Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2020-02-05 13:24

Ericsson och IT-bubblan

Med snart tjugo år sedan IT-bubblan toppade i början av mars år 2000 kan det vara på sin plats att titta tillbaka på hur det gått för ett bolag som rimligtvis hade alla möjligheter och låg helt rätt i tiden, nämligen den svenska telekomjätten Ericsson. Hur blev det med den lysande framtiden, egentligen?
Ericssons aktiekurs 2000 - 2020. Linjär skala
Nu när Tesla skickas upp i skyn och ligger helt rätt positionerad för den förmodade framtiden, så kan man kanske titta tillbaka lite på Ericsson, vars aktiekurs inte bara aldrig återhämtat sig från IT-kraschen, inte ens med återinvesterade utdelningar (gissar jag), och egentligen inte ens klarat av att nå nivåerna från innan finanskrisen. Kanske med återinvesterade utdelningar har den skadeskjutne svenske jätten tillfälligt givit positiv avkastning sedan nivåer från innan finanskrisen.
Logaritmisk skala.
Ericsson borde varit perfekt positionerat och gynnats enormt av utvecklingen inom mobiltelefoni. Men istället har man avyttrat eller lagt ner verksamhet efter verksamhet. Omsättningen år 2000 var 273 GSEK. Omsättningen 2018 låg på 211 GSEK. Men visst, det kunde säkert varit mycket värre.

Trots ledande marknadsposition i en tillväxtbransch så har inte aktien klarat av att återhämta sig ens till nivåer från år 2006-2007.

Vad vill jag komma fram till här? Jo, att det kan vara extremt svårt att någonsin komma tillbaka för en aktiekurs som varit i en bubbla. Även om floskler om time in market är korrekta, så gäller det marknaden i stort, och aldrig enskilda aktier. Inte ens för ett av Sveriges största bolag, och inte ens under en krisräntedriven rekordartat lång tjurmarknad.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

34 kommentarer:

  1. kan även vara svårt för en hel ekonomi att komma tillbaka som har befunnit sig i en bubbla en längre tid, stimulans via räntesänkning och en svag krona kan övergå till en lång period av låg tillväxt.

    Nu pratar man om lågt bostadsbyggande, men vad är normal takt i bostadsbyggande, bostadsbubbla är knappast ett normaltillstånd och riktmärke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Normalnivåer är något som olika politiker slänger sig med när de tror att tillvaron är cyklisk men egentligen är varje ny situation unik.

      Radera
    2. Sverige har haft extremt lågt bostadsbyggande sedan mitten på 1980-talet.

      Dividera antalet bostäder med antalet bostäder som byggs ett år. Då får du omsättningstiden för våra bostäder.

      Enligt SCB fanns i Sverige 4,9 miljoner bostäder i slutet av 2018. Samma år färdigställdes 42800 bostäder. Ger en omsättningshastighet på ca 114 år. Med tanke på hur länge husen som byggs idag förväntas stå så får vi nog betrakta siffran som oroväckande låg.

      Åren 2000-2013 färdigställdes varje år färre än 26000 bostäder per år, med vissa år ned mot 11000 vilket då gav en omsättningstid på över 400 år. Det tror jag alla kan förstå är orimligt lågt för att det ska vara hållbart.

      Du hittar statistiken hos SCB. Jag har summerat ihop småhus och lägenheter.

      Idag bör vi försöka bygga fler småhus anser jag. Gärna radhus och kedjehus eller byggnader med 2-9 lägenheter i 2-3 våningar. Finns mängder med villa och radhusområden som skulle kunna förtätas med små strategiska flerfamiljshus, liksom att det finns många platser i städerna som kan förtätas. Inte minst parkeringsplatser och gator som är lågt utnyttjader i miljonprogramsområden.

      Radera
    3. Du menade mitten på 90-talet? Fram tills åtminstone 1992 hade vi ett högt bostadsbyggande sen tvärdök det.
      Ja, framförallt är det småhus som har försummats och det är det som i hög grad efterfrågas.
      Storsatsas ju på radhus i Brf-form, är billigare prissatta och byggherrarna når en större målgrupp men det kanske köparna missar är att när Alla månadskostnader är betalda så landar de på samma kostnader som om huset gått på 1-2 mille mer och varit friköpt.

      Radera
    4. Sverige har ett enormt överskott av både bostäder och invandrare.

