Cornucopia?

Aktuellt

Friggebod, Attefallshus, Bolundare och nu Bohlinare

En ovanlig frihet i Sverige är möjligheten att uppföra mindre komplementbyggnader utan bygglov. De har fått sina namn efter de drivande poli...

2020-05-27 10:49

Restriktioner lättas - för allmänheten kommer inte följa dem ändå

Efter att först populistiskt vidtagit hårdare restriktioner än experterna rådgav lättar nu allt fler länder på restriktionerna, återigen populistiskt. Orsaken är att allmänheten helt enkelt inte kommer följa restriktionerna, i takt med att coronapandemin går från otäckt okänt till känt och till synes hanterbart. Alternativt skulle makthavarna få betala ett opinionspris. Krisen blir vardag och frågan är om allmänheten skulle acceptera restriktioner vid en andra och tredje våg?
Avenyn, Göteborg, en fredagkväll under coronapandemin.
Inledningsvis när coronapandemin var något nytt, okänt och därmed otäckt, så accepterade allmänheten i olika länder hårda (statens våldsmonopol och böter, eller fängelse vid brott) och mjuka restriktioner (frivilligt). 

Restriktionerna fungerade förstås delvis för att begränsa smittspridningen, och för de som inte drabbats upplevs över tiden därför restriktionerna om onödiga. Samtidigt klättrar folk på väggarna av att sitta inne eller inte få träffa anhöriga, vänner och nya bekantskaper, eller inte få ägna sig åt sina fritidsintressen som vanligt. I många länder har det brutits massivt mot hårda restriktioner, i de mer lågnivåkorrupta kan man behöva ett särskilt papper för att ha tillstånd att bryta mot restriktionerna.
Särskilda papper som behövs för att bryta restriktionerna i vissa länder.
Även om sjukdomen fortfarande är allvarlig, folk dör och sjukvårdspersonal går på knäna, så upplevs det inte längre så av allt fler hos allmänheten. Inget har ju hänt dem. Och äldre i riskgrupperna har ingen lust att spendera resten av sina liv inlåsta, hellre riskerar de döden av Covid-19 än döden av uttråkning.

Viljan att återgå till en normalare vardag överstiger till slut rädslan för pandemin, och trycket i opinionen blir därmed så stor att politikerna nu måste lätta på restriktionerna. Det andra trycket är på ekonomin, och från företagen, vilket också driver fram lättnader.

Det är långt ifrån säkert att det någonsin kommer ett vaccin mot SARS-CoV-19. Tydligen finns det inte något vaccin mot coronavirus tidigare, och andra vaccin tar i snitt runt fem år att ta fram. Således är oddsen inget vidare att det blir ett vaccin och en snabb lösning. Istället kommer nya vågor av sjukdomen, där det också blir mycket svårt att få allmänheten att acceptera nya restriktioner, för att inte tala om vad de ekonomiska konsekvenserna blir av att sparka på en ekonomi som redan är nere för räkning - företagen kommer gå i taket, och statskassorna är inte heller oändliga. Att ge 200 miljarder till sjukvården för att massivt ställa om för att kunna hantera pandemier (och till vardags ha betydligt mer resurser när det inte är pandemi) istället för till företagen är kanske ett alternativ - de pengarna tillfaller ju trots allt företag som leverantörer i slutändan?

Istället kan SARS-CoV-2 och Covid-19 vara här för att stanna. Det betyder att samhället behöver hitta en ny vardag där man får leva med coronaviruset, precis som många andra dödliga virus, t ex vinterkräksjukan (där dock ca 30% ska ha genetisk immunitet).

Lättade restriktioner är ett steg på vägen till den nya vardagen. Kanske kan en del rutiner, likt höjda hygienkrav, bli accepterad vardag. Men ju mer mänskligt något är, desto sannolikare kommer det tillbaka, hela vägen från socialt umgänge till kramar och kindpussar.

En dag kommer även media tröttna och den dagen är vardagen tillbaka. Nu är det endast medias jakt på klick som fortfarande håller uppe rädslan. Till och med i sociala medier verkar allt fler tröttna på att tjata om krisen, även om fokus allt mer glider över till att ha någon att skylla på. Istället blir det allt mer redogörelser för hur man börjat röra sig ute i samhället igen.

