Cornucopia?

Aktuellt

Regeringen föreslår skatt på hämtkaffe och snabbmat (som pizza) - fem respektive sju kronor

Regeringen föreslår i ett nytt betänkande att man ska införa skatt på engångsförpackningar av dryck och mat, t ex hämtkaffe på mackar och ca...

2020-04-18 16:35

SEB/Bergqvist: Minst påverkan på konsumtionen i Sverige av de nordiska länderna

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist konstaterar utifrån antalet betalkorttransaktioner att påverkan på hushållens och företagens konsumtion och därmed ekonomin av åtgärderna mot coronapandemin är absolut lägst i Sverige av de nordiska länderna1.. Antalet korttransaktioner har gått ner 28% i Sverige i kontrast mot 55 - 70% i Norge, Danmark och Finland.
SEB-kontor på Tjuvholmen i Oslo.
Indikativt för påverkan coronapandemin haft på hushållens och företagens konsumtion, och därmed på ekonomi, jobb, arbetslöshet, företag med mera kan vara hur antalet kortköp har påverkats.

SEB:s chefsekonom Robert Berqvist konstaterar i grafik på Twitter att antalet korttransaktioner för både hushåll och företag minskade med 28% vecka 15 år 2019 i jämförelse med samma vecka år 2019. Detta är förstås en mycket allvarlig minskning och i linje med att BNP i årstakt ser ut att falla runt 30% i många länder (men krisen kommer inte hålla på i denna takt ett helt år om nu någon undrade).

Dock är minskningen på 28% i Sverige ingenting när man jämför med våra nordiska grannar. I Norge har företagens och hushållens konsumtion via betal- och kreditkort fallit 55%, i Danmark 66% och i Finland hela 70%. Uppenbarligen innebär den svenska coronastrategin och krishanteringen mindre allvarliga effekter på landets ekonomi än hos grannarna.

Man ska komma ihåg att svensk krishantering sker över alla sektorer och balanserar olika målkonflikter. Det går tyvärr inte enbart att fokusera på att rädda allas liv i pandemin, då effekten istället kan bli betydligt fler krossade företag, ekonomisk stress med ökade dödsfall inklusive självmord, och många år av ekonomiska problem som i sin tur orsakar dödsfall inklusive i en vård som får svårt med finansieringen när ekonomin kraschar. Dock går det alltid att hitta något att peka på som man anser är fel eller kunde göras bättre, men regeringen som är ytterst ansvariga för krishanteringen har ansvar för hela Sverige, och inte bara sjukdomsfall i Covid-19. Skillnaden är förstås att kritiker inte har ansvar för något.

Tydligt är i alla fall att effekterna på ekonomin kunde varit betydligt värre - den kunde varit som hos grannländerna.

1. Nej, Island är inte med här, trots att de normalt klassas som nordiskt land. Lev med det.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

45 kommentarer:

  1. Så om man springer och småhandlar på ica är det bättre för ekonomin än om man storhandlar en gång varannan vecka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller använder andra betaltjänster som inte räknas med men vunnit mark sedan mars 2019.
      Men det är bra ur resurshushållning att inte konsumera bara för att det går, uppenbarligen klarar man sig ändå. Intressant kan dock vara i vilka sektorer transaktionerna anses ha minskat.
      Men allt hamnar i BNP ändå om nu folk spenderar pengar på annat såsom handsprit och toapapper.

      Radera
    2. Det blir ju fler impulsköp ju oftare du går in och handlar.

      Radera
    3. Mycket fina halmgubbar ni två har lyckats producera.

      Jämförelsen mellan de nordiska länderna utgår förstås från att betalningsmönstret är likartad i de fyra länderna, vilket jag tror (obs TROR!) är ganska rimligt. Då är skillnaderna klart signifikanta.

      Radera
    4. Med "Ni två" menar jag ovanstående utom SAAD, som inte hade påbörjat sitt inlägg när jag började skriva på mitt.

      Radera
    5. Jo. "I Europa görs i snitt 78 procent av vardagliga inköp med kontanter. I Sverige är motsvarande siffra cirka 17 procent. 28 juni 2018"
      Sverige är ju världens mest kontantfria land så nog svårt göra rättvisa mätningar.

      https://www.dagensarena.se/innehall/sa-blev-sverige-varldens-mest-kontantfria-land/

      Radera
    6. Givet att Sverige är världens mest kontantfria land blir ju siffran "endast" 28% mindre korttransaktioner ännu mer intressant.

      Visst, en del av det kan förklaras av ändrade köpmönster dvs vi kanske kan anta att folk storhandlar (kanske veckovis) i högre utsträckning för att undvika att åka till affären var eller varannan dag. Då blir det ju så klart färre transaktioner. Men det är ju så klart även ett utmärkt mått på ekonomisk aktivitet i konsumtionsledet speciellt när man jämför de nordiska länderna.

