Cornucopia?

Aktuellt

Upp till 900 MSEK om året i nytt dolt presstöd via hushållens sopavgifter

För att rädda journalisternas jobb på papperstidningarna ska producentansvaret för återvinningen av tidningspapper upphöra och överföras til...

2020-03-19 09:39

Deutsche Bank: Värsta ekonomiska smällen kommer under andra kvartalet

Deutsche Bank sticker ut hakan med nya BNP-prognoser tack vare coronakrisen. Tysklands BNP väntas rasa 4-5% under 2020 oaktat återhämtning under andra halvåret. För enskilda kvartal tror man på -32% i BNP för Kina under första kvartalet, men återhämtning under andra kvartalet. Eurozonens BNP väntas rasa 24% under andra kvartalet och Tyskland -28%. USA:s BNP väntas rasa 13% under andra kvartalet. De värsta ekonomiska konsekvenserna för västvärlden är alltså inte här ännu.
Framtiden är nu. BMW i8 på Münchens flygplats.
Deutsche Banks (DB) prognoser är exceptionella skriver Market Watch. Inte ens under finanskrisen 2008 - 2009 skedde så stora kvartalsbaserade ras i BNP. Som exempel ges att USA:s BNP rasade som mest 10% första kvartalet 1958. Notera att siffrorna handlar om enskilda kvartal i jämförelse med motsvarande kvartal året innan och alltså inte är hela årets BNP.

Helåret blir dock inte lika illa, eftersom banken förväntar sig återhämtning under andra kvartalet i Kina och tredje-fjärde kvartalet i USA och Europa. Ändå uppger DB att Tysklands ekonomi kan rasa mellan 4-5% under 2020, eventuellt oaktat återhämtning.

En förutsättning är just en snabb återhämtning under de efterföljande kvartalen och att coronakrisen alltså blåser förbi.

Vad som händer om vi t ex får en finanskris i spåren av börskraschen och om stora företag går omkull verkar man inte ha med som scenario, utan allt snabbt återgår till normalt tack vare de enorma statliga stimulanserna och injektionerna av kapital från centralbankerna.

Vad man ska ta till sig är att det är under andra kvartalet som den ekonomiska smällen i den reala ekonomin kommer i såväl Europa som USA. Varsel, uppsägningar och konkurser har bara börjat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

52 kommentarer:

  1. Är väl ändå rätt givet, även bara baserat i ren fundamenta och oaktat kondekvenser av volatilitet. Staten går ut och räddar företag på väldigt bred front. När man rycker respiratorn om X månader dör de företag som inte längre är relevanta. Det bör vara ganska många då detta påskyndat förändring inom många brancher.

    SvaraRadera
  2. Kan ju hoppas att svenska folket vill se ökade resurser till sjukvården och att det blir en primär fråga framöver. Egen erfarenhet av sjukvården är att det blivit svårare att få tid hos läkare med långa köer. Om man inte räknar barnen som nästan alltid får specialistvård nästan omgående varje.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer garanterat bli så att vården får någon procentenhet högre andel av BNP framöver. Även beredskapslager kommer såklart att bygga upp på "tidig 90-talsnivå", det kommer 96+% vara eniga om. Men. De åtgärderna och reformerna kommer inte komma på plats förrän ganska långt efter att krisen är över, och det kan ta lång lång tid.

      Beroende på hur mörkt läget blir kommer detta leda till betydligt bättre vård per person, då det är stor risk att vi kommer ha en överdödlighet i svaga grupper under kommande mörka tid.

      Radera
    2. Sverige har haft katastrovård ganska länge nu. Hjälper föga om personalen är duktig när folk dör i kön. För ja, det uppstod även innan Corona.

      Den allmäna misstron mot stat och myndighet utgår just från att det kommuniceras att vi har jättebra sjukvård när den är kass, det kommuniceras att vi är jätterika när vi inte är det, det kommuniceras att vi är en humanitär mångkulturell stormakt när vi har minimal erfarenhet av mångkultur.

