdraget för att de gynnar alla lika mycket i absoluta tal och låginkomsttagare mest i relativa tal. I t ex Tyskland är grundavdraget ca 9500 EUR/år vilket innebär att låginkomsttagare betalar väldigt lite skatt på sin lön. Dock så ingår inte sjuk- och pensionsförsäkring i avdraget så på minimilön betalar man fortfarande ca 1500€/år i obligatoriska avgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har precis vad jag tänker i ditt svar, i detta fall måste sverige dela upp i skatt och sociala avgifter som tyskland gör. Om man är gift/sambo och har familj flyttas kapital till familjmedlem som inte har inkomst. Jag tycker det är bra at sverige har inte kvar sambeskattning som tyskland, men det skulle öppna för mycket fusk.
      Jag tycker sverige gör det precis bra, allt måste beskattas.

      Radera
  2. Väl rutet! Ligger nog en del sanning i sista stycket tyvärr...

    SvaraRadera
  3. Men då kan ju inte tunga nettobidragstagare slå sig bröstet och hävda att "de minsann betalar skatt".

    SvaraRadera
    Svar
    1. De betalar moms, vill de känna sig stolta är det bara att samla kvitton.

      Radera
    2. Påståendet om att alla som tjänar mindre än 36000 i månaden eller vad det nu är skulle vara nettobidragstagare stämmer inte. Det räknar givetvis in alla kulturbidrag, all onödig byråkrati och annat som antingen inte gagnar skatteinbetalaren alls eller som är rent skadligt för densamme.

      Radera
  4. Väldigt bra förslag.
    Det kan bara tunga byråkrater ogilla.

    SvaraRadera
  5. Föredrar ett jobbskatteavdrag på 120 000:- framför ett grundavdrag där staten måste betala mer pengar till de som får bidrag.

    Oavsett om man är moderat eller sosse, så borde man kunna enas om att människor ska betala för varor och tjänster själva om de kan. Sen kan man diskutera vad för tjänster man ska ha rätt till, men det finns ingen poäng att skatta människor in i fattigdom (mer än kanske säkra makten för politiker).

    Socialbidraget är otroligt billigt, men det är för det bara ges till de som har slut på resurser. Skulle man ersätta det med ett lån, tänk som CSN, så folk får betala när de får inkomst, så skulle kostnaden kunna minskas än mer.

    Med ett smartare utformat skattesystem, så skulle skatten kunna sänkas med 2/3 utan att någon skulle få det sämre. Det mesta går bara runt, antingen direkt eller över ett liv.

    Tyvärr är det en pedagogisk omöjlig uppgift att förklara det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan prova att beskriva det matematiskt så får vi se om det går ihop.

      Radera
    2. Om man vill utjämna måste man ta från de som tjänar över snittet och ge till de som tjänar under.

      Idag tas en massa skatt in av de som tjänar under snittet (moms, kommunalskatt och arbetsgivaravgifter).

      Jag tror det var i Långtidsutredningen 2002 där man gjorde en simulering och visade att drygt 80% av alla pengar man betalar i skatt under ett liv går tillbaka till en själv. Mindre än en femtedel är omfördelande.

      Skatterna kan sänkas radikalt utan att någon får det sämre.

      De flesta kommer få det mycket bättre då de själva kan bestämma var pengarna ska gå och får därmed bättre valuta för pengarna.

      Radera
    3. Dvs de 80% räknade in omfördelning mellan barndom, yrkesliv och ålderdom?

