Cornucopia?

Aktuellt

Friggebod, Attefallshus, Bolundare och nu Bohlinare

En ovanlig frihet i Sverige är möjligheten att uppföra mindre komplementbyggnader utan bygglov. De har fått sina namn efter de drivande poli...

2020-06-18 09:53

Magdalena Andersson: Svensk ekonomi tillbaka först 2022 - räkna med fler stödåtgärder 2021

Finansminister Magdalena Andersson (S) bekräftade på dagens presskonferens att även regeringen anser att svensk ekonomi (BNP) först är tillbaka på 2019 års nivå år 2022. Den ekonomiska krisen blir alltså långvarig. Mellan raderna är beskedet att det kommer fler stödåtgärder i höstbudgete.
Arkivbild. Finansministern var märkbart nöjd, glad, log mot de närmast sörjande journalisterna och skämtade på dagens presskonferens. Humöret verkar gott.
BNP väntas nu falla med -6.0% mot vårbudgetens basscenario på -4.0% och alternativscenario på -10.0%. Återhämtningen nästa år blir 3.0%, och det dröjer därmed till 2022 innan man når 2019 års nivåer igen mot slutet.

Siffrorna är dock inte justerade per capita, men givet att befolkningen inte samtidigt skulle öka blir det ändå nästan tre år tills välståndet för Sverige är tillbaka på 2019 års nivåer, givet att prognosen håller. Per capita dröjer det dock till år 2023 och det blir i praktiken fyra år med sämre ekonomiskt välstånd för svenskarna än 2019.

Sveriges BNP under första kvartalet räddades av stark export i januari och februari, men "ett väldigt kraftigt fall väntas under andra kvartalet". Samtidigt verkar såväl handel, tjänster som industri klarat sig bättre i Sverige än EU-snittet. Det beror dock inte på en medveten strategi från regeringen, utan regeringens coronastrategi har baserat sig på FHM-experternas råd kring smittspridning och har inte handlat om ekonomiska konsekvenser.

Andersson slog sig även för regeringens bröst över att sysselsättningsgraden samt arbetskraftsdeltagandet i Sverige är i särklass högst i EU. Tillsammans med en av EU:s lägre statsskulder menar finansministern att Sverige är väl rustade för krisåren. Man räknar med stigande arbetslöshet när korttidspermitteringar går över till uppsägningar.

Inte ens 2023 kommer dock arbetslösheten ha återhämtat sig. Den ska bli 9.3% i år, 10.3% nästa år, 9.9% år 2022 och hela 8.1% år 2023, i kontrast mot 6.8% för 2019.

Räkna alltså med en lång ekonomisk kris och att arbetslösheten biter sig fast. Coronakrisen är inte en sprint, utan ett maraton som kommer kräva uthållighet för hushållen.

Underskotten för nästa år blir lägre än i år, men Andersson underströk att prognosen för nästa år endast omfattar redan lagda räddningspaket, och mellan raderna så kan man vänta sig ytterligare stödåtgärder i höstbudgeten, så statsskulden kommer sannolikt öka ännu mer. Finansmarknaden reagerade inte vid tillfället med en svagare krona, även om kronan faller idag. Vi får se när det blir riksnyheter.

Specifikt kommer det handla om offentliga investeringar utifrån att Andersson visade en slide att detta ger bäst resultat på sysselsättningen, men medger att det är långa ledtider i investeringar, följt av offentlig konsumtion och på tredje plats bidrag till ekonomiskt utsatta hushåll ("transfereringar" på politikspråk). Så räkna med höjd offentlig konsumtion och ökade bidrag till särskilt hushåll med svag ekonomi som nya stödpaket i höstbudgeten. Sedan får man se om regeringen drar slutsatsen att man t ex kan konsumera offentligt via ökad budget till t ex försvar och rättsväsende...
Effekter på sysselsättning av olika statliga åtgärder. Källa: Regeringen.se (PDF)

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

9 kommentarer:

  1. Således kommer vi under ett par år att få leva på 2017/2018 års ekonomiska nivåer. Hade vi det så eländigt då? Jag tror att "vårdskulden" blir ett större problem än BNP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, men "nurse rage" är redan på gång - alla sköterskor som kände och upplevde sig lovade tjugoprocentiga löneförhöjningar i början på covidkrisen har börjat förstå att de kommer att bli blåsta och att det inte blir så i höst heller.

      Radera
    2. Att "känna och uppleva sig lovad tjugoprocentiga löneförhöjningar" är synnerligen subjektivt och därför kan dessa ej helleer "bli blåsta" när, helt riktigt antaget, så som upplevt lovat ej kommer att bli fallet.

      Radera
    3. Muntliga avtal är inte ens värda papperet de är skrivna på, som man brukar säga.

      Radera
    4. Historisk löneutveckling är inte en garanti för framtida löneutveckling. I det här fallet, bara för att man blir applåderad på balkonger och sliter som djur så innebär inte det att man kommer att bli belönad post-covid men extra ordinära lönehöjningar. Numerären är dyr att belöna.

      Sedan är det långt ifrån alltid som en lönehöjning som man borde ge ger önskad effekt. Se tex grundskolelärare.

      Radera
    5. Vad hände med grundskolelärarna?

      Radera
    6. Kommunala förvaltnings- och bolagschefer överträffas endast av sina herrar, politikerna, i fråga om opålitlighet. Berörda fackliga ombud borde ha dokumenterat deras antydningar/upplevda löften så fort som möjligt.

      Radera
    7. I medel låter det inte så dåligt nej men de som förlorar jobbet (eller sina företag) kommer själva få ta större delen av smällen medan de som fortfarande har full sysselsättning kommer behålla åtminstone lönen de har nu men antagligen fortfarande få sin avtalade löneökning. Totalen ger sällan en bra bild för allas situation.

      Radera
    8. "Med ena foten på ett isblock och den andra i kokande vatten har man det i genomsnitt ganska bra"

      Radera