      Så risken är väl som i det sistnämnda att läxan inte helt går hem. Blir en svår balansgång efter detta att hylla panikarbetet i vården men samtidigt vara tydlig med att regeringen riskerat svenskarnas liv genom att slösa budget på trendig/populistisk hittepå istället för på sjukvård.

      Radera
    3. Mm, det blir en ny era som börjar, förhoppningsvis med ett enormt digert material från hela världen öppet för envar att granska. Den enorma data-dump som kommer finnas tillgänglig om några månader, eftersom verkligen alla live tar del av ett enormt flöde av fakta, kommer leda till stora förändringar.

      Beroende på utfall i Sverige vs t ex Tyskland/Frankrike/UK kan mycket hända. Folket brukar ju sluta upp i kris, vi har ju nästan lagt ner politiskt opponerande för tillfället, men det kommer bli lagom nån gång till nästa val att dra slutsatser tror jag.

      Radera
    4. @Linus Jönsson "Sverige har haft katastrovård ganska länge nu."

      Skulle precis kommentera att du och jag tydligen har olika uppfattning om vad katastrof innebär, men sen såg jag att du inte skrivit det ens! Höll på att göra en halmgubbe av dig där, sorry!

      Carry on!

      Radera
    5. Klart "folket" vill ha ökade resurser till sjukvården men det är tyvärr inte möjligt om man inte ned-prioriterar annat. Vi måste rensa radikalt i statens verksamhet. Störst prio borde vara ta bort biståndet och förhandla ned EU-avgiften. Bara där har vi 60-70 miljarder att lägga på vård och beredskap.

      Radera
    6. @Linus, vill bara ge dig beröm för många av dina inlägg. Befriande att någon ser sammanhangen och kan beskriva dem i klartext. Säger som Mattias, Carry on !.

      Radera
    7. Det behövs inte mer pengar in i vården. Däremot behöver den effektiviseras, bort med byråkrati och att rätt folk styr och bestämmer. Sverige har den sämsta effektiviteten av alla OECD länder. Har ju påtalats förut. Men om genomsnitts läkaren inom OECD har 2100 patientbesök/år och den svenske läkaren har 1050 patientbesök är det något fel. Det är inte läkarnas fel utan bl a den administrativa bördan som förhindrar läkarna att gör det dom är utbildade för. Jag håller Leif Östling att det finns 50% effektiviserings potential inom sjukvården och då är resursbristen och kvalitetsbristen borta.

      Radera
    8. Visst bör saker förändras i vården men det är inte säkert att mer pengar är det som är lösningen. Sveriges vård når i dagsläget mycket goda resultat i internationella jämförelser och där vi faller är i effektiviteten.

      Man gillar att skriva om det som går dåligt men inte om det som går bra. I Stockholm pratar man om kalkonprojektet nya KS och krisande SÖS men vi har samtidigt det väldigt välfungerande St. Göran samt Danderyd och Södertälje som inte alls delar samma problem.

      Det som jag personligen ser som det stora sorgebarnet är psykiatrin, där tillgängligheten är extremt låg och vinsten med tidiga insatser är hög.

      Förändringar med lager och logistik kedjor ser jag som en separat fråga.

      Radera
    9. @Benge,Håller med om att pengar kanske inte är lösningen nu. Hade fungerat däremot om sjukvården varit effektiv. Men att Danderyd och Södertälje fungerar bra är en grov överdrift. Det har varit hur många krislägen som helst där.
      Ser ett stort problem med logistiken som jämfört med ett modernt företag är fullständigt under isen. T.ex. datorsystem o e-tjänster är hopplöst gammalmodiga. Sen har vi 20 landsting utan tillräcklig samordning som idag bara utgör en kostsam bromskloss. Måste hanteras centralt. Vi kan i normalstor stad ha 10 vårdcentraler med var sin kostsam organisation inom en mils radie. Med ofta mediokra läkare som till varje pris skall förhindra att patienten får specialistvård.
      Tror som nämndes ovan att Östling har rätt med 50 % potential till förbättring.