      Radera
  2. Sverige har skött sig någorlunda bra bortsett från hemtjänst och skydd av åldringar, samt rena turen att lagret av respiratorer inte är utskrotat, ursäkten att Sverige i jämförelse med Finlands goda beredskap beror på att vi inte deltog i andra världskriget för snart 100 år sedan är kass, tänker inte MSB längre än så behöver MSB skrotas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. När analysen görs efteråt så kommer man se att Sverige varit relativt duktiga beroende på att underlagen är väldigt olika avseende dödsorsak osv.

      Radera
    2. Well. Det är inte över ännu, och det går således inte att dra några större slutsatser änn.
      Brist på skydds material och en redan ansträngd sjukvård är såklart besvärande.
      Sjukhus personal är ju människor trots allt,
      Slita häcken av sig 50h vecka med varierande skydd. Kommer tära på systemet.

      Radera
    3. Men hur var det nu diskussionen gick innan Covid-19. Var det inte så att konsensus bland de "hårt arbetande" i den privata sektorn tyckte att skattetrycket var för högt?
      En del i den kampanjen ville ju sälja ut Sverige så vad hade ni förväntat er gällande beredskapslager?

      Radera
    4. Stefan. Det finns två sidor av myntet.
      MSB lägger mycket energi och pengar på saker/kampnjer som inte direkt är kärn verksamhet.
      Ingen nyhet för oss som jobbar offentligt.
      Jag tror inte det är direkt penga brist, utan brist på kompetens och riktiga/sakliga direktiv.



      Radera
    5. Absolut. Inget är perfekt. Däremot blir jag störd på att vi i offentlig sektor helt plötsligt är fantastiska fast melodin säger nåt helt annat när det är normala tider.

      Radera
    6. Skattetrycket är för högt men det handlar om prioriteringar. I första hand satsar man på medborgarna genom t.ex. krisberedskap. Finns pengarna över så kan dessa satsa på det som för stunden är mest populistiskt. Hittills har man enbart satsats populistiskt och samtidigt höjt sin egen insats till skyarna.

      Radera
    7. Nån av er får förklara vad MSB har med respiratorerna att göra tack.

      Radera
    8. Först får du förklara vart du läser in respiratorerna i texten ?

      Radera
    9. @Multiple Miggs,
      Vem har kommit med den ursäkten?

      Radera
    10. @Stefan Östergren,
      Det är fotfolket i den offentliga sektorn, åtminsone i vården, som gör ett fantastiskt jobb. Detta gör de trots att de höga skatterna inte har gett dem ett bra utgångsläge.

      Radera
    11. Vill man ha god beredskap måste man rotera lagren. Att som Sverige lagra på sig 1800-tals utrustning för framtida kriser är inte bara meningslöst, utan helt sinnesslött. Titta på Finland och lär.

      Radera
    12. Om du syftar på de gamla beredskapslagren så fanns det ju för de militära delarna en uttalad idé om att man lagrade det som de som skulle mobiliseras hade övat med. Tanken var ju det i alla fall.. Att man flyttade ansvaret för att hålla beredskap inom vården till regionerna känd ju rimligt det måste ju vara lättare för din att både bedöma behoven och rotera utrustning. Finns också fina rekomendatione från msb sen innan corona om pandemi beredskap, jag läste igenom den och såg inget som var uppenbart att behöva ändras. Man förutsåg inte det ökade behovet av de så omtalade ventilatorer annars borde man varit beredd.. Och de har ju inte ens varit det stora problemet..

      Radera
    13. PD
      Det jag menade är att beredskapslager oavsett färg på kostymen har rationaliserats bort för att det ansetts som en onödig kostnad.
      Sen är det naturligtvis ett bekymmer att vi (fotfolket) inom vården behandlas som vi gör.
      Redan på 80-talet när jag läste ekonomi förklarade en föreläsare att landstingen borde skrotas. Redan då syntes det tydligt att antalet administratörer (absurt nog med högre lön) ökar procentuellt i förhållande till fotfolket som utför insatser. Tyvärr har den trenden varit intakt sedan 80-talet.

      Radera
    14. Sen diskussionen om att vi i Sverige har klarat oss bra, vad utgår den diskussionen från?
      Kan inte se att vi klarat oss bättre gällande dödsfall kontra våra nordiska grannar.
      Vad gäller ekonomi finns det ingenting i dagsläget som tyder på att vi klarat oss bättre än våra nordiska länder (undantag Norge pga oljeprisets fall).

      Radera
    15. Stefan.
      Ang administratörer. Är det enligt min observation en trend i offentlig verksamhet. Tyvär.
      Mer administration, mindere produktion.
      Är det inte så vi vill ha det ?

      Radera
    16. tankpododen.wordpress.com/2020/04/12/fakta-om-finland/

      De har ett helt annat beredskapstänk, som ni kan läsa om i icke-länken ovan.

      Radera
  3. Håller helt med om att man måste anamma ett bredare perspektiv både på folkhälsan och hur den på sikt ska stärkas genom en väl finansierad sjukvård. Att enbart fokusera på antalet döda i Covide19 är allt för snävt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jep, hur ska vi annars braindrainera fattigare länder för at har bättre generell skjukvård utan bättre ekonomi ?