      Radera
    4. Det var Långtidsutredning 2003/2004, bilaga 9. Du kan läsa om resultat och metodik här.

      https://www.regeringen.se/49bb42/contentassets/8e56f08b8376473a973579ef4bf33722/fordelning-ur-ett-livscykelperspektiv

      "Drygt åtta av tio kronor som individen får i transfereringar och subventioner över livet har, för en genomsnittlig individ, alltså finansierats av individen själv vid någon tidpunkt." (sid 63)


      Radera
  6. 5 miljoner löntagare, 100 k ökat grundavdrag ger minst 30k mindre skatteintäkt per person beroende på marginalskatt, inalles minst 150 miljarder, eller 14 % av statens årliga inkomster. Det är rätt dyrt om det ska vara ett

    Grundavdraget hjälper heller inte de allra fattigaste, man måste ha en inkomst på minst 10k per månad för att få full nytta av avdraget.

    Du har väl varit inne mer på medborgarlön förr? Detta skulle hjälpa alla.

    Förmodligen är jag uter och cyklar här...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid en första anblick kan medborgarlön verkar vara en förbättring jmf. med dagens system. Man slipper massa byråkrati och folk är fria att använda pengarna som de vill.

      Problemet är att man ger pengar till människor som inte behöver det och då får man onödigt höga skattekilar.

      Medborgarlån vore en bättre. Fungerar som medborgarlön, men man måste ansöka om det. Får man bättre ekonomin så får man betala tillbala. Det blir som ett slags evigt CSN-lån.

      Jag har dock aldrig hört någon förespråka det. För i grunden handlar medborgarlön inte om att ha ett effktivare system eller minskad byråkrati, utan om att kunna stjäla andras pengar.

      Radera
    2. Politikerna/staten stärker sin image som "alla goda gåvors givare" genom att betala ut bidrag, inte genom att sänka skatten.

      Radera
    3. Fast medborgarlån skulle väl bara leda till att endast skötsamma betalar tillbsks medan livsstilsbidragstagare får ännu mindre incitament att övergå i arbete?

      Radera
    4. Precis som Frans/Herman säger. Folket ska känna sig beroende av bidragen och vara glada över den till synes generösa staten.

      Gud förbjude att lågbetalda skulle börja få för sig att dom klarar sig utan statens generösa hand.

      Radera
    5. Fast medborgarlån skulle väl bara leda till att endast skötsamma betalar tillbsks medan livsstilsbidragstagare får ännu mindre incitament att övergå i arbete?

      Det bästa vore att avskaffa alla statliga bidragssystem, men hellre att skatten går till ett litet fåtal än till alla i hela Sverige. De flesta vill leva på mer än säg 10 000:- i månaden.

      Radera
    6. Troglodyten: om man utgår från att man inte justerar skattesatsen då ja. Men tänker du efter så finns det ju utrymme att höja skattesatsen om man gör en sådan reform.

      Notera också att kostnaden för skattelättnaden för de under 120tkr bara är en fråga om att flytta kostnader från ett konto till ett annat, dessa uppbär ju socialbidrag för att betala skatten så det staten får in på den skatten får den ju punga ut i nämnda socialbidrag.

      Radera
    7. "5 miljoner löntagare, 100 k ökat grundavdrag ger minst 30k mindre skatteintäkt per person beroende på marginalskatt, inalles minst 150 miljarder, eller 14 % av statens årliga inkomster."

      Så mycket blir det väl inte om skattesatsen justeras så att en person som t ex tjänar 490.000 per år betalar lika mycket i skatt som innan.

      Radera
    8. Dvs marginalskatten för en person som tjänar 120.001 kronor blir närmare 33%.