      Radera
    10. Jag har inte lagt mig i KS för det blir så meningslöst att peka på n=1 och säga att vi är dåliga. Däremot är vi dåliga på en massa saker. En del har vi varit dåliga på länge, för en del andra saker har vi blivit omsprugna. Hur bygger man saker egentligen? Fråga inte Sverige. Vi har gott om kompetent personal; arkitekter, ingenjörer, civilingenjörer. Men vi fattar ändå inte hur man bygger saker, i synnerhet inte hur man bygger färdigt dem.

      Jag har en examen i SCM / logisik sedan en tid tillbaka, och det fick mig då att fachineras över hur orimligt dåliga Sverige - hela Sverige - är på logistik. Vi fattar inte. Vi har teoretisk kompetens, men ingen aning om hur man gör i praktiken. Vi behöver behöver ett välstrukturerat projekt för att ens få in logistik som en komponent, och inte ens då blir det bra. Inget sitter i ryggmärgen. Att som svensk komma till USA... wow. Nästa gång ni är där - vart som helst - fundera på hur de formerar köer. Hur de på event sömlöst driver alla till rätt ställe. Hur de gör om hallar från hockey till basket på en timme. Sällan stressat, sällan trångt, trots tiotusentals människor. Här får vi vänta på parkeringen en timme efter ett event på 2000 per.

      Finns säkert flera svar på varför, men något som varit uppenbart är att folk i allmänhet väste när jag fachinerat försökte prata om den skillnaden mellan Sverige och USA. Vi är visst duktiga i Sverige, hette det hela tiden. Det var nästan så de insinuerade ordet konspirationsteori. Prata ned Sverige, ush!

      Utan att förminska det tror jag samma sak händer med saker som vård och integration. Landet Sverige väser istället för att se det för vad det är: vi är dåliga på dessa saker och skulle kunna lära oss extremt mycket av dem som är bättre.

      Vi är också naturligt dåliga på att hantera virusutbrott/pandemier. Jag fattar inte att man måste låtsas vara bra på något man aldrig hanterat.

      Radera
    11. Jag skrev att stgöran funkar bra och att Danderyd och Södertälje inte dras med alls samma problem som SÖS och NKS.

      Visst finns det saker att förbättra på alla sjukhus men SÖS och NKS är inte heller symtomatiska för vården i stort heller.

      Vidare så känner jag att man behöver göra rättvisa jämförelser. Är IT i vården i behov av stora uppdateringar? Absolut, men det samma gäller i större delen av världen. Sverige är inte unikt dåligt, faktum är att vi ligger i toppen av alla möjliga mätetal. Jag hoppas dock som du att vi kan få till ett större samarbete och ett viktigt steg på den resan har ju varit att övergå från landsting till regioner. Kanske kan denna kris tvinga fram ett ökat nationellt samarbete?

      Radera
    12. Som exempel fick jag insyn in en upphandling av bildhanteringssystem på de stösta sjukhusen i NewYork för något år sedan och ni anar inte hur långt före Sverige ligger där.

      Radera
    13. @ Benge, vi har en viss samsyn men skulle nog vilja hävda att problemen på tex KS o SÖS är rätt generella. Det är bl.a.stora problem tex på Lund/Malmö Universitetssjukhus där patientsäkerheten är satt ur spel redan innan Corona. Hjärtpatienter åker till Filand för bästa vård. Själv har jag blivit hänvisad till Danmark för korrekt vård och slippa vänta. Vi är inte bäst även om vi tror det. Sen är det kanske möjligt att vi har mer o bättre bildbehandlingssytem än USA. Men mer än Danmark, Tyskland, Nederländerna?. Tror knappt det. Vad gäller tex mappningssytem för ablationsteknik vet jag att Sverige definitivt inte ligger i framkant.

      Radera
    14. Det är, som flera redan påpekat, knappast mer pengar som skulle göra den svenska sjukvården bättre.
      Vårdpersonalen måste få göra det arbete de har högkvalificerad utbildning för, och inte annat.