Huruvida det är rätt eller fel att återgå till en ny vardag är en annan sak. Men det kommer ändå.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

38 kommentarer:

  1. Lite synd om det inte blir något permanent avtryck av allt som genomförts. Folk ser fortfarande besvärade ut när de bär munskydd och det är synd. En mer asiatisk "munskyddskultur" skulle hindra många smittor i framtiden, men vi verkar ha missat chansen att införa det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det några studier som stödjer att man faktiskt får minskad smittspridning tex i influensa i de regioner munskydd är vanliga?

      Radera
    2. Här är en metastudie som inte finner några starka samband med mask och att minska inluensa. men karantän och handhygien ska ge resultat. Det verkar inte helt entydigt men det förefaller inte som att masker i praktiken är något som gör stor skillnad. Antagligen för att de är svåra att hantera rätt, så uppmaning om att bära sådana bör nog kombineras med tydliga instruktioner. En killgissning är nog att tvätta händer före och efter man hanterar dom. Och som en anekedot såg jag en man nyligen som inte alls förstått, bar ansiktsmask när han var ute och gick för att ta av den när han satte sig på bussen.. Men han kan ju varit orolig för annat än virus iofs

      Radera
    3. www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4699551/

      Glömde ju att inte länka ;)

      Radera
    4. Viljan att bära mask i offentligheten kan nog öka, t.ex. i Storbrittanien kan man se ett ökande maskbruk. :)


      https://i2-prod.mirror.co.uk/incoming/article22091760.ece/ALTERNATES/s615b/0_frontjpeg.jpg

      Radera
    5. Den som själv bär munskydd signalerar att jag är rädd att bli smittad och folk omkring behöver bli påminda om att hålla avstånd. Det är bra!

      Dessutom bör ju rimligtvis risken för smittöverföring till andra minska från den som bär munskyddet till de som står nära skyddsbäraren.

      Tror det inte bara är forskning som saknas utan det har hamnat viss prestige i detta också efter att det i början av pandemin var brist på just munskydd. Jag har svårt att hålla med om alla att nackdelarna överväger fördelarna och så avancerat kan det inte vara att föra ut information avseende munskydden som gör att de hanteras vettigt.

      Radera
    6. Det är väl lite grann som att bära vantar till skydd mot förfrysning - blir man FÖR exponerad för stark kyla hjälper det inte, men mot lättare minusgrader skyddar det i alla fall ett tag längre jämfört med att gå barhänt.

      Finns ju reklampotential i munskydd också - t.ex så skulle ju någon populär bloggares (host-host) bokförlag kunna lotta ut säg 1000 munskydd med reklamtryck för hans bok (eller nästa bok) och få folk att springa omkring i tunnelbanan och göra reklam alldeles gratis. :-)

      Radera
    7. Varför skall man normalisera ett totalt befängt och idiotiskt bruk av munskydd som inte hjälper mot någonting förutom att bli tagen på allvar? Kineser som springer runt med masker i tron att dom skyddas mot föroreningar eller annat hittepå ser i alla fall inte jag som ett föredöme att ta efter. Jösses.

      Människan har andats utan mask genom alla tider och kommer inte behöva det i framtiden heller om inte väldigt specifika situationer kräver det - temporärt.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Om munskydd inte påverkar smittspridning, varför envisas vårdpersonal med detta?

      Radera
    10. Det finns ju ett jättegammalt skämt som säger att kirurger använder ansiktsskydd för att patienterna inte skall kunna identifiera dem om operationen går snett.

      Radera
    11. "Dessutom bör ju rimligtvis risken för smittöverföring till andra minska från den som bär munskyddet till de som står nära skyddsbäraren.
      "
      Om alla var kirurger hade det varit sant. Grejen är den om du rättar till masken lite då eller eventuellt kliar dig på näsan sabbar du det hela och sprider viruset vidare i en allt högre koncentration. Det är bara att kolla på en massa klipp på Youtube där asiater bär mask. Tar inte många sekunder till de tar i masken och därmed gör den meningslös.

      "Om munskydd inte påverkar smittspridning, varför envisas vårdpersonal med detta?" Vårdpersonal vet hur man hanterar masker. Eller åtminstone bör veta.

