Cornucopia?

Aktuellt

Hur ska man investera för obligationsbubblans centralbankskrasch?

Låt oss anta att den centralbanksdrivna obligationsbubblan av någon anledning kraschar, utan att centralbankerna kan stoppa det hela. Hur sk...

2020-04-02 07:51

Finansinspektionen: Samtliga bolåntagare - nya som gamla lån - slipper amortering till juni 2021

Finansinspektionen meddelar i ett pressmeddelande att amorteringskraven lyfts som en konsekvens av coronakrisen. Samtliga bolåntagare kan beviljas amorteringsfrihet till och med juni 2021 om de så vill. Detta gäller inte bara nya bolån, utan även befintliga gamla lån. Undantaget kan även komma att förlängas, och ska börja gälla från den 14:e april.
Finansinspektionen.
Amorteringskravet sätts alltså på undantag till och med den sista juni 2021, givet inga synpunkter på den remiss som förslaget ska ut på. Detta ska gälla oavsett om man blivit av med jobbet eller ej.

Förslaget kommer trots att Finansinspektionen hävdar att bolåntagarna har goda marginaler.
"FI:s senaste bolånerapport visar att nya bolånetagare överlag har goda marginaler för att klara betalningar på sina lån i ett sämre ekonomiskt läge. En utökad möjlighet till undantag från amortering gör att marginalerna för bolånetagarna ökar."
Bostadsmarknaden får som bekant under inga omständigheter krascha, för då kommer coronakrisen framstå som en mild sommarbris i jämförelse, efter att Sverige byggt in sig i ett beroende av ständigt stigande hushållsbelåning i spåren av evigt stigande övervärderade bostäder i våra storstäder.

Genom att slopa amorteringskravet kan högbelånade hushålls bolånekassaflöde halveras, då amorteringen ofta kan innebära en större betalning till banken (förvisso ett sparande i att bygga eget kapital och inte en utgift) än räntan på bolånet.

Finansinspektionens pressmeddelande hittas här.

Förslaget är förstås bra, då det stärker en stor del av de svenska hushållens ekonomi kortsiktigt, utan att kosta skattebetalarna ett öre (förenklat - frånvaro av amortering innebär något större räntebetalningar som är avdragsgilla och därmed minskar skatteintäkterna något). 76% av alla nya bolån innebär en belåningsgrad över 50% och med det amorteringskrav enligt Finansinspektionens färska bolånemarknadsrapport. Snittbelåningen är 67.7% på nya lån. Dock låter det lite motsägelsefullt att säga att hushållen har goda marginaler och samtidigt vidta åtgärden. Mellan raderna är dock beskedet att det råder kris och panik med risk för krasch för bostadspriserna. Bloggen återkommer till en möjlig anledning senare under dagen. Ledtråd: BBB.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

58 kommentarer:

  1. Apropå bolån, vi hade sen en lång tid innan coronaviruset tänkt ta ett bolån vid den här tiden, för ett hus som vi vet inte kommer sjunka i pris trots krisen. Undrar om det fortfarande är läge, eller om man ska ha is i magen och invänta hösten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du vet att det inte kommer gå ner i pris, vad ska du vänta på?

      Radera
    2. Kan ni köpa det när ni vill? Finns mycket lite som tyder på att priserna kommer stiga framöver.

      Radera
    3. Hur VET man att något inte kommer sjunka i värde i framtiden?

      Radera
    4. Jag tänker framförallt på om banken kommer ge oss mer förmånliga villkor nu, eller när saker har normaliserats lite. I en lågkonjunktur som vi befinner oss i början av nu, är de mer eller mindre villiga att ge lån till säkra köp?

      Kent: Det vet man väl iofs inte, men det här är en fastighet som är utanför storstäderna, med mark, i ett område som folk vill bygga i men pga jordbruksmark tar det lång tid att få bygglov. Känns ganska säkert, såvida vi inte får en depression liknande 20-talet (vänta nu, vi är ju där nu?).

