Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2020-02-11 09:15

Vanligaste avgångarna och ankomsterna för svenska flighter - länder och städer

Mellan vilka länder och städer är det vanligast att flyga i Sverige? Svar nedan. Och även (ännu) ett starkt argument mot höghastighetsjärnvägarna i södra Sverige och Göteborg-Stockholm-Malmö.
En svensk flygplats. Vilken?
Sveriges regering vill som bekant inte att svenska folket ska flyga, vilket innebär att cirka 110 000 personer om dagen ska ta tåget istället. Det ska sättas i proportion till att SJ har 140 000 passagerare om dagen och att visionen är att 5000 svenskar om dagen ska kunna ta tåget till den så kallade kontinenten. Idag reser cirka 76 000 svenskar om dagen med flyg till andra länder - 5000 till kontinenten per dag är alltså ingenting för att bryta flygresandet - och tågnäten har helt enkelt inte kapacitet för 110 000 resenärer till. Tåget fungerar (om än dåligt) bara tack vare att flyget tar så många passagerare, annars skulle det bli totalt kaos. Dessutom kan inte 1800-talstekniken tåg konkurrera med det moderna flyget, annat än på korta pendlingssträckor och för tunga godstransporter, och det kommer bara bli svårare och svårare för tåget på grund av de skenande kostnaderna för infrastruktur och personal.

Totalt reste 40 157 056 passagerare från eller till svenska flygplatser under 2019. Det är ungefär fyra avgångar från eller ankomster till en svensk flygplats per svensk1. och 110 019 personer om dagen. Till det kommer byten till annat flyg utomlands.

Men vart flyger man då till eller från när det gäller avgångar och ankomster på svenska flygplatser

Vanligaste landet att flyga till eller från är förstås Sverige, med drygt 12 miljoner avresor. Sedan kommer Tyskland följt av Spanien med drygt tre miljoner avresor eller ankomster vardera. Spanien är antagligen ofta en slutdestination, medan Tyskland i form av Frankfurt och München ofta är mellanlandningar för byte på en internationell storflygplats (vilket inte Arlanda är vad än stockholmarna vill få det till - Arlanda är ett nav i Norden, näst sista steget på en resa till Europas bakvatten, men inte det största vilket Kastrup är).

Sedan kommer Storbritannien med drygt två miljoner. Även där kan det delvis handla om byte, för t ex flighter till USA.

Sedan kommer våra grannländer Finland, Danmark och Norge med knappt två miljoner resor. 

På drygt miljonen hittas Nederländerna, med den internationella storflygplatsen Schipol, följt av Frankrike, samt gissningsvis slutdestinationerna Grekland och Polen. Övriga länder för flighter till eller från Sverige ligger på under en miljon resenärer. 
En annan svensk flygplats. Vilken?
Slutdestinationerna Thailand (solsemester och socialt arbritrage) och Österrike (skidor) är för övrigt lika stora som direktflighter, men till Thailand sker ju också ofta mellanlandningar i t ex Doha eller Moskva.

Graf nedan.
Topplista länder ankomster och avgångar svenska flygplatser 2019. Data: Swedavia
Så hur ser det ut på stadsfronten?

Verkligheten är t ex att London är en vanligare destination än Lilla London, dvs Göteborg. London är flygmässigt i själva verket Sveriges näst största stad. Till och med de som byggde Göteborg, dvs holländarna, är en populärare destination med Amsterdams storflygplats Schipol. I själva verket är det nästan lika vanligt att flyga till eller från Luleå som Göteborg. Luleå är helt tredje största flygplatsen i landet, populärare än Paris.
Internationell flygplats. Vilken? Ledtråd: Det är ett europeiskt kungarike.
Annars är förstås Stockholm den vanligaste enskilda avresan eller ankomsten. Småstaden må vara i bakvattnet av Europa, men den är åtminstone via samhällsplaneringen och politikernas försorg navet och naveln för Sverige, utifrån vilken all planering ska utgå, vilket gör att nattågen till norra Sverige från Göteborg nu avskaffas. Det är ju trots allt så enkelt att ta sig till Stockholm.
Topplista länder ankomster och avgångar svenska flygplatser 2019. Data: Swedavia
Som vi ser här är summan flygresenärer Luleå plus Umeå större än summan Göteborg + Malmö.

