Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2020-06-27 15:26

Friskolornas riksförbund: Vill inte ha statistikcensur - vill ha mer statistik, inte mindre

”Nej SCB, betyg är inte affärshemligheter!” - Friskolornas riksförbund 
Friskolornas lobbyorganisation Friskolornas riksförbund uppger att de inte alls ligger bakom eller ens stöder Skolverkets stopp för statistik kring skolorna. Tvärt om är det SCB som stoppar detta, medan riksförbundet vill ha mer statistik, eftersom det är denna statistik de konkurrerar med och den utgör inte alls några affärshemligheter.
Kommunal skola, specifikt Vasa Real i Stockholm.
Friskolornas riksförbund tar alltså avstånd till SCB:s och Skolverkets stopp för statistik om enskilda skolor, och vill ha en lösning. Det är SCB som stoppat statistiken med hänvisning till lagstiftningen, medan riksförbundet snarare vill ha mer statistik.

"Vi är förvånade över Kammarrättens dom. Friskolornas riksförbund delar SKR:s bedömning, att statistik som avser elevers genomströmning och betygspoäng samt elevsammansättning inte är uppgifter som avser den enskilda huvudmannens ekonomiska förhållanden. Det är uppgifter som en friskola gärna vill konkurrera med. Om uppgifterna i stället hade varit utpekande av enskilda elever pga att elevunderlaget är för litet, hade förbundet däremot förstått SCB:s ställningstagande. Det har dock inte framförts från SCB:s sida."
Med anledning av att domen nu vunnit laga kraft sedan Högsta domstolen inte beviljat överprövning, skriver man följande:
"De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel. Det framgår också av min kommentar i december 2019, när beslutet kom. Så skyll inte situationen på friskolorna. Det är SCB:s förändrade sekretesstolkning som är orsaken till att Skolverket agerar som de gör idag. De vill nämligen följa lagen. Vi vill givetvis bistå Skolverket och SCB i arbetet med att hitta en bra lösning på dagens situation så att statistiksekretess inte hindrar möjligheterna till information, utvärdering och jämförelser."
Man hoppas även att statistiken framöver istället kommer bli ännu bättre än idag, det är trots allt med denna statistik man konkurrerar med både varandra och mot den offentlig drivna skolan.

Finns det då någon agenda bakom stoppandet av statistiken? Kanske, men i så fall inifrån SCB. Men sannolikast handlar det bara om en lagbotsbitande byråkrat, som stenhårt vill följa lagen. En byråkrat av den gamla statstjänstemannaskolan, där man skiter i konsekvenserna och om det är vettigt. Lagen är lagen, punkt.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

6 kommentarer:

  1. Helt korrekt: Lagen är lagen och det är inte tjänstemannens uppgift eller ansvar vad lagen får för konsekvenser. Det ansvaret ligger hos lagstiftaren ... för Sveriges del då Riksdagen eftersom det är där lagarna stiftas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men allt är inte svart och vitt. I förarbeten står lagens intentioner och hur den ska tolkas. Då kan det uppstå konsekvenser som ingen förutsåg som nu. Hade domen fått prövas i HD så hade man säkert rätt ut detta.
      Ett annat exempel är att en bigamist räknas som ensamstående eftersom man i lagen antingen är sambo eller gift med en person. (Förbjudet nu men redan ingångna avtal gäller)

      Radera
    2. Sjunkbomben: Bigamist eller inte kan med fördel dras under annan rubrik. Här rör det sig om offentlig tjänstemans skyldighet följa lagen som den prejudiceras i domslut. Ansvaret för eventuella konsekvenser ligger inte på tjänstemannanivå utan på den politiska nivån.

      Radera
  2. Sossarna har lurat alla borgerliga debattörer!

    Ännu en gång!

    Skoldebatten för resten av 2020 borde ha handlat om hur snabbt man kan avveckla alla fysiska skolor och övergå helt till digital distansundervisning och individuellt anpassad hastighet - både av praktiska effektivitetsskäl, ekonomiska effektivitetsskäl, och som pandemiprevention. Det funkade ju utmärkt med distansundervisning under covidkrisen, både här i Sverige och i andra länder. Vissa skolor utomlands tänker överhuvudtaget inte gå tillbaka till att påtvinga eleverna fysisk närvaro.

    Men i Sverige har debatten ny istället låst sig stabilt för resten av året i en diskussion om vilken form av fysiska skolor som ger mest eller minst valuta för skattepengarna.

    Det är som att diskutera om Saab 900 eller Volvo 740 är den lämpligaste tjänstebilen för riksdagens utskottsresor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den typ av innovationer kommer aldrig från offentliga skolor och inte heller friskolor så länge vi har ett Skolverk som detaljreglerar. Hade vi privatiserat skolväsende med privata skolavgifter, och sen bara haft nationella prov för att godkänna elever, så hade det funnits utrymme för investeringar, nytänkande och prispress.


      Finns en otrolig potential med individanpassad utbildning, speciellt när det gäller ämnen som språk och matematik. Om man har ett dåligt uttal så kan en dator rätta en. Det är i princip omöjligt för en lärare att få tid att göra det. När det gäller matematik så finns det stor skillnad i hur fort man kan lära sig. Duktiga elever kan vara 3-4 ggr så snabba som de med problem.

      Radera
  3. Peter Andersson: I Sverige råder skolplikt och närvaroplikt för fullföljande av Grundskolan till 16 och undantagsfall upp till 18 års ålder.
    En tingens ordning som naturligtvis inte kommer att ändras oavsett vad andra länder tar sig för.
    Om Du sedan vill förknippa detta speciellt med vad Du kallar Sossarna må stå för Din räkning.
    Och vad som ger valuta för skattepengarna är troligtvis ett högst intressant ämne att diskutera ... I alla fall vad som kan märkas i dessa spalter där ämnet frekvent diskuteras.

    SvaraRadera