      Bara för att man öser in alldeles för mycket invandrare är det inte så att det byggs för lite. Det byggs långt mer än nödvändigt, men det är alldeles för hög och för mycket invandrare.

      Skickar man tillbaka 1-2 miljoner så blir det ju en hel massa tomt.

      Radera
    5. Nada: Enormt överskott? Utveckla. Du menar att det byggts för fel målgrupp eller upplåtelseform? Finns ju möjlighet att dessa bostadsrättslägenheter i sista hand kan omvandlas till hyresrätter och så nås en bättre balans.

      Sen 2002 har Sverige tagit emot ca 1.5 miljoner människor, jag tror tveklöst på att man totalt missbedömt detta och det är en av anledningarna att vi har så stor bostadsbrist. Dom ska ju syvene och sist ha en bostad, efter 2 år ska de in i bostadspyramiden och ha en hyresrätt (oftast).

      Skicka tillbaka 1-2 miljoner, tror du på det själv?

      Radera
  2. Så sant, så sant. Ericssons telekomkonkurrenter från den tiden har i och för sig i stort sett utplånats och absorberats så det kunde som sagt varit värre. Men det garanterar tyvärr inte någon marknadsdominans idag.

    SvaraRadera
  3. Kollar man ännu längre tillbaka i tiden (Nasdaq listar Ericsson tillbaka till 1987) så ser det dessutom ut som om IT-bubblan var en mindre bubbla jämfört med vad som skedde strax innan 90-talskrisen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja

      https://i.imgur.com/406XBjQ.png

      Radera
    2. Misstänker att den chart som jag hittade inte tog hänsyn till när aktien gjort en split och därför visar dessa som kursfall:

      https://i.imgur.com/ERYykPL.png

      Ifrån:
      http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?languageId=3&amp%3BInstrument=SE0000337842

      Radera
  4. Det är ju allmän kännedom att om man hade lite kapital att investera, så hade bättre avkastning på investerat belopp om man köpte öl för pengarna, drack upp ölen och pantade burkarna än om man hade köpt Ericsson-aktier innan kraschen.

    SvaraRadera
  5. Hm, minns att jag i någon diskussion tyckte Ericsson var värd att köpa på 12 kr, borde ju varit en rimlig affär själv var jag ju student och hade inga pengar. Men då slapp jag ju hela kraschen också ;-)

    SvaraRadera
  6. Har själv svårt att förstå rusningen i Teslas aktie, men glöm inte att Tesla har stor energidvision för solceller och energilagring, vilket också bör vägas in.

    SvaraRadera
  7. Efter att ha sett /// från insidan av och till i ~20 år så kan jag konstatera att bolaget förvaltats på ett sätt som knappt kan förklaras av vanlig vardagsinkompetens; Köp upp externt bolag, misslyckas med att integrera produkten i egna portföljen, skriv av och lägg ner den, repetera.

    SvaraRadera
  8. Jag var för liten för att förstå Ericssons affärer, så jag har tyvärr bara efterkonstruerad information. Men många jag känner som arbetat där var skeptiska före kraschen, vissa snarare uppgivna. Vilka sa att de hade en lysande framtid och varför?

    Fingerprint nämndes i förra tråden, och då var jag tillräckligt gammal för att förstå vad folk pratade om. Och i det fallet var det... ja, det finns inget snällt sätt att säga det, så idioti. Ren jävla idioti. Dumheter. Jag har förklarat det med att vi har en lotterikultur, så aktier kan verkligen få ett eget, kortvarigt, psykologiskt liv här.

    IT-bubblan som sådan förstod jag bara i den mån folk pratade om den. Och pratade gjorde de. I flera år. De flesta i min närhet pratade om den före den inträffade. Även på radio pratade man om den. Att jag minst detta är rent av för att jag undrade när sjutton den där IT-bubblan alla var så säkra på skulle inträffa egentligen. Det var något jag hade med mig till bitcoinbubblorna, i synnerhet den sista där det var precis samma sak. Alla visste att det var en bubbla som skulle spricka vid någon punkt, och då menar jag verkligen alla. Då kan man ju tänka sig att marknaden på något vis kompenserar för det så att det inte händer, åtminstone inte abrupt på det sättet, men som IT-bubblan visade spelar det ju ingen roll att "alla vet".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Starbreeze är väl ett annat modernt exempel där analyserna bara blir... konstiga. Riktigt, riktigt konstiga.