Det är alltså i själva verket helt idiotiskt att bygga höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm och Stockholm och Malmö. Höghastighetsjärnväg ska om den nu ska byggas, byggas hela vägen upp till Luleå, om man nu var seriös med att ersätta flyget. På vägen samlar man också upp t ex Sundsvall-Härnösand och Gävle flygplatser. Och förstås Arlanda, som därmed inte skulle behöva byggas ut. 

Tidsbesparingarna med höghastighetsjärnväg på de korta sträckorna i södra Sverige blir också minimala. Tidsbesparingen till Umeå och Luleå skulle dock bli klart märkbar.

1. Ja, per svensk. Även om just du inte flyger, så är ditt liv beroende av att andra flyger, fast du inte vet om det utan tror du kan leva ditt liv utan flyg bara du själv avstår. Skaffa dig en analys.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

44 kommentarer:

  1. Dream on 😄 politik är konsten att göra det möjliga omöjligt...

    SvaraRadera
  2. Jag har aldrig träffat en stockholmare som tycker att Arlanda är en internationell storflygplats. Har du någon statistik att bygga det påståendet på eller är det bara lite gamla hederliga bonniga fördomar?

    Arlanda ligger på plats 25 i Europa med ungefär en tredjedel av toppens passagerare. I nivå med Bryssel och Aten. Nu har jag inte heller nån åsiktsstatistik men jag skulle säga att det ganska exakt motsvarar stockholmarnas bild av Arlandas storlek.

    https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_the_busiest_airports_in_Europe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra info. Ja jag tycker ibland att det är tunt med avgångar och passagerare på Arlanda. Trots att även inrikestrafiken ligger där. Arlanda har volymer invändigt som gör att den verkar större än den är. Skrytvolymer?

      Radera
    2. Well. Sthlm har ju två flygplatser. Varav bromma tar/tog det mesta av inrikes/affärs flyg.
      Ang fastighetsvolymer så bygger man ju en till pir just nu va? Pir G om jag minns rätt. Så behovet av mer yta verkar finnas.
      Nä swedavia bygger inget skryt. Det finns inga pengar för sånt.
      Du kanske bara varit där på fel tider?

      Radera
    3. Avgångsmässigt ligger Arlanda på plats 22 i Europa. Kastrup 25% fler avgångar, även Oslo har fler, men då har kanske Norge mer inrikesflyg än Danmark?

      Paris, Amsterdam, Frankfurt, Heathrow ca 2.5 gånger så många. Hela London 6.5 ggr så många om man räknar med alla fem flygplatser.

      Skulle vara kul att se hur antalet direktavgångar utvecklats på olika flygplatser de senaste åren. Nya mindre flygplanstyper med längre räckvidd och inte lika många passagerare (t.ex. Dreamliner) har gjort det mer rimligt att köra point-to-point från/till fler flygplatser istället för hub-and-spoke där mindre flygplatser feedar större flygplatser som kan fylla jättestora flygplan. Det är bra för de som bor nära mindre flygplatser, vilket ju trots allt de allra flesta europeer gör.

      Radera
    4. @ kongo, delvis rätt, Kastrup har 12% fler starter och landningar än Arlanda 2019, 263000 mot 233000, Stockholmsområdet, Arlanda+Bromma, räknar inte med obskyra flygplatser med tilläggsnamnet "Stockholm" som definitivt inte ligger i Stockholmsområdet, har däremot ~10% mer starter och landningar än Kastrup. Lägg därtill överflygande trafik i området så kan man lätt konstatera att det är betydligt mer flygtrafik i Stockholms området än motsvarande i Köpenhamn.