      Radera
    5. Pratar du lånekostnad så kan det nog inte bli billigare, kanske några tiondelar. Men du behöver nog en rätt stor insats för ett nybygge på landet. Byggkostnad och marknadsvärde är inte samma sak t.ex. 5 miljoner för ett nytt hus ink installationer och mark när och en befintlig fastighet kanske ligger på 2 miljoner.

      Radera
  2. Jag vet inte om jag håller med om slutsatsen om vad FI säger mellan raderna. Det här borde rimligtvis ha en effekt på bostadsmarknaden men också som du påpekar så ökar det köpkraften hos privatpersoner. Enskilda hushåll som kommer drabbas av arbetslöshet får det också enklare att rida ut stormen. Risken att bostadspriserna blåses upp av detta tilltag är väldigt liten så kostnaden för att göra paus i kraven på amortering är nästintill noll. Känns som en no—brainer oavsett om bostadsmarknaden riskerar att krascha eller inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Största fördel jag ser är att det minskar antalet som måste sälja under omständighet som ger lägre efterfrågan av andra skäl än ekonomiska. Kan ju inte vara optimalt att hålla visning om folk uppmanas att inte ha sociala kontakter alls. Nackdelen tycker jag är att det signalerar ännu mer att inte ta ansvar för sin egen ekonomi. Men under rådande omständigheter är det nog rätt, vi gott ta en krasch i taget.. Riskerar nog att förlänga lågkonjunkturen

      Radera
    2. Drabbades du av arbetslöshet hade du sedan tidigare rätt att slippa amorteringarna. Nu gäller detta även den som sitter med full lön.

      Radera
    3. Bra poäng. Så det är helt enkelt att betrakta som en nästintill gratis efterfrågestimulans.

      Radera
  3. Trevligt, det här ska utnyttjas för att spara på vettigare sätt än att amortera. Amorteringskravet är satan själv för en ekonomiskt ansvarsfull person.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp. Jag har aldrig förstått mig på tvånget att behöva betala tillbaka ett lån. Det är ju helt sjukt.

      Radera
    2. Om bankerna stod på egna ben och endast lånade ut pengar som andra lånat in så skulle jag hålla med. Då kan det vara helt upp till banken och deras kunder vad de gör för avtal sinsemellan.

      Men. Eftersom bankerna har dels har backning från staten ifall de går omkull och deras hela affärsmodell bygger på att låna ut 10 ggr mer än de lånat in så krävs externa regler som bromsar galenskaperna.

      Nu när jag läser igen så blir jag osäker på om Goofy är ironisk eller ej?

      Radera
    3. @Carburetor: Jag är ironisk :)

      Radera
    4. Amorteringskravet är bara för att det är enkelt att implementera. Det kunde lika gärna ha varit ett sparkrav på motsvarande summa.

      Jag som har koll på min privatekonomi kanske föredrar att spara på andra sätt än genom amortering till en potentiellt bättre avkastning än bankräntan minus ränteavdrag.

      Den här typen av regelverk blir enormt grovhuggna och generella.

      Radera
    5. @goofy hahaha... bra där

      Radera
  4. Mer pengar som man kan sätta in på börsen nu när det börjar bli köpläge, kan bli en riktigt bra affär för de som har bolån

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bolånetagare är alltid vinnare. Nu krävs det endast att man beslutar om utökad räntekostnadssubvention så har jag haft alla rätt.

      Radera
  5. Inte alls oväntat, och i linje med t ex minskade reservkrav för bankerna (finns ju inte någon händelse utöver denna som skulle passa bättre in för att motivera dessa åtgärder...).

    SvaraRadera
  6. Eller bankerna är alltid vinnare, gamla avdankade politiker i styrelserna är bra lobbyister med stora kontaktnät.

    Synd att stora delar den tillväxt som människor upplever i lönekuveret äts upp ökad en skuldbörda där bankerna är den största vinnaren.

    Vore bättre med lite långsiktighet om vi fick använda utrymmet till att betala lite mer för tex mat eller annat som göre oss mindre exportberoende.