      Radera
  4. Kritiker har typ alltid ansvar för sig själva. Kritiker kan även ansvara för en familj, en grupp anställda eller rent utav ett eget företag. Får lite känsla att bloggaren bygger åsiktskorridor i kommentarsfälten, speciellt rörande corona. Eftersom det är bloggarens blogg "får" givetvis bloggaren göra det, men det kväver diskussionen och kanske inte är strategiskt klokt för bloggen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även kritiker är ansvariga att följa FHMs rekommendationer.

      Radera
    2. Ja? Många kritiker har nog har inget problem med det du skriver.

      Bloggaren framhåller NNT ganska ofta som auktoritet inom riskanalys, typ. Många kritiker lutar mer åt NNTs håll än åt FHMs. "Fat tail". Försiktighetsprincip. Avsaknad av bevis är inte bevis. Osv.

      Radera
  5. Men om de andras ekonomi stannar, hur ska då Sveriges fortsätta rulla? Jag tror dock att det vänder globalt, när folk vant sig vid att människor dör. Churchills ord känns relaterbara: This not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Att självmorden ökar vid ekonomiska kriser är en myt odlad av kapitalister.
    Statistiken visar inte på någon ökning under varken 90-tals krisen eller finanskrisen 2008.
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/utvecklingen-over-tid/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant. Även gudruns överdödlighet var anekdoter.

      Radera
    2. Nja, att det skulle vara en myt är väl lite att ta i. Att alla suicidforskare som menar att det finns ett samband mellan självmord och arbetslöshet skulle vara "kapitalister" är lite väl konspiratoriskt. Däremot verkar sambandet vara rätt komplext. Kortvarig arbetslöshet, framförallt i samband med massarbetslöshet verkar inte vara så korrelerat med suicid om man rensar för andra variabler. Men långtidsarbetslöshet verkar ha samband med suicid. Och sambandet verkar vara betydligt starkare i länder utan ekonomiska skyddsnät.

      Radera
    3. Självmord är inte ens relevant i detta sammanhang. En minoritet som kan ignoreras för tillfället. Plocka de lågt hängande frukterna först.

      Radera
    4. Svinto Jag reagerade mot Cornocopias nämnande av ökad dödlighet i bla självmord.

      Radera
    5. Att det blir ökad dödlighet tvekar ja inte på att det blir vid en global recession, men jag tror att det framför allt kommer öka i länder där människor redan idag lever på/under fattigdomsgränsen.

      I Sverige tror ja inte det kommer öka något speciellt eftersom vi troligen kommer ge sjukvården mer resurser efter detta och här dör ingen p.g.a. svält och avsaknad av nödvändiga faciliteter.

      Radera
    6. Ja rimligen ökar ju gruppen som svälter tex, det dör 15k om dagen då gör ett antal länder så har man ju andra problem än corona. Finns nog länder där corona även utan vård och åtgärder knappast skulle ge någon synbar överdödlighet. Mest de med ung befolkning och stor dödlighet i svält och malaria, ett antal länder i Afrika men de verkar ju ja tagit till kraftfulla åtgärder ändå..

      Radera
    7. @ Milda.
      "Att självmorden ökar vid ekonomiska kriser är en myt odlad av kapitalister."
      Förklara gärna varför just kapitalister skulle odla en sådan myt? Vad vinner de på ett sådant påstående.

      Radera
    8. Nils Okej jag tar tillbaka ordet gruppen "kapitalister" som jag delvis själv tillhör, men det som ylar mest om att en för hård karantän leder till ökande självmord är enligt mina egna anekdotiska observationer företagare som påverkas av den kommande troliga recessionen och bekanta som verkar inom finansbranschen.

      Radera
  8. Så här i backspegeln kan jag nog säga att Sverige åter igen visat sig från sin bästa sida, lagom.

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Först så tar vi emot migranter utan asylskäl av humanitära skäl. Sedan låter vi gamla och sjuka dö av ekonomiska skäl (jmfr med nordiska grannländer). Snyggt jobbat...

    SvaraRadera
    Svar
    1. En oerhört ofunnen och krystad jämförelse. Har sverigevännerna fortfarande inte kommit längre än den gamla valfilmen med de två nödbromsarna som den rullatorberoende pensionären blev förbisprungen till?

      Protip: svensk migrationspolitik har absolut noll, ingenting och inte ett endaste dyft att göra med faktumet att en helt nytt pandemiskt virus slår absolut hårdast mot äldre. Det är så ofattbart begåvningsfritt att ens försöka göra den jämförelsen. Strandhäll-nivå på det, är nog det elakaste jag kan komma på att säga.

      Radera
    2. Allså, vi tar emot migranter också p.g.a pengarna. Självklart är det så. Man räknar och då får man fram siffror man "antar" för framtiden, när framtiden väl kommer så är det ju bara att kavla upp ärmen och betala?
      Det går ju att kalkylera utilitaristiskt med vinst nästan oavsett?

      Radera