      Radera
  3. Om det inte var för denna blog skulle jag i princip aldrig höra talas om Göteborg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den. Från Stockholmarn.

      Radera
    2. Det beror troligtvis mest på att Stockholmsperspektivet eller lokalperspektivet är så inskränkt. Ser du på Sverige genom ett sugrör?

      Radera
  4. Vi kanske kan börja med ett dekret att alla tjänsteresor till Bryssel måste ske via tåg? Det kanske t.o.m. fyller den tillgängliga kapaciteten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med undantaget att om man verkligen måste flyga så är det ok. Då kan alla fortsatt flyga varje gång men klia sig själv på ryggen och intala sig att de egentligen åker tåg men just denna gång var det viktigt att flyga. Win-win för en politiker.

      Radera
    2. Bra tänkt, men jag saknar en feministisk vinkel på detta.

      Radera
  5. Läste från Transportstyrelsen "2017 motsvarade intäkterna från banavgifterna 18 procent av Trafikverkets kostnader för drift och underhåll. De svenska banavgifterna hör till de lägsta i Europa".Notera att det inte täcker nyinvesteringar. Det betyder att skattebetalarna står för drygt 80% av kostnaderna för underhåll och 100% av nyinvesteringarna..

    https://www.trafikverket.se/contentassets/285ba6a69de441d5a8fb46d0b6783e21/banavgifer.pdf

    Undra om kostnadsfördelningen för höghastighetsjärnvägen är tänkt att se liknande ut. Skattebetalarna står för 100% av investeringen och 80% av de löpande drifts och underhållskostnaderna?

    SvaraRadera
  6. Kanske svårt att få fram statistik på men hade varit intressant att även titta på Kastrups roll i det hela, bör väl ändå kunna räknas som en av Sveriges större (och bättre) flygplatser.

    SvaraRadera
  7. Otroligt intressant förslag som skulle binda ihop Sverige på ett fantastiskt sätt.
    Man kan utgå från Arlanda expressen som har en ankomst i centrala Stockholm och dubbla spår ut till Arlanda. Bygg vidare på det med stop - Uppsala-Gävle-Hudiksvall-Sundsvall-Örnsköldsvik- Umeå-Skellefteå-Luleå. Detta skulle vara en seriös klimatsatsning som skulle miniera inrikesflyget i norrland och som du skriver här har vi sträckor som skulle få rejäla tidssänkningar om man skulle kunna komma upp i vettiga hastigheter (och då ser jag på TGV lösningen i Frankrike som föredöme, många verkar tro att "höghastighetståg" betyder Maglev tåg men det är alltså inte vad det handlar om.) Tror t.ex. nuvarande Arlanda express utan problem skulle kunna hantera ett Franskt TGV det är bara att stäckan är så kort så är inte kostnadsmotiverat att sätta in ett så dyrt tåg för tidsbesparingen det skulle ge då det i princip bara skulle bli start och stop sträcka. Men börjar vi prata Norrland så blir ju perspektivet ett annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att bygga höghastighetståg i Norrland är helt feltänkt, avstånden är för stora för att ge rimliga restider även med höghastighetståg, och underlaget av resenärer alldeles för litet för att bekosta banorna. Detta särskilt då man måste beakta att de långa restiderna gör att många kommer att ta det betydligt snabbare flyget istället.

      När det gäller höghastighetståg så brukar man kunna räkna med att tåget närmast helt och hållet konkurrerar ut flyget om restiden är max 2-3 timmar, men därefter så börjar flyget snabbt ta marknadsandelar från tåget. Lämplig längd på sträckor för höghastighetståg i Sverige är alltså ex. Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, inte Stockholm-Luleå.

      Något annat man måste tänka på är underlaget av resenärer. Ett enkelspår (med mötesspår) har en kapacitet för ca 4 tåg per riktning och timma, ett dubbelspår ca 30 tåg per riktning och timma. Eftersom ett dubbelspår i regel kostar mindre än dubbelt så mycket som ett enkelspår, samtidigt som det ger 7,5 ggr kapaciteten så är det lätt att inse hur detta påverkar kostnaden per resa, samt att det ställer stora krav på underlag av resenärer.