    SvaraRadera
  7. Man skall väl se detta som helikopterpengar till den belånade stockholms-medelklassen. Bra i.o.f för de restauranger och butiker som finns kvar innanför tullarna.
    Kan dock tycka att det är att dra curlingen till en ny nivå, men utan detta skulle det bli trångt under Stockholms broar lagom till hösten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. De vill nog elda på konsumptionen under den här jobbiga perioden.

      Radera
    2. Helikotperpengar är det ju inte riktigt då det inte handlar om att ge bort pengar till bolånetagare utan enbart att låta dem spara mindre under en period. Dock med samma effekt på konsumtionen. Så på så vis är det klokt. Dock påverkar det inte huruvida folk blir tvugna att lämna hus och hem då det redan har funnits undantag för folk som har hamnat i ekonmisk knipa (se herr Wilderängs kommentar ovan).

      Radera
  8. Inte långt borta innan vi får helikopterpengar, allt för att undvika deflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller för att undvika att folk dör, och tex äter upp grannen som en sista desperat manöver.

      Vad är problemet med helikopterpengar här? Det vore ju en skatteåterbäring i ett land som går all in fördelningspolitik. Helikopterpengar är mycket konstigare i friare ekonomier.

      Radera
  9. Att bobubblan för allt i världen inte får spricka lyser så tydligt. Bostadsbristen, som våra politiker sett komma sedan årtionden och som bara kommer att accellerera mtp den miljon nyanlända som beräknas komma de närmaste 10 åren, skapar en kudde under bostadsmarknadens eviga prisuppgång. Hade man velat så hade vi haft miljonprogram som fått 60-talets byggprojekt att blekna. Men nej, håll för allt i världen bubblan intakt, annars kvaddar svensk ekonomi totalt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker ändå man kan vänta med grinigheten tills sådana åtgärder kommit. Denna åtgärd hjälper bara "torskar" med likviditet under ett tufft år, effekter på priser bör vara minimal.

      Radera
  10. Skönt att det än så länge är försvinnande få åtgärder som är full retard, identitetspolitik eller korruption. Mycket positivt överraskad i det här läget, var länge sedan jag tyckte Sverige skötte det finansiella bra relativt världen.

    I just detta fall är det visserligen FI, Sveriges i särklass proffsigaste myndighet. Men till och med någon som Magdalena Andersson har i mina ögon under krisen uppgraderats till någon som går att lyssna på utan att kategorisera det som satir.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maggan brukar faktiskt låta ganska vettig när hon kommenterar ren ekonomi och håller sig ifrån (s)-politik. Särskilt när hon talar i rent nationalekonomiska sammanhang. Nu i krisläge gör hon ett ypperligt jobb och vi har ganska stor nationell enighet om de åtgärder som genomförs (vi får se hur stor effekt de har).

      Håller med om FI. Visst, man höjer risken marginellt längre fram, i utbyte mot att rejält sänka den nu och stärka hushållens kassaflöden. Läs gärna igenom bolånerapporten som innehåller mer data om läget på bolånemarknaden (släpptes i morse).

      Radera
    2. @Joakim: Bara det inte blir som med nollräntor d.v.s. när man väl nått dit blir det svårt att komma tillbaka. Så kan det bli även med amorteringskraven.

      Radera
    3. Så här låga räntor var det få som såg som något annat än tillfälligt några år tillbaka. Nu är vi beroende av dom.

      Radera
    4. Blir säkert baksmälla av det, men vi har lite andra problem nu minst sagt. Inga alternativ ser bra ut rent hälsomässigt sett i coronakrisen (om vi inte har gigantiska mörkertal, vilket _känns_ som önsketänkande).

      Radera
    5. Svårt att veta men detta skulle ju kunna rita om kartan lite. Svensk politisk styrning är ju sjukt degenererad och har varit så länge, så det finns ett antal "omritningar" som borde hända om vi kapitulerar i en kris och bygger upp igen.