      Radera
  7. Det märks att det är inte många som fattar något av hur galet det funkar i Sverige... I övriga EU använder man en formel, som är följande: Ingen skatt på inkomster under 60% av landets medianinkomst. Detta borde införts i Sverige redan 1995, ja, egentligen redan på 1980-talet när man avreglerade allt möjligt - utom just skattesystemet. Nåväl, det som skapade detta problem var Gunnar Sträng då man innan 1971 hade ett rimligt Grundavdrag som faktiskt gjorde att riktiga låginkomsttagare, som unga lantarbetare, inte betalade någon skatt alls, nästan.. och ändå kunde jobba ihop till både bil och körkort om man inte förbrukade lönepengarna på annat...
    Men när inflationen drog igång så "låstes" grundavdraget så skatten höjdes automatiskt på låga inkomster och Sverige förlorade, per automatik, textilindustrin i Borås eller skoindustrin i Örebro. Men det var en planerad politik.
    Så nu står vi här, efter trettio år av misslyckad skattepolitik för låga inkomster... Bidragsberoendet, som utredningar påstått var en strålande politik då vårt "utmärkta" socialförsäkringssystem balanserar en konfiskatorisk beskattning av låga inkomster, har då verkligen blivit en folksjukdom. Att Sverige har Europas sämsta pensioner, mest fattigpensionärer, har varit känt sedan länge, men givetvis förnekats allt sedan 1995, men dagens situation var förväntad, man kan inte blunda hur länge som helst.. Och den som insett framtiden för så där tjugo år sedan är nog förberedd... så att säga.
    (Att arbetsgivaravgiften mest är skatt och att den tas ut från första kronan missas också i debatten, så den avgiften(skatten) borde bantas till just en avgift för enbart sjukförsäkringen - som det var före 1971...och då kan den ju faktiskt gälla från första kronan vilket ju annars är helt absurt..)

    SvaraRadera
  8. Det är för många i Sverige som arbetar med att transferera pengar till höger och vänster (eller vara mottagare av dessa transfererade pengar). Därför förenklar och förbättrar man inte skattesystemet.

    SvaraRadera
  9. Här i Australien skattar man inte på de första $21 880 / år vilket motsvarar ca 140 000 sek / år. Tycker det är rimligt då de flesta som går på bidrag hamnar över den nivån. Skattekurvan är hyfsat progressiv och hamnar på ca 23% för en heltidsarbetande medianinkomsttagare som tjänar $82 400 / år. Den som tjänar det dubbla betalar ca 32% i skatt. Förutom att man får betala universitetsutbildning själv så får man i runda slängar likvärdig välfärd som i Sverige betald av staten. Momsen är 10% på de varor och tjänster som är momsbelagda, motsvarigheten till arbetsgivaravgift ligger på 0-6% beroende på stat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur funkar det med pensioner? Finns det motsvarade garantipension?

      Radera
  10. Skatten är årlig, bidrag kommer månatligen (antar jag). Kan nog bli svårt för många att balansera en ojämn inkomst över året att räcka "lika bra" varje månad. Annars rent teoretiskt tycker jag lösningen låter bra, men om det skulle praktiskt funka för alla är jag mer tveksam till.

    SvaraRadera
  11. Vill man gå ett steg längre så skulle det kunna kombineras med enhetliga och proportionella skatter. Frågan är bara vilka skattesats man skulle landa i för att en sådan reform skulle gå runt. Jag gissar att det inte skulle bli någon drastiskt högre skattesats.

    Som not kan nämnas att om man extrapolerar en sådant skattesats så att man får pengar om man tjänar under grundavdraget så kommer det likna ett system för medborgarlön. Men för att ett sånt skall duga som grundtrygghet så måste man nog ha en högre skattesats. Skulle också kanske vara intressant att räkna på. Oavsett om man kallar det medborgarlön eller soc så kan man ju tänka sig att incitamentet för att jobba för under grundavdraget är ganska begränsat om nettobehållningen på marginalen är nästan noll.

    SvaraRadera
  12. Bidragen köper röster och hanteringen ger jobb. Sen att dessa jobb inte bidrar till någon samhällsnytta är inget politiker egentligen bryr sig om.

    SvaraRadera
  13. Bra ide. Men inkomst av kapital ska beskattas från första kronan. Skatt på arbete relativt kapital är redan skevt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä. Inför samma skattesats på lön och kapital bara. Slå ihop och beskatta. Blir en rejäl sänkning av löneskatterna och höjning av kapital.

      Radera
    2. Jo tjena. Då drar alla som har tillräckligt med kapital.