      Vi kan anta att ett höghastighetståg kan ta 400 resenärer per avgång (ex. TGV Duplex tar upp till 508 passagerare), således, med 30 avgångar per timme i varje riktning så kan ett dubbelspår hantera 24 000 resenärer per timme, eller 288 000 resenärer under 12 timmar. Kapacitetsmässigt så har alltså höghastighetståg en enorm kapacitet.

      Tågets största problem i Sverige är snarare bristen på resenärer, för dubbelspåret som klarar 288 000 resenärer per dag i ovanstående exempel blir inte billigare att bygga om vi använder det för att transportera 28 800 resenärer per dag istället, och därmed så blir kostnaden per resa avsevärt högre eftersom kostnaden för järnvägen ska fördelas på så väldigt många färre resenärer.

      Av dessa anledningar så är det egentligen uppenbart att persontåg bör koncentreras till de områden där man har möjligheter att 1) bygga dubbelspår 2) nå såpass hög beläggningsgrad som möjligt och 3) i så hög utsträckning som möjligt ersätta resor med bil eller flyg.

      Sedan tror jag att TGV vill ha en linjespänning om 25 kV/50 Hz för att kunna nå toppfart, dvs med svensk linjespänning så kan de bara gå med reducerad toppfart och acceleration.

      Radera
    2. Stora problemet med tåg som ska gå snabbt är att spåren ska gå rakt, och det innebär att man måste köpa en satans massa fastigheter och/eller svårlösliga servitut. DYRT!

      Radera
  8. Får nog räkna in ett antal Sverigeresenärer till Malmö som flyger dit via Kastrup. Svårt att hitta siffror på det dock. Nån som vet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissningsvis försvinnande få. Är oftast dyrare att flyga till Kastrup än Sturup. Däremot är nästan alla som flyger till Kastrup för vidare transport någon annanstans pga SAS planering.

      Radera
    2. När jag skulle till Hässleholm för flera år sen så flög jag till Kastrup (från Arlanda) tog sen tåget till Hässleholm. Alternativet hade varit X2000 från Stockholm till Hässleholm, men anslutningståget till Stockholm gick inte den tiden på dygnet.

      Radera
    3. paul: Tillgängligheten till Kastrup är för de flesta skåningar enormt mycket bättre än Sturup (eller "Malmö Airport" då sedan 10 år tillbaks när alla namn anglifierades). Öresundståg går dygnet runt och minst tre ggr i timmen, plus möjlighet till bussar, Gråhundbus etc. Sturup har ett par trötta flygbussar man måste passa tiderna för och endast från Malmö och Lund, så ligger flygplatsen i ett skånskt ingenmansland med.


      Tillkommer i attraktivitet gör förstås flygplatsförsäljningen på Kastrup där man kan handla sprit både på in- och utvägen.

      Radera
  9. Lite nyfiken på ditt påstående i fotnoten.

    "Även om just du inte flyger, så är ditt liv beroende av att andra flyger, fast du inte vet om det utan tror du kan leva ditt liv utan flyg bara du själv avstår. Skaffa dig en analys."

    Hur är mitt liv beroende av att andra flyger? Vilket värde skapas av att människor flyger runt planeten?

    SvaraRadera
  10. Elflyg låter mer och mer intressant för inrikes persontransporter.
    Och låt godset ta järnvägen där det går så länge spår ochannat fungerar.
    Se till att alla regionala flygplatser överlever 10-20 år till Så att vi har en del infrastruktur kvar till det förhoppningsvis finns elflyg i kommersiell drift.

    SvaraRadera
  11. Men beror inte det förhållandevis låga anal flygresenärer mellan Stockholm-GBG och Stockholm-Malmö på att järnvägen på dessa sträckor är ett utmärkt och snabbt alternativ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, så att bygga ännu snabbare tåg som kanske sparar in 30 minuter kommer inte påverka nämnvärt. Skillnad på Luleå-stockholm där tåget tar ca 10 timmar och flyget kanske 2.5 timme Luleå centrum till Stockholm C.

