 |
| Aktuellt läge. |
Men annars är det dags att börja inreda. Sedan återstår utvändig målning och foder.
 |
| Hänt en del. |
Överlag är det rätt tillfredsställande att bygga något konkret med egna händer ibland. Har blivit lite egenbyggt med åren - gäststuga, hönshus, växthus och nu maskinhallen. Dock amatörnivå. Goda vänner på bygden har som rutin att gjuta en bottenplatta om året. Det kan bli så på jordbruksfastigheter, utan grannar och med stora arealer..
Apropå bottenplatta, så angående stenblocken på bilden, som är bottenplattan för stalldelen av ladan, så är äldsta kända dateringen 1937 då nuvarande lada byggdes. Det fanns dock en lada där redan innan, så sannolikt är blocken äldre än så. Har hittat kartor från 1800-talet där ladan finns. Motsvarande stenblock finns som grund till mangårdsbyggnaden ("villan"). Till saken hör att det inte fanns någon väg till gården före 60-talet, utan bara en lerig så kallad kostig genom skogen, så stenblocken fraktades hit väldigt manuellt under svåra omständigheter för kanske 100+ år sedan. Möjligt att de kan komma från det av allmogen uppköpta, plundrade och rivna fästningen Kinnasten. Bönderna tröttnade på att dansken ständigt kom och krigade och fick lugn och ro genom att helt enkelt riva den svenska borgen. Dock var det på 1600-talet, så stenblocken på gården är nog yngre. Äldsta referensen till gårdsnamnet jag hittat är från 1700-talet, men jag har inte kunnat tyda kartorna i övrigt.
Apropå bottenplatta, så angående stenblocken på bilden, som är bottenplattan för stalldelen av ladan, så är äldsta kända dateringen 1937 då nuvarande lada byggdes. Det fanns dock en lada där redan innan, så sannolikt är blocken äldre än så. Har hittat kartor från 1800-talet där ladan finns. Motsvarande stenblock finns som grund till mangårdsbyggnaden ("villan"). Till saken hör att det inte fanns någon väg till gården före 60-talet, utan bara en lerig så kallad kostig genom skogen, så stenblocken fraktades hit väldigt manuellt under svåra omständigheter för kanske 100+ år sedan. Möjligt att de kan komma från det av allmogen uppköpta, plundrade och rivna fästningen Kinnasten. Bönderna tröttnade på att dansken ständigt kom och krigade och fick lugn och ro genom att helt enkelt riva den svenska borgen. Dock var det på 1600-talet, så stenblocken på gården är nog yngre. Äldsta referensen till gårdsnamnet jag hittat är från 1700-talet, men jag har inte kunnat tyda kartorna i övrigt.
Stenarna kan inte vara från fastigheten då?
SvaraRaderaI vissa bygder måste det ha varit hårdvaluta, i hästens tid känns det jobbigt att transportera grundsten några längre avstånd.
Som kuriosa så har en släkting till mig en uråldrig lyftanordning liggande i sin lada. 3 st raka långa trädelar med talja och block. Med denna har det säkert slitits hårt i forna tider när åkrar brutits och stensgärsgårdar lagts.
RaderaVi häpnar ofta över forna tiders stordåd, de mest extrema Machu Picchu, Stonehenge, och förstås pyramiderna, etc. Uppenbarligen hade de teknik, improvisationsförmåga och kunskap även förr i tiden, som idag har försvunnit in i historiens dimma och ersatts av fossila krafter. Det hela visar mer på vår nutida självgodhet, att vi har har så svårt att förstå att man kunde arbeta tekniskt effektivt även förr.
RaderaEj hittat något stenbrott av den storleken på fastigheten. Fyrkantiga stenar, upp till metern stora, tydligast för källaren och framsidan av ladan.
Radera