      "Det finns ju ett jättegammalt skämt som säger att kirurger använder ansiktsskydd för att patienterna inte skall kunna identifiera dem om operationen går snett."
      Nu är jag inte så gammal men har aldrig hört det. Alla i salen vet vem kirurgen är inklusive patienten så han kommer inte undan. Går operationen riktigt snett kan patienten inte göra något i alla fall. Antar att skämtet är mer vanligt bland outbildade som inte kan tänka.

      Radera
    12. Det finns tester som visar att masker inte hjälper mot virus för tex vårdpersonal. Alltså borde vi upphöra med detta maskmissbruk.

      Radera
    13. Kolla Japan. Starkt kulturellt stöd för skyddsmask vid förkylning och få smittade.

      Radera
  2. Jag tror inte heller att folk kommer respektera restriktionerna. Inte förrän den dag det börjar ligga döda människor på gatan á la digerdöden.

    Folk börjar även i högre grad se "kostnaden" för restriktionerna och jag har länge varit övertygad att våra politiker kommer att ställas inför ett svårt val framöver. Ett val som, vad de än väljer kommer att kritiseras för då det alltid finns för och emot. Valet är ekonomin och folks överlevnad vs att acceptera ett högre antal döda pga Covid 19.

    I Sverige är vi ändå lyckligt lottade. Det är mycket värre i utvecklingsländerna där folk nu börjar svälta. Börjar folk svälta är revolutionen inte långt borta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja folk har svårt att acceptera att männsikoliv faktiskt har ett begränsat värde. Samhället kan inte rädda allt och alla till vilket pris som helst.. Det är ju grunden i mycket av de politiska skillnader som finns hur man faktsikt värderar det. Men något man sällan vill ha en konkret diskusion om. Det är tydlgast när det gäller vägar där arbetar man rätt öppet med att ställa kostnader mot sparade liv.

      Radera
    2. Ja det vore intressant att se vilket värde de olika partierna sätter på ett människoliv och att dessa siffror kunde jämföras i övriga Europa. Finns det redovisat någonstans?

      Kanske borde värdet helst vara lika i alla länder Så ett lågt satt människovärde inte ger konkurrensfördelar.

      Radera
    3. Ja, frågan om vad en människa är värd är intressant. Har ett konkret exempel där en liten pojkes vård idag ligger på över 20 mnkr per år. På fem år blir det 100 miljoner av samhällets resurser som går enbart till honom. Är det rimligt? Jag själv vet inte men jag upplever att vi idag har en enorm feghet bland våra politiker att inte öppet våga diskutera detta utan att lämna över alla sådana diskussioner till olika professioner som gör dessa avväganden i skymundan. I grunden är det ett demokratiskt problem - OM man nu litar på att ett samhälle av individer gemensamt kan ta ett sådant beslut...

      Radera
    4. Uppskattat antal kvarvarande människoår har ett värde. Läste någon som värderade varje år till i genomsnitt ca 1Mkr.

      Försäkringsbolag gör det förmodligen, även om de inte är så tydliga med det. En öppen diskussion om hur man skall värdera människoliv/år i kronor vore i ljuset av corona rätt bra. Har man inget sätt att värdera det kan man inte ta rätt beslut.

      Politiker som tar beslut om skatter, trafiksäkerhet och sjukvård kanske gör det indirekt via magkänsla, eller så har de någon slags värdering som de tala tyst om.

      Radera
    5. Ni frågar inte om värde utan pris här.
      En flaska vatten när du håller på att törsta ihjäl är ju värt allt du har, har du bara degen så köper du väl, eller ska du spara och köpa ngt annat sen när du dött?
      Har man värde bara som datapunkt och konsument? Är ens bröder värda mer än främligar?

      Radera
    6. Fast jag tror ni fått det här med värde av ett människoliv om bakfoten. Man hävdar inte att ett levnadsår är värt en miljon utan att en miljon kan rädda minst ett levnadsår i sjukvården. Att alltså lägga en miljon för att rädda 6 levnadsmånader vore att slösa med liv då samma pengar hade kunnat rädda mer nån annanstans. Att inte inse att en havererade ekonomi kommer kosta levnadsår det också är ett stort misstag och kanske det som i slutändan kommer bli den stora effekten av Covid.