      Radera
    3. Finns ett skäl till att den stora skattereformen i början av 90-talet separerade skatten på inkomst av kapital respektive tjänst.

      Radera
  14. Finns en form av rättvisa att alla är med och bidrar till systemet vård/skolaosv.. med en skattesats. Skulle bli fel om någon är med och nyttjar system men aldrig någonsin betalar in något till det gemensamma. Jag förespråkar plattskatt lika för alla oavsett inkomst.

    SvaraRadera
  15. Såväl svensk som internationella bolags- och kapitalskatter ligger f n på 21 - 23% och har visat en långsiktigt fallande utveckling. I Sverige är skatteinkomsterna av arbete närmare tre gånger så stora som skatteinkomsten från kapitalinkomster. Schablonmässigt innebär detta att skall dessa båda inkomster bli lika stora krävs att beskattningen av kapitalinkomster måste höjas med omkring 70% till ett skatteuttag på ca 37%. Som bloggaren säger: Låt oss diskutera konsekvenserna av detta i små grupper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kapital genom aktieutdelning har ju redan beskattats genom bolagsskatt. Skatt på utdelning är (i teorin) 1-(0.7*0.794), alltså ca 44.5% i total skatt.

      Radera
    2. Teoretiskt, ja. För personer som utnyttjar schablonbeskattningsmöjligheterna (kapitalförsäkringar etc) blir det en annan sak. I kapitalbeskattningen ligger också reavinstskatten - och i länder som har dem kvar - förmögenhets/gåvo/arvsskatter. Dubbelbeskattning blir det också genom t ex moms på konsumtion av redan beskattad tjänsteinkomst, liksom av moms på energiskatter.

      Radera
  16. För min del hade jag välkomnat sänkning av inkomstskatten. Statliga inkomstskatten är kriminellt hög. Men med en befolkning som älskar bidrag i alla dess former så kan vi glömma sänkningar av skatten... Varför ska jag vara med och betala på folks solcells anläggningar?? till och med företagen skriker efter bidrag i olika former... suck

    SvaraRadera
  17. Jag har föreslagit detta sedan jag blev tonåring och eftersom jag inte är särskilt smart måste en ansenlig andel av befolkningen tänka i liknande banor. Dock har det bemötts negativt om jag har tagit upp det. Kanske för att skattesystemet inte är det roligaste att diskutera på fester, men lika troligt är att svenskar anser att 50% skattetryck är någon sorts naturlag för att finansiera "välfärd".

    SvaraRadera
  18. Jupp håller helt med, jag kommer typ ihåg när jag insåg första gången att folk som får fattigpension / socialbidrag / sjukpenning eller liknade ersättning måste skatta för sin inkomst. Helt jävla obegripligt för en yngling att förstå att pengarna kommer från staten och sen ska de direkt betala tillbaka en andel, varför öht låtsas att ersättningen är på en viss nivå när den är mycket lägre netto.

    På äldre dagar har jag väl blivit avtrubbad och accepterat att det är så här det fungerar.

    Det går nog inte att ta % i opinionsmätningar eller val på att utlova den typen av större skattereformer, tror alla partier har accepterat som sanning att det är små riktade duttar av avdrag för specifika tjänster eller mindre köp som ger pluspoäng från väljarna. Dvs snabba konkreta lättbegripliga åtgärder. Typ "Alla som köper månadskort till lokaltrafik får dra av 25% av kostnaden" så kan du locka röster både från folk som reser kollektivt samt folk som av olika anledningar tycker det är bra om andra åker kollektivt, att det i slutändan handlar om några hundralappar per månad spelar mindre roll :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lätt för en låginkomsttagare att glömma att han/hon (ej hen) betalar 25% i moms på mycket av sin nödtorftskonsumtion och att det lätt blir mera än inkomstskatten efter grundavdrag.

      Radera
  19. Nu ska man väl inte klaga för mycket på en viss rundgång i systemet. Recycling är ju faktiskt på modet.