      Sjuksköterskor och undersköterskor städar och läkare administrerar. Se en jämförelse mellan hur mycket tid en läkere i Sverige respektive i England har för sina patienter:
      https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2014/07/mer-tid-for-patienten-hos-lakare-i-england/

      Om man återinför läkarsekreterarna tror jag att mycket skulle vara vunnet, och om sjuk- och undersköterskor finge återgå till att vårda patienter skulle ännu mer vara vunnet.

      Jag undrar om det är New Public Management som har ställt till detta elände i svensk sjukvård.

      Radera
  3. Om lock-down pågår för länge finns risk att hela ekonomiska näringskedjor (ungefär som i regnskogen) slås ut. Frågan är hur man startar om en kollapsad näringskedja, det har väl aldrig hänt förut?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer att gå. Teknologi, kompetens, anläggningstillgångar, maskiner, fordon kommer finnas kvar. Realt sett kommer vi kunna veva igång produktionen, och vi kommer på köpet att ha lärt oss massor om arbetsorganisation genom att genomgå en pandemikris.

      Men det kommer att ta tid.

      Radera
    2. Hur hårdnackad ska regeringen vara? Säg att pendeln svänger nu till mindre resande ska staten då rädda SAS? Ska inte kriser likt svedjebränder få ha sin gång ibland?

      Om med risk för att bli populistisk. Familjen Wallenberg har levt gott i goda år på sina företag. Har de haft noll ansvar för att bygga upp kriskassor?

      https://www.dn.se/ekonomi/jacob-wallenberg-om-coronakrisen-det-ar-som-ett-vulkanutbrott/

      Radera
  4. Valueguard vittnar om fortsatt positivt på bostadsmarknaden. Folk har uppenbarligen gott om tillförsikt inför framtiden och verkar se fram emot och planera inför framtiden när pandemin är över.

    Jag drar mig samtidigt till minnes 90-talets krasch, då inte bara aktiemarknaden föll utan även de kapitalvaror som ofta annars brukar vara ganska stabila.

    Sportbilar, veteranbilar, konst, antikviteter ja det var nog inte mycket som höll sitt värde då.

    Jag kan inte notera någonting liknande ännu utan allt sånt jag brukar titta på verkar fortfarande hålla sina värden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant, men man ser ingen större förändring på husmask heller.

      Radera
    2. Återkom om ett halvår, går inte att se i statistik eller priser nu. Först rasar antalet affärer och sedan priserna när de som måste sälja faller till föga.

      Radera
    3. Jag känner ingen som blivit arbetslös än så länge.

      Radera
    4. Måste själv hitta bostad just nu och i Stockholm är det fortfarande folk på visningar samt budgivning. Har sett en del bud strax under men ett par har dragit iväg lite. Gissar att många f.n är lite försiktiga men tänker att krisen blåser över. Som vanligt stoppas nog många försäljningar snarare än att det blir massiva prissänkningar, och så tänker jag själv göra om det blir trögt. Räknar inte med rekord men kan sluta +20-25% på 3 år i nuvarande marknad.

      Radera
    5. @Joakim: Såg att PEAB säljer bostäder i Partille Kommun och erbjuder gymkort (årskort) ifall man tecknar sig för en ny BR. Verkar som att det krisat ordentligt.

      Radera
    6. December-Februari var ju just marknadens första trendbrott på flera år, så inte konstigt om de siffrorna är gröna.

      Husmask indikerar ju däremot en negativ utveckling, i Mars som ska vara starkt. Såvida vi inte via mirakel blir av med/kan hantera corona rätt snabbt och börsen plockar tillbaka till sina 30% är jag helt övertygad om att bostadspriserna ska ner, även i fallande SEK. Och för att förtydliga har jag skrivit det övertygade påståendet en gång förut, kring 2016/2017, så det är inte så att jag sitter och gissar detta hela dagarna utan för mig är det en kraftig gissning.

      Om vi slipper massiv arbetslöshet gissar jag själv på utvecklingen vi hade för tre år sedan, att vi först får en period där väldigt lite säljs. Om vi hamnar i värre scenarion som 15-20% arbetslöshet också så vetefan. Då blir det nog mer fart nedåt.