      Radera
  3. Följande vore en intressant jämförelse att göra mellan olika länder för att förutspå hur stor förskjuten vård man har att ta igen. Jag hörde en forskare i en podd i går från (engelskspråkigt land, men vet inte säkert vilket han själv var ifrån, så utelämnar det) som sade att man i hans land brukade diagnostisera 60000 nya cancerfall per månad året runt, men i april hade man bara diagnostiserat 5000 nya cancerfall. Han såg det som att man alltså tappat 55000 cancerpatienter mellan stolarna pga karantär, som iofs kommer att upptäckas senare när man skall jobba ifatt, men då kommer upptäckten dels senare, dels kommer många att vara sjukare och kräva mer vård än om det upptäckts tidigt.

    Går det att få fram liknande siffror för Sverige - hur många cancerfall upptäcktes INTE i april jämfört med vad det borde ha varit?

    SvaraRadera
  4. Nej, det var väl just FHM:s poäng, att restriktionerna som de satte i Sverige skulle vara "hållbara".

    Man ska inte glömma att restriktionerna de första veckorna antagligen gav sjukvården och andra möjlighet att ställa om, kraftsamla etc och platta ut den berömda kurvan innan de överväldigades.

    Restriktionerna har således absolut haft ett värde, men som många påpekar så måste de vara hållbara. Där var ju bilder från Danmark eller Finland där de försökte hålla förskolebarn 2 meter från varandra - lycka till säger jag. Lite realism måste det ju finnas.

    Sen får vi väl se, antalet inlagda osv har ju svagt minskat ceteris pariubs egentligen så det kanske är som andra virus att det får en ny topp till hösten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur känns det som skåning att få hit en massa Covid-19-danskar? :)

      Radera
    2. Skälet till att antalet inlagda minskar är troligen att den immunitet som finns i populationen är tillräcklig för att bromsa spridningen med tanke på de åtgärder som vidtas. Vissa lokala variationer finns det naturligtvis. Skulle befolkningen minska sina åtgärder (kanske viss trolighet) så skulle antalet smittade/inskrivna kunna öka, alternativt plana ut. Samtidigt kan solens UV-strålning ha påverkan även på detta virus, vilket gynnar länder långt norrut under sommarhalvåret. (Längre söderut är det för långa nätter och på södra halvklotet ligger landmassorna för långt norrut för motsvarande effekt.)

      Men såklart kommer det att ta fart till hösten. Om viruset fungerar som liknande virus med immunitet etc. så blir en "andra" våg (det är ju inte noll däremellan) kanske inte märkbar i Sverige. Jag skulle däremot inte boka en skidsemester till Norge kommande vinter...

      Radera
    3. Vi får ingen andra våg efter den våg vi har fortsätter oförändrat.

      Radera
    4. sälen, En intressant svensk studie som nu ska dras igång i kölvattnet av franska empiriska observationer är om nikotin påverkar sjukdomsförloppet. Sverige har drygt 10% av befolkningen som snusar och får i sig nikotin utan att förstöra lungorna. Teorin är att nikotin blockerar de receptorer som viruset kopplar in sig på. Borde i så fall synas i studien.

      Radera
    5. @gbdcrvx: Danskar har vi alltid behandlat som om de var smittade så det är ingen skillnad.

      Övriga: Jag tycker det verkar råda viss enighet om att vi just nu ligger i nån slags "avmattningsfas" med minskade antal inlagda. Exakt vad det beror på kan man naturligtvis spekulera i, vissa virussjukdomar är starkt säsongsbundna i vanliga fall, andra är det kanske inte.

      Radera
    6. Krassa verkligheten är nog att sjukdomen härjat ordentligt bland de som generellt behöver sjukhusvård av influensa. Kvar är vi som sällan blir särskilt allvarligt sjuka.

      Radera
    7. sälen: Eller så kanske en andra våg blir brutal. Man vet alldeles för lite just nu.

      https://en.wikipedia.org/wiki/Antibody-dependent_enhancement

      Radera
  5. Bra inlägg! Jag sa i februari att det kommer att ta 5 år innan vi har fått bort de sista identifierbara svallvågorna av corona och att det handlar om att se till att vi hittar en schysst nivå på ekonomisk hållbarhet, antal döda per dag och framförallt belastning på sjukvården. Jag möttes av kraftig förvåning av folk som menade att det bara var att gå i ide någon månad och vänta på att viruset skulle dö ut, sedan back to business.