      Radera
    2. Finns väl olika slags handel och detta är ren gambling utan hänsyn till fundamenta, så länge det finns kapital så är chansen stor att skicka vidare Svarte Petter.

      Radera
    3. Från minnet började kraschen i mars 2000, men konsekvenserna för Ericsson först året efter. Men redan år 2000 började läget för Nokia och Ericsson att skilja sig åt där Nokia tjänade pengar som gräs medan Ericsson bara blödde.
      Dålig ledning som vräkte pengar på fel projekt och till dåliga chefer. Kurt Hellström lyste några år men i övrigt ett mörker.

      Radera
  9. Man kan ju också tillägga att även om man köpt optimalt vid nyemissionen till 3:50 kr eller vad det nu var, så borde man sedan ha sålt när medelvärdena korsade dagskursen runt 2005-2007 och placerat i något annat. Efter det har det varit hjärtstillestånd.

    SvaraRadera
  10. /// hade fulla orderböcker från världens teleoperatörer fram till plötsligt alla order upphörde och redan skrivna order sköts framåt.

    Alla teleoperatörer hade sett en oh från en amerikansk operatör som visade en tillväxtkurva för internet med en enorm ökning. Vad som inte talades om var att kurvan utgick från tre mättillfällen. Försäljningschefer byttes när operatörernas försäljning visserligen växte men inte i närheten av kurvan och det investerades gigantiskt i fiber för att klara den väntade tillväxten. De stora vinnarna var i Sverige de som hade grävmaskiner och tillverkare av plastslangar. Ja plastslangarna behövdes för att skydda fibrer.



    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  11. Vill minnas att kursen när det begav sig, 200-220(?) indikerade att vinsten behövde öka med 12 % per år i oändligheten för att motivera nivån om jag minns rätt (vilket inte alls är säkert).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oändligheten är väldigt lång tid. Ingen aning vad vinsten var men en ökning på 12% per år är ca 28900% på 50 år. I absoluta tal går det fort efter ett tag.

      Radera
    2. Mitt minne var att vinsten skulle behöva bli ett par 100 miljarder årligen för att PE talet långsiktigt skulle kunna motiveras. Då pratar vi senaste sekelskiftet då Sveriges BNP var runt 3000 miljarder kr.

      Det är lätt att vara efterklok men det försvarar inte att man är föreidiot.

      Radera
    3. det var en absurd tid, runt milennieskiftet. Men den bleknar jämfört med Tesla-hysterin.

      Radera
  12. Minns att jag tjänade en hacka på /// där i slutet på 90-talet. Hade jobbat, gnetat under studietiden, investerade det lilla jag hade skrapat ihop. Det gick bra under andra halvan av 90-talet. Cashade hem vid rätt tidpunkt, jag tror det var i Januari 2000. Gick till banken och sa att jag hade gått ur ericsson, ville satsa på en säker fond med låg risk. Korkad som jag var, litade jag på bankmannen. Fonden satt såklart tung IT-sektorn och även Ericsson, så vips så var man tillbaka på ruta ett... Jobbade dock tillbaka bra under 2000-2005, såpass att jag fick ihop till insatsen till det hus jag nu bor i. Men surt i efterhand, om jag hade gått in i 2000-talet med de där pengarna, då hade jag nog varit miljonär runt 2006... Nu med barn och heltidsjobb har jag inte tid med sånt där, amorterar mest...

    SvaraRadera
  13. Det största problemet för Ericsson är att deras kunder (teleoperatörer) hela tiden måste öka kapaciteten i sina nät utan att kunna ta betalt för det (alt. väldigt lite extra) detta innebär en rejäl prispress på deras leverantörer, det är därför Nortel, Marconi, mfl inte finns kvar. Ericsson har flera gånger försökt att gå in i närliggande branscher bla. Genom uppköp, men eftersom man inte kan dessa branscher så har de flesta uppköpen misslyckas kapitalt.

    SvaraRadera
  14. Ett underliggande problem är, tycker jag, att Telekom ur ett kundperspektiv är en så extremt homogen produkt idag.

    Vilket leder till en situation närmare perfekt konkurrens än andra marknader.

    Vilket leder till svag lönsamhet och tillväxt (hur många samtal resp hur mycket data går egentligen att konsumera på en viss tid för användaren?) och egentligen inga möjligheter att investera sig till tillväxt eller vinst.

    Vilket leder till att inte heller Ericsson tjänar så mycket trots att man på papperet har en bra situation.

