Cornucopia?

Aktuellt

Nytt rekord för fossila CO2-utsläpp 2019 - Sveriges utsläpp ökade snabbare än världen och Europa

Miljöpartiets och regeringens banbrytande klimatpolitik fortsatte fira segrar 2019, baserat på BP Statistical Review of World Energy, som sl...

2020-06-17 10:14

KI: Svensk ekonomi inte återhämtad förrän 2022 - 2023 ESV: 417 miljarder i underskott för staten

Konjunkturinstitutets (KI) nya BNP-prognos för Sverige är -5.4% för i år och landet kommer inte bara tillbaka på 2019 års nivåer förrän tidigast 2022 eller 2023, beroende på hur man räknar. Ekonomistyrningsverket (ESV) rapporterade i sin tur igår att det faktiska underskottet för staten 2021-2022 innebär 417 GSEK (miljarder kronor) i ökad statsskuld. Detta kan vara avbetalt till 2050.
Strålande tider.
Svensk BNP väntas alltså rasa med 5.4% i år och 10% under innevarande kvartal enligt KI:s nya prognos. Återhämtningen 2021 blir 3.5% så vi kommer inte vara tillbaka till 2019 års nivåer förrän 2022, men justerat per capita kommer välståndet i Sverige tidigast vara på 2019 års nivåer år 2023.

Dock går det bättre för Sverige än för världen i år, då global BNP vänts gå -5.9%.

Arbetslösheten väntas toppa på 9.6% nästa år och inte nå 2019 års nivåer om 6.8% igen alls under prognosperioden, som sträcker sig till 2024, då arbetslösheten ska vara nere på 7.2%. 450 000 personer förväntas vara permitterade i genomsnitt under 2020 års tre sista kvartal, ovanpå formellt arbetslösa.

ESV förväntar sig i sin prognos från igår -6.5% i BNP för i år och även de ser inte fullständig återhämtning förrän tidigast 2021. Samtidigt kommer statsskulden till och med 2021 öka med 417 GSEK i form av negativt finansiellt statligt sparande. Statsskulden som procent av BNP kommer öka från 2019 års 35.2% till 45.5% i år, eller drygt tio procentenheter. Det statliga finansiella sparandet under det goda året 2019, med sina fulla lador var 15 GSEK.

Givet finansiellt sparande i 2019 års takt om 15 GSEK per år kommer det ta 28 år att betala av underskotten från coronakrisens 2020 och 2021 och givet att staten går plus igen år 2022 kommer statsskulden i så fall vara nere på 2019 års nivåer år 2050.

Detta är dock en förenkling, då ökade BNP och inflation ovanpå det (BNP är inflationsjusterad) leder till snabbare avbetalning. Dock förutsätter detta alltså att vi har 2019 års läge i 28 år och inte drabbas av fler ekonomiska kriser på nästan tre decennier. Verkligheten är att det kommer smällar med 8-10 års mellanrum tillsammans med konjunkturcykelns urtoppning. Sedan kanske det inte blir en pandemi samtidigt varje gång dock, även om vi hade svininfluensan och fågelinfluensan runt finanskrisen.

Det sätter dock fingret på att Sverige och svenska folket ska inte låna pengar för att rädda EU-länder via bidrag. Eventuella krispaket för EU ska därför vara lån, som ska betalas tillbaka, och man får hoppas att den veka svenska regeringen står på sig i EU-förhandlingarna om detta.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

17 kommentarer:

  1. Lite väl optimistisk prognos. 15-20% arbetslöshet blir det, vilket ändå kommer vara långt bättre än de 30-40% vi kommer se nere på kontinenten.

    SvaraRadera
  2. Ökad statlig upplåning både i vårt land i grannländerna borde ge högre marknadsräntor, eller vad säger expertisen??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har planekonomi vad gäller räntor. Hade marknaden bestämt hade det varit sant.

      Radera
    2. Centralbankernas köp av obligationer pressar räntorna nedåt samt mängden centralbankspengar ökar i systemet. Sedan finns det andra obligationsslag, väldigt komplexa samband med ombalanseringar, spridningseffekter osv.

      Radera
    3. Hela ekonomin är en planekonomi egentligen?

      Radera
  3. " Det går bättre för svensk ekonomi"
    - Vi är väl beroende av omvärlden via exporten?

    SvaraRadera
  4. Ingen oro... Börsen går upp och huspriserna likaså....

    Märklig värld vi lever i...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är det inte. Betta aldrig emot stimulanser som sker nu.

      Radera
  5. Intressant analys, dock måste analytiker, experter och fondförvaltare fortsätt vara optimistiska och se möjligheter annars har dom inget jobb kvar. Det går inte att sälja allt och vänta på bättre tider/ bottenläge för vem ska då betala din lön under tiden? Tycker själv börsen som helhet ser ointressant ut. Själv lägger jag besparingarna på hög, amorterar och samlar mod att göra ett framtida eventuellt klipp.

    SvaraRadera
  6. Fler babblande fånar som hittat en spene att dia. Varför sa inte detta allvetande KI nåt om den kommande pandemin redan i höstas? Varför skall vi tro att deras senaste prognos är bättre än den tidigare? Fast de bevisligen missat totalt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte riktigt din poäng? Menar du att vi aldrig kan försöka förutse framtida ekonomisk utveckling då det kan uppstå oförutsedda händelser som kullkastar förutsägelse? Eller menar du att just KI inte går att lita på då de inte lyckades förutse coronapandemin?

      Radera
    2. Vi kan inte förutse den, nej. Ständiga oförutsedda händelser är norm. MAO inte alls oförutsedda.

      Radera
    3. Så vi kan aldrig prata om framtiden över huvud taget då det ständigt sker oförutsedda händelser? Antar att du aldrig gör påståenden om framtiden?

      Radera
    4. Jodå men i det politiska sker saker hela tiden som vi inte vet om när, just som i naturen, däremot kan vi veta att riskerna är högre när det är si, lägre när det är så.
      På de flesta marknader skapar ju nån form av fundamenta ordningen för den tekniska analysen

      Radera
    5. Fast det är ju så du ska betrakta KI:s prognos. Ett basscenario som du utgår ifrån när du skattar olika risker och möjligheter.

      Radera
    6. Jovisst men det är ju mest av akademiskt intresse då? KIs prognos blir ju svår när du ska kalkylera alla stimulanser?

      Radera
  7. Man kan strunta i det där nu, Sverige kommer att få betala och det finns ingen väg ur det, lånas det kommer det efterskänkas eller så tar inflationen det.

    SvaraRadera