    Samma personer hänvisar nu till Vaccinet (japp med stooooort V) som på någon magiskt sätt ska tas fram på ett år i 7 miljarder doser som den mest sannolika utvägen. Jag hoppas att de har rätt, men kan inte lägga alla ägg i den korgen. När jag påpekar att man på 17 år inte har hittat ett vaccin mot förra Sars-viruset blir det lätt dålig stämning.

    Självklart har vi nu en koncentration av forskningsresurser, säkerligen uppgående till flera promille av vad en del sköna länder lägger på att umgås via nya superdödsmördarvapen, vilket gör att det han kanske ske underverk. Men jag tycker att vi bör ha en seriös diskussion om hur vi hanterar en mellanlång horisont på ca 5 år om ett vaccin INTE kommer att finnas under den tiden.

    Jag tycker att den frågan ställs allt för sällan. Vad accepterar vi i nedstängning och vad funkar för att kunna hålla ekonomin igång och få in skatteintäkter till bland annat just sjukvården? Behöver vi bygga ut IVA-kapaciteten mer strukturerat (bland annat med personal) för att någorlunda stabilt lyckas "producera" de 20 000 döda som vi uppenbarligen behöver ha för att uppnå en mer stabil immunitet bland befolkningen?

    Det är en sjuk diskussion, men enligt principen "hoping for the best, but expecting the worst" borde den testas lite mer istället för att jämföra antal dödsoffer för stunden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja saknar också planering framåt. Vården måste rimligen utökas för att kunna hantera sin vanliga verksamhet. Det känns som ett rätt lågt pris att betala att stå med tomma iva platser om det kommer vaccin i närtid. Jag ser det som ett bra tillfälle att satsa på att bygga upp en civil vårdkapacitet vid kris gärna i allafall delvis mobil. Bemnnaing blir ju svårt att lösa, men vill ju inte gärna utbilda personal i flera år för att bara verka vid kris samtidigt så behöver man kunna utöka då. Jag tror på en modell där man uttalat sänker kraven vid kris, och har en organistaion för att bemanna vid kris med personal med kortare utbildnig typ någon grund och sedan rep några veckor per år.

      Radera
    2. Bör gå att enligt prövad modell utbilda skiftarbetare inom industrin att hantera grundläggande procedurer inom vården. Funkar den modellen för brandsläckning skall det väl vara värt något inom sjukvården också.

      Radera
    3. Nej, nej, inte kan man ha skiftlag som i industrin i vården. Alla vet ju att för att få vården att fungera måste varje person få ett personligt utformat schema. /s

      Radera
    4. "När jag påpekar att man på 17 år inte har hittat ett vaccin mot förra Sars-viruset blir det lätt dålig stämning."

      Anledningen till detta ovan är vad jag har läst i artiklar om framställning av vaccin är att när SARS viruset spridning ebbade ut och incitamentet för att fortsätta att utveckla vaccinet mer eller mindre försvann så drogs finansieringen in för vaccin projekten som då stannad av.

      Radera
    5. Fast coronavirus-familjens natur verkar ju lite gå på tvärs med vaccinerbara sjukdomar - de övriga coronavirusen medför ingen immunitet efter infektion, åtminstone inte särskilt länge.

      Sars, visst, men i ett bredare perspektiv finns det ju andra sjukdomar som man helt eller delvis misslyckats immunisera folk mot.

      Aids t ex. Det många inte heller vet är att det vaccin mot TBC som erbjuds måste tas som barn för att vara rimligt effektivt. Det finns, i korthet, många utfall mellan ett 100%-igt vaccin och ett totalt misslyckande.

      Radera
    6. Någon kan ju visa ett schysst vaccin mot norovirus... Snacka om att kunna spara kostnader för samhället och minska lidande!

      Radera
  6. Jag och min kompis som bor i gäststugan har inga som helst problem med coronan, vi kan fortsätta att leva så här oändligt, känns det som. Vi klyver ved och planterar buskar. Beundrar naturen och lyssnar på fågelsången. Sjösatte segelbåten och mastar på den imorgon. Jobbar lite på distans. Börjar förbereda poolen. Planerar nästa veckas shoppingrunda.

    SvaraRadera