      Radera
    2. Snabbare resor innebär fler resor.

      Förövrigt så tokbommar bloggaren helt att det finns andra trafikslag på marknaden som t.ex. bil eller buss.

      Om restiden blir kring 60 minuter mellan Jönköping och Göteborg så kommer självklart fler resor kunna göras över dagen. Lägg dessutom till pärlbandet av orter som Norrköping, Linköping, Borås.

      Idag görs nog huvuddelen av resor mellan Göteborg och de städerna med buss eller bil.

      Radera
  12. Flyger en del långflygningar i tjänsten och har lagt märke till att en del direktflyglinjer har lagts ner från ARN.
    Det verkar som ARN mer och mer blir en lokal matarflyplats till inte minst våra nordiska grannländer, CHP är ju SAS internationella hub samt en del övriga star alliance linjer, OSL hub för Norwegian och HEL för Finnair och en del andra one world bolag.

    SvaraRadera
  13. Sååå...hur lösa koldioxidutsläppen från flyget? Några förslag från bloggaren?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver dessa "lösas"?

      Radera
    2. Man ökar resandet med tågtrafiken 40.000 gånger på de aktuella sträckorna så blir det CO2-neutralt eller så greenwashar man lite.

      Radera
    3. Tågtrafiken genererar MÄNGDER med koldioxid! Allt byggande och underhåll av järnvägar går på diesel. Alla som på något sätt jobbar med tågtrafik genererar massor av koldioxid när de lever sina vanliga liv och åker till jobbet, äter, bor och åker på semester.

      Det finns en superenkel livscykelanalys som DIREKT talar om hur mycket koldioxid som genererats av en vara eller en tjänst: Priset! Högt pris = mycket koldioxid - lågt pris = lite koldioxid. Enklare kan det inte bli!

      En Tesla har genererat massor av koldioxid under tillverkningen. Annars skulle den inte vara så dyr. Greta brände fram sjukt mycket CO2 på sina seglatser men det var dolt för henne.

      Det finns bara ETT enda sätt att leva koldioxidsnålt och det är att spendera så lite pengar som möjligt och inte ha några pengar på banken.

      Radera
    4. Jo men samhället bygger på konsumtion. Skulle folk sluta spendera pengar så får vi massarbetslöshet vilket i sin tur leder till otäcka saker.

      Radera
    5. Inga seriösa förslag ännu.

      Radera
    6. Företaget Heart Aerospace ska ha sitt passagerarplan klart för försäljning 2025 och det får med dagens batterier en räckvidd på 40 mil. 21 säten och bullrar betydligt mindre än fossila flyg. Chalmers och Saab m.fl. i bakgrunden.

      Andra projekt för mindre plan klara 2022.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. Men snälla HansB, ställer du inte lite väl höga krav på en enkel blogg nu?

      (Och tror du på fullt allvar att tågtrafik inte genererar koldioxidutsläpp?)

      Radera
  14. Alltså hade man banor där man kan snitta 200km/h så kan man ju vara i Luleå till lunch med en fakiravgång ifrån Stockholm.

    2.5h Göteborg
    3.5h malmö
    5h Luleå.


    Redan nu skulle de tiderna vara nästan möjliga i södra Sverige genom x2000 om banorna var i skick för att låta tågen köra i sin topphastighet (200 kom/h) istället för att behöva köra långa sträckor i lägre hastigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En ej obetydlig del av tiden går åt till att vänta på framförvarande pendeltåg eller andra tåg som så att säga är i vägen.

      När det blir fullt så sjunker hastigheten på järnvägen, av ungefär samma skäl som hastigheten sjunker i rusningstid på vägarna.

      Det råder kapacitetsbrist och finns kapacitetskonflikter på många delar av järnvägsnätet, särskilt kring storstäderna.

