Cornucopia?

Aktuellt

Nytt rekord för fossila CO2-utsläpp 2019 - Sveriges utsläpp ökade snabbare än världen och Europa

Miljöpartiets och regeringens banbrytande klimatpolitik fortsatte fira segrar 2019, baserat på BP Statistical Review of World Energy, som sl...

2020-01-13 10:52

MÖP-måndag: Ryska Iskander bevisade bryta INF-avtalet - minst 650 km räckvidd

Dags för lite MÖP-måndag.Ryssland har nu visat att det var korrekt av USA att dra sig ur INF-avtalet. En Iskander-robot har fallit ner i Kazakhstan, 620 km från ryska gränsen och runt 650 km från avfyrningsplatsen. Måltavlan var antagligen 860 km bort. Detta får ytterligare konsekvenser för svenskt försvar.
Det ryska försvarsledningscentrumet på Frunzenskaja i Moskva.
INF-avtalet förbjöd markbaserade medeldistansrobotar med över 500 km i räckvidd, och USA drog sig nyligen ur avtalet eftersom man menade