      Radera
    7. Det är nu man kan chansa och köpa aktier i bra large cap bolag eller breda indexfonder, vara med på en uppgång på 30% och sen sälja av och köpa boendet med stor rabatt :)

      Radera
  5. Jag undrar hur det blir med den svenska EU-avgiften. Vill kommissionen fortfarande ha 15 (?) miljarder mera av Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä nu vill de ha 60 miljarder för att upprätta en gemensam coronafond där arbetslösa byråkrater kan få jobb. De ser sin chans nu.

      “The bureaucracy is expanding to meet the needs of the expanding bureaucracy.”

      Radera
    2. Sett till nyttan av EU så vore en lagom avgift runt en miljard. Nu har vi i 25 år betalt för Frankrikes bönder och Spaniens infrastruktur och som tack får vi exportförbud på livsnödvändig skyddsutrustning och mediciner. Det är väl minst 1000 miljarder med ränta vi lagt på detta? Till vilken nytta?

      Radera
  6. Redan till sommaren kommer vi att veta att Q3 blev ÄNNU sämre och att prognosen för Q4 ser nattsvart ut. Hamsterhjulet saktar in och ingen orkar få det att snurra igen.

    Kul med Brexit mitt i alltihop också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. EU-projektet som helhet ser inte speciellt livskraftigt ut i nuläget.

      Radera
    2. Näe. Finvädersförening. Nu får vi se om den tål regn.

      Radera
  7. Har varit väldigt tyst om oljepriskriget som kallas i media här på bloggen Lars. Hur ser du på det i sammanhanget? Ryssland ska ju vara en central ktör så hade väntat mig mer fokus på det med tanke på ditt intresse av peak oil (inte direkt kopplat till detta kanske men på något vis hänger det väl ihop?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läser din motpol Dimitri Orlov och nu får jag bara ena änden av min dialektiska bloggläsningsprocess angående "oljepriskriget"

      Radera
    2. Saudiarabien ser ut att vara väldigt körda. Dröjer nog åratal innan de ser priser över 50 dollar igen och de behöver över 100 dollar för att klara sig utan drastiska nedskärningar.

      Radera
    3. Ja ser digert ut. Känns som att effekterna av det skulle kunna överstiga effekterna av Corona i det långa loppet vad gäller ekonomin? Vad händer med oljepriset om USA och Saudis oljenäring kollapsar under en recession/depression? Kan de få igång det igen på någorlunda kort tid? Vad för stimuli kommer krävas för att rädda deras oljebolag? Kommer det leda till het konflikt med Ryssland? Frågetecknen är många.

      Radera
    4. Det är nog ett bra läge att köpa olja om horisonten är 2-3 år. Just nu drar Saudi ned 20% på alla utgifter och det lär bli mer. Arbetar mycket i regionen så har öronen på rälsen. Viktiga projekt rullar på så än är det inte kris men allt handlar ju om uthållighet. Värre stopp i ex Europa om jag ska jämföra.

      Radera
    5. Exakt! Jag ramlar in po en bunt koep-optioner som contrarian. Ner morkret er som verst er ljuset nera!

      Radera
  8. Det här har kommit som en chock för de flesta. Merparten befinner sig helt naturligt fortfarande i förnekelsefasen. När ilskan kommer kan det bli obehagligt. Efter förhandlingen, som i bästa fall leder till rejält sänkt levnadsstandard, fast fortfarande tak över huvudet och mat för dagen - kommer depressionen. När infinner sig acceptansen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt tyder ju på att en karantän på ca 6-10 veckor stabiliserar tillståndet rejält och efter det börjar nog ekonomin varva upp så smått. Corona är inte borta förstås och företag utan buffert i utsatta branscher går omkull. Nog ett bra tillfälle att starta nytt faktiskt. Talat med kollegor i utsatta länder och jag gissar att folk är rätt sugna på att komma ut och börja konsumera igen. Alla produktionsmedel finns ju kvar osv

      Radera
    2. Beror på vad som menas med "sänkt levnadsstandard". Minskad konsumtion, visst, men mycket av konsumtionen bidrog mest till stress, inte till höjd livskvalitet. Jag tror att det går att hitta mycket stora värden i de enklaste nöjen. Att sitta vid en liten eld och halstra nyfångad abborre klår en PS med storskärm och surround.