      Radera
    2. Inte bara där. Södra stambanan kan sen ca ett årtionde numer kallas Södra Spårvägen (Skånetrafiken med Öresunds/pågatåg, Kronobergs- och Jönköpingstrafiken med Krösatåg, Östgötatrafiken från Tranås till Norrköping, SJ Regional i Mälardalen, SL närmast Stockholms län ). Det är ett rent h-e att söka klämma in fler godståg söder om Mjölby.

      Radera
  15. Jag är tydligen en (klimat) hjälte... Har SJ Prio svart och kör ihop lite drygt 50.000 poäng om året.

    Den som tror att tåget kan ersätta flyget annat än för Södertörnselever och andra hipsters från Södermalm saknar verklighetsförankring.

    Att jag klarar av mitt resande med tåg beror på två saker 1) mesta mötena sker online 2) andra reser med flyg i stället för mig. Jag är tacksam för detta då det möjliggör mer fritid för mig.

    På de linjer där folk reser mycket där är kapacitetstaket inte långt undan. Underhållet är grovt eftersatt och det finns en sweetspot på några veckor om året utan några större störningar.

    Personligen gillar jag att åka tåg men när bilarna har autonomi på 90% av sträckan så kommer jag med stor sannolikhet att åka bil i stället.

    Efter att ha jobbat på distans i snart tolv år så inser man att det inte heller är lösningen för den stora massan. Många kan inte hantera en helt digital arbetsplats.

    Visst kan man reducera på sina håll men den Svenska miljöpolitiken är på sin höjd symbolpolitik med det riktigt målet om att degen ska in. CO2 är ju extremt tacksamt att beskatta och pengarna går direkt in i det svarta hålet.

    SvaraRadera
  16. Flyget är det miljövänligaste sättet att resa.

    Tåget är det skadligaste.

    Med miljö menas samspelet med omgivningen, dess växter, djur och organismer.

    Tåget kör ihjäl ca 8 miljoner fåglar i Sverige (1 var 4e sek) och hundratusentals däggdjur.

    Man skräpar ned annars orörd vildmark med betongsyllar, järnskrot i form av räls och elledningar. Det finns ca 2000 mil räls i Sverige som täcker ett område lika stort som våra absolut största sjöar. Tänk så många träd man fällt.
    Räls går genom natura 2000 områden och man dränerar våtmarker.

    Tåget startar skogsbränder.
    Gifter man spridit ut är hormoslyr och kreosot och nu en form av round up växtgift. Dessutom bullrar man på många.

    Detta till trots kallas man miljövänligt och får stora statsbidrag.

    Flyget däremot färdas i en steril miljö 10km upp i - 50C och påverkar inte omgivning.
    Men kallas miljövidrigt och betalar flygskatt.

    SvaraRadera
  17. Gärna satsningar på järnväg och underhåll av dessa, men detta höghastighetsprojekt är helt idiotiskt.

    SvaraRadera
  18. Verkar som min första kommentar försvann, gör ett nytt försök.

    Lite nyfiken på ditt påstående i fotnoten.

    "Även om just du inte flyger, så är ditt liv beroende av att andra flyger, fast du inte vet om det utan tror du kan leva ditt liv utan flyg bara du själv avstår."

    Hur menar du? Vilket egentligt värde skapas av att vi människor förflyttar oss med hjälp av flyg?

    Jag kan se att flyget hjälper till att skapa tillväxt i vårt nuvarande system, genom att möjliggöra global handel och låta oss i den rika delen av världen distrahera oss med resor. Det är ju dock fenomen vi skulle klara oss rätt bra utan. Men jag kanske missar något här, upplys mig gärna.

    SvaraRadera
  19. Mycket liten rättelse: f.d. Sundsvall-Härnösand flygplats, också känd som Midlanda, heter nu för tiden Sundsvall-Timrå flygplats. Detta efter att staten sålt flygplatsen till Sundsvalls och Timrå kommuner. Härnösand var erbjudna att vara med på köpet, men avstod.

    SvaraRadera