    SvaraRadera
  20. 120 000 EUR får man hoppas. Jorå.

    SvaraRadera
  21. Även CSN-lån måste betalas tillbaka om inkomster ligger under existensminimum.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den "nya" varianten av lån då?

      Radera
  22. En sådan reform skulle väl slå hårdare antingen på kommuner generellt med kompenserade skatteintäkter till staten, eller slå hårdare på landsortskommuner med lägre medianinkomst. Kan justeras med ökade transfereringar men flyttar mer makt till Stockholm?

    Håller med om att reformen borde införas men försöker förstå vad motargument kan vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kapitalskatterna i Sverige har reducerats över tiden p g a kapitalflykt utomlands, avancerad och framgångsrik skatteplanering, generationsskiftesproblematik (företagsägare) och annat. Det utreddes grundligt på sin tid. Om dessa argument fortfarande äger bärighet får väl utredas på nytt.

      Radera
    2. Förstår inte hur detta är relevant för frågan om potentiellt ökad maktkoncentration vid höjt grundavdrag?

      Radera
    3. Hr Bloggaren framförde tanken att öka kapitalbeskattningen och minska skatten på arbete i samma mån.

      Radera
  23. Är det inte mer intressant att införa sambeskattning och kunna fördela sin inkomst i hushållet ??
    En person som tjänar 70 tusen i månaden med en fru som tjänar 10tusen har mindre pengar att röra sig med än den familjen som ena tjänar 43tusen & den andre 37tusen. Jag tycker att familjerna har lika inkomst totalt sett och då borde skattebördan vara lika. Ni förstår säker hur jag menar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, då kan väl ensamstående få en ungefär halverad skatt också? För redan idag så betalar en person som tjänar 70 000 kr i månaden avsevärt mycket mer i skatt än ett hushåll om två som tjänar 43 och 37 000 kr vardera.

      Radera
    2. Försörjer den ensamstående en annan person med 10000 i inkomst som bor på annan adress, eller hur menar du?

      Radera
    3. Fasta kostnader förändras endast på marginalen om man är ensamstående. Att tex ha en bil i hushållet kostar ungefär lika mycket oavsett om man är ensam eller två. En ensam person bor i en tvåa för att ha ett sovrum och ett vardagsrum, ungefär samma som ett par behöver. Elen blir inte dubbelt så dyr bara för att man är två, tvätt ska tvättas, golv ska dammsugas och mat ska förvaras i kyl och frys alldeles oavsett antalet i ett hushåll etc.

      Radera
  24. Den mest troliga förklaringen till att först beskatta till under existensminimum för att sedan ge bidrag till strax över, är att man skall förstå att man måste vara trogen och tacksam mot det regerande partiet som garanterar dig dessa bidrag. En utfyllnad efter erlagd skatt.

    Ett fristående folk utan skulder är ett farligt och svårstyrt folk. Och definitivt vill regeringen att man skall vara beroende av just bidrag.

    Ovanpå detta har man också bidrag såsom bostadsbidrag som är så utbrett så man inte skall behöva skämmas för att ta emot. Men ändå vara beroende av.

    SvaraRadera
  25. Jag kände en person från Australien. Där är en stor första bit av inkomsten skattefri. Det underlättar för små egenföretagare framförallt som kan klara sig själva. Det kanske skulle passa i Sverige också med så många människor från MENA som har småföretagandet i sitt DNA. Men i Sverige ska alla vara beroende av det allmänna. Det är fint.

    SvaraRadera
  26. Lustigt att prata skattesänkningar när det troligtvis kommer handla om ökningar när väl Coronasatsningarna ska återbetalas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulfino: Den i mitt tycke mest klarsynta observationen i kommentarsfältet!

      Radera
    2. Hur blir det exempelvis med den utlovade familjeveckan under denna mandatperioden och hur skall den finansieras?

      Radera