      Hur svårt är det att begripa pivoter som att byta produktionsskatt mot fastighetsskatt, räntebidrag mot vinstskatt osv? Det är jättesvårt att begripa om man försvarar sin monetära karriär med ett toppstyrt korrupt race för att maximera fastighetspriser, men jättelätt att begripa om corona redan sabbat den situationen.

      Vid uppbyggnad är skapande attraktivt, korrupt förvaltning oattraktivt.

      Kanske låter drömmande mitt i mardrömmen, men jag tror inte det är orealistiskt att vi kommer tillbaka med en del positiva effekter.

      Radera
    6. Det hoppas jag också. Det kommer en ny tid en bit efter krisen.

      Radera
    7. Joakim Persson & Linus Jönsson: Random note ... Av de finansministrar jag upplevt i vuxen ålder, och de är några stycken från Sträng och framåt, ser jag Magdalena Andersson den i särklass minst politiserande och framför allt som gedigen Ämbetsman. Helt professionell i detta ... men besitter ändå samtidigt en tilltalande förmåga att ur sin professionalitet med jämna mellanrum i debatterna i Kammaren såga diverse moderater och sverigedemokrater längs med fotknölarna.

      Angående Efter Krisen ... om något sådant Efter kommer att finnas ... vare sig det gäller medicinskt rörande pandemien eller samhälleligt rörande ekonomin, så kommer det att i hög grad bero på vad den röstberättigade delen av landets befolkning sett och lärt ....

      Radera
    8. Ditt sista stycke låter oroväckande. Eller förtroendeinjagande.

      Radera
  11. Nu har jag inte så stort bolån men tänkte lite vad jag skulle göra om man skulle "slippa" amorteringen på bolånet.

    Hamnade ungefär så här:
    1. Amortera mer på billånet.
    2. Månadsspara mer i aktiefonder
    3. Amortera på bolånet. :)



    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Billånet.. då det har högre ränta.

      Ekonomiskt rationellt är att amortera på lånet som har högst ränta.

      Radera
  12. Är det någon som har koll summan av alla stödpaket som kommer att påverka statsskulden?
    Jag har också en fundering på BNP som innehåller både en kommunal och statlig del, som är finansierad via beskattning av övrig BNP, blir detta en dubbelräkning av BNP?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konjunkturinstitutet räknade igår med att statsskulden stiger från 1 054 mdr 2019 till 1 230 mdr 2020 för att sedan falla till 1 224 mdr 2021 (eller från 21% av BNP till 25% av BNP till 23,6% av BNP).

      Nej, det innebär ingen dubbelräkning. Produktion är produktion.

      Prognoserna är extremt osäkra, så det kan säkert bli väsentligt mycket högre skuldsättning i den statliga sektorn.

      Hittills räknar finansdepartementet med att aktiva åtgärder kostar ~100 mdr 2020. Sedan har du fallande skatteintäkter och automatiska stabilisatorer mm så det är inte orimligt att räkna med att statens finanser försvagas med 200 mdr 2020. Detta är nästan exakt vad konjunkturinstitutet också räknar med.

      Radera
    2. Påverkan på statsskulden är oväsentlig. varför undrar du om det??

      Radera
    3. Oväsentlig? Vi var på väg in i lågkonjunktur innan COVID-19, men nu blir det den perfekta stormen. Jag tror att det kommer att behövas mer upplåning för att både täcka upp kommunerna kostnader och urholkande statsfinanser. Jag ser snarare risk att upplåningen kommer att fortsätta 2021-22.

      Radera
  13. Personligen bryr jag mig inte särskilt trots att jag är hyresgäst. Har en relativt bra lön, och dröjer troligen en bit in i detta innan min tjänst ryker. Skulle det hända är jag såväl med i A-kassa, är inkomstförsäkrad och skulfri.
    Ägnar dock en tanke åt de som glöms bort i sammanhanget, hyresgäster, men kanske framför allt den stora delen av den yngre generationen som bor i utanför systemet i andra hand och liknande. Extremt vanligt förekommande i Stockholm och gäller säkert för många i den yngre generation som jobbar inom hotell och restaurang.
    De känner sig säkert inte bortglömda i sammanhanget.