    Fundering/sanna påståenden: Ericsson är en komplett leverantör av 5G. Huawei är en komplett leverantör av 5G. Ericsson tjänar inga pengar. Om inte operatörerna får köpa av Huawei så försenas 5G.

    Åtminstone två saker här stämmer inte här och jag misstänker att problemet ligger hos Ericsson....

    SvaraRadera
  15. Som nybliven student på Chalmers (00) så deltog jag i IPO av Telia och gick in i LME på 162,50.

    Idag håller jag mig till billiga indexfonder. Äger enstaka aktier i Intressanta bolag mest för att följa utvecklingen men det är lekpengar.

    SvaraRadera
  16. Ericsson var unikt positionerade. Hade i princip monopol på mobilnätverken. Man hade lokalbolag i fler länder än McDonalds.
    Mobiltelefonin exploderade, operatörer, ville ha "komplett paket", dvs Ericsson kunde sälja telefoner som garanterat fungerade tillsamman med näten (vilket såklart alla andra som följde specen gjorde, men det var ändå ett säljargument).
    Internet kom, även där hade Ericsson nätverken.
    Sjuka marginaler och näst intill monopol.
    Allt var alltså upplagt för att inte kunna gå mer än åt ett håll, UPP!
    Aktiekursen var överdriven, men detta var ju "den nya ekonomin, allt är annorlunda nu!"
    I denna nya ekonomi skulle "alla" tjäna pengar, det gick helt enkelt inte att förlora... (Bubbla helt enkelt)

    Sen kom barnen... Och Nokia...
    Nokia gjorde gula, gröna, röda telefoner, billiga, såldes till tonåringar.

    Ericsson fortsatte sälja grå telefoner, dyra, för affärsmän. När det inte funkade gjorde man dem ännu gråare, ännu dyrare.

    På en bolagsstämma frågar en tonåring "varför gör ni bara gråa telefoner?". Vd (minns inte vem nu) svarar "våra terminaler bygger på en teknisk platform".

    Man kan väl säga att det summerade allt. Total frånkoppling från kunden, och en fråga från den nu viktigaste målgruppen kunde inte besvaras.

    Ericsson gjorde alltså grå tråkiga dyra telefoner när marknaden ville ha billiga "roliga" telefoner.

    Sen blev det SonyEricsson. Funkade ett tag. Sen ville marknaden ha iPhone och Android, dvs lätthanterade telefoner.

    SonyEricsson fortsatte med Symbian, och bolaget finns inte längre.

    Nokia då? De hade >50% marknadsandel, hade varit duktiga på att lyssna på marknaden.
    När marknaden ville ha iPhone och Android fortsatte även de med Symbian, när de sent insåg att det inte funkade bytte de till Windows.
    Idag finns inte heller de...

    Ganska otroligt hur snabbt det kan gå. Det visar oxå på hur svårt det är att vara ledande på marknaden.

    Blir intressant att se hur det kommer gå för Samsung och Apple. Något säger mig att Samsung är på väg åt samma håll, kanske även Apple utan Mr. Jobs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där terminal-utttalandet var väl rätt typiskt för Ericsson, i egenskap av ingenjördrivet företag med noll känsla för marknad. Fanns väl ingen annan som kallade en mobiltelefon för terminal...

      Radera
    2. Internt använde man ordet "terminal" (på svenska och engelska) ganska länge. Men externt pratade man om mobiltelefoner. Förutom VD då...

      Radera
  17. "SonyEricsson fortsatte med Symbian, och bolaget finns inte längre."

    Sony Ericsson gick över till Android och lanserade sin första telefon på den plattformen i början av 2010. Sony köpte ut Ericsson ur samarbetsbolaget 2012 och sedan dess står det bara SONY på telefonerna.
    Marknadsandelen utanför Japan är dock numera närmast obefintlig. Domedagsprofeten i lokaltidningen skriver varje år en artikel på temat "om tre år har Sony lagt ned verksamheten i Lund". Hittills har han haft fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovisst, de gick till slut över till Android (även Nokia), men poängen var att det var alldeles för sent och Sony Ericsson finns inte idag. Från att ha haft monopol på marknaden (både Ericsoon och Nokia) så finns idag ingen mobiltilverkare i norden.
      Visst, Sony har utveckling i Lund, men det är ju lite som att jämföra med att Huawei har utveckling i Kista.
      Poängen var som sagt att det är svårt att leda en marknad och allt kan ändras väldigt snabbt.

      Radera