      Radera
    3. Tacitus Ignotus: Ilskan är ett synnerligen lömskt fenomen i modellen. Kommentarsfälten i internet svämmar på sina ställen över av individer som befinner sig i denna fas och även efter många år inte kommer vidare ... sin egen mentala och fysiska hälsa till men samt profitörer och kolportörer till gagn.

      Radera
    4. Joakim: Ett av många bekymmer med situationen vi har nu är osäkerheten. En del tror som du att det kanske börjar snurra efter 6-10 veckor. Andra säger att det kommer att vara begränsningar i vårt vardagliga liv i 12-18 månader. Osäkerheten gör det svårt att planera, fatta beslut och gå vidare.

      Faith: jag håller med dig. Det jag tror kommer att bli ett problem är att många har byggt upp ett liv på konsumtion av allt från resor, prylar, upplevelser, restaurangbesök etc. Befinner man sig i den typen av sociala nätverk är det svårt att hitta acceptans i det du beskriver. Depressionen kan bli långvarig.

      Chiefen: Jag är av uppfattningen att de flesta fortfarande befinner sig i förnekelsefasen rörande konsekvenserna 6-24 månader framåt. När ilskan kommer hoppas jag så klart att den blir så mild som möjligt.

      Poängen jag vill få fram är att vi är människor. Det finns mycket forskning om hur vi reagerar i liknande situationer. Vi pratar ofta om hur vi ställer upp och hjälper varandra. Förutsättningen för det är att en katastrof inträffar för en del av befolkningen och andra inte. Nu ser det ut som det drabbar stora delar av människor runt vår planet.

      Radera
    5. Tacitus Ignotus: Förvisso och förmodligen så. Vad jag sökte trycka på det rent allmänt förekommande fenoemenet som kan observeras i alster som vi för bekvämlighets skull kan benämna Sampixlat år ut och år in samma signaturer tycks befinna sig i samma stadium utan att komma en millimeter vidare rörande vissa ämnen.

      I övrigt instämmer jag till fullo i Din replik 14:14 såväl som kommentar 13:21.

      Radera
    6. Det är nog så, att ilskan är likt stress och rädsla, en överlevnadsmekanism och fullt naturlig hos både människor och andra djur. Ett sätt att reagera och bekämpa det som känns orätt och riskerar att skada en. Gör man aldrig det utan alltid tillåter sig att bli överkörd, kommer man tillslut att gå under.

      Radera
    7. Kaukopartio: Det jag talar om är inte ilska som en strategi att undvika bli överkörd ... jag talar om ilska som en reaktion efter att ha blivit överkörd. Och den som aldrig kommer ur den fasen är väl vad jag kan förmoda den som till slut kommer att gå under.
      p.s. Kübler-Ross-modellen är vad kan förstås inte någon kliniskt bevisad modell utan endast att se som en empirisk hypotes.

      Radera
    8. Ilskan är ju knappast någon strategi, utan en reaktion som kommer av sig självt, hos alla normalt fungerande personer. Strategi är ju något mer utstuderat. Sedan är det väl tyvärr så, att det idag är väldigt många som känner sig överkörda gång efter annan. Ilskan lägger sig inte utan består och ökar i styrka. Det är så konflikter och krig skapas. Vad vi ska göra åt det, har jag naturligtvis inget svar på. Däremot så kan det konstateras, att det har fungerat så, under väldigt lång tid. I Sverige har vi under väldigt lång tid haft en samsyn och harmoni. Något som nu helt klart håller på att förändras. Tyvärr.

      Radera
    9. Kaukopartio: Tack för replik. Uppenbarligen missuppfattade jag Dig och kan med Ditt klargörande instämma i det stora hela. mvh

      Radera
  9. USA:Helikopterpengar till folket.

    SvaraRadera