    Nej, det här känns inte en åtgärd som syftar till att förmildra en prisnedgång som troligen till viss del kommer hur som. En nedgång som de flesta vill skjuta på framtiden till något tillfälle då det helt plötsligt skulle känns lättare att ta hand om den. Men resultatet är att vi fortsätter att curla medelklassen och uppåt som redan har glidigt runt på en räkmacka det senste deceniet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ju ingen bra lön i hyresätt. Hyran går upp mycker mer än lönens ökning.

      Radera
  14. Smart. typ helikopterpengar fast lånebaserat och därmed gratis för staten. Fast vill man ha rejäl effekt så borde man ha opt-out istället. Få som inte behöver kommer orka nyttja möjligheten, och de som inte behöver pengarna är en nog så viktig målgruppen för pengarna, det är hushåll stadg vid kassa som är trygga nog att spendera och hålla ekonomin igång.

    Worst case så väljer folk att skicka in pengarna i ISKn istället men då får staten istället in årlig skatt på detta samt stödköp till aktiemarknaden, vilken mer än väl kompenserar för ränteavdragen om ungefär samma belopp.
    I praktiken innebär detta delvisa utfall att staten initierar stödköp av aktier genom skattebetalare.
    Detta betalas såklart av att man i motsvarande grad minskar säkerhetsmarginalen på bostadsmarknaden men det är en buffert man byggt upp genom tuffa amorteringskrav och som man nu gott kan använda sig av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det några signifikanta belopp som kan påverka börsutvecklingen då?

      Radera
    2. @Larson
      "Detta betalas såklart av att man i motsvarande grad minskar säkerhetsmarginalen på bostadsmarknaden men det är en buffert man byggt upp genom tuffa amorteringskrav och som man nu gott kan använda sig av."

      Vore intressant att veta hur du kommer fram till detta. Alla variabler såsom skuldkvoten är ju fortfarande på ATH när man läser FI's egen analys som släpptes idag

      Radera
    3. Osäker på din fråga men i det slagiga läget som är nu så får man mer ut av en snabb injektion i konsumtion än marginellt minskad skuldkvot genom amortering.
      För att exemplifiera vidare, tänk omvänt. Om vi idag skulle få ytterligare ökade amorteringskrav till säg 4% så skulle konsumtionen gå till nästan 0, det skulle bli deflation i landet, fallande bopriser och ÖKAD skuldkvot.

      Radera
  15. Wohooo festen fortsätter! ”Låna hos Götabanken...låna hos oss tralalala”!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp. Blir krisen djupare kommer nästa åtgärd: Utökad räntekostnadssubvention.

      Radera
    2. Jag sätter emot att det är nästa steg. Snarare lägre räntor. Ränteavdragen kommer inte att höjas, andra finanspolitiska åtgärder kommer gå före (ex direkta transfereringar till hushållen via högre barnbidrag / andra utbetalningar / mm som har större direkt effekt på konsumtion).

      Radera
    3. Kanske bygga vidare på permitteringsspåret. Det hjälper företag, hushåll och konsumption i ett.

      Men tänka sig, företag och befolkning tillsammans i respirator i väntan på bättre tider. Vi får hoppas att inte Ryssland återigen utnyttjar ekonomisk kris för att komma undan med någon invasion...

      Radera
    4. @Joakim: Det kan komma i kombination med andra åtgärder i ett större stödpaket. Det beror ju på hur djupt det går. För några år sedan trodde ingen på negativa räntor eller helikopterpengar heller. Nu kommer det ju även om det döps om till något som låter mer accepterat.

      Radera
    5. 80% i ränteavdrag, 0 % kontantinsats, knappt ngn fastighetsskatt a lá 1988!

      Radera
  16. Såklart man tillverkar bojorna i guld så att torskar som du ska gå på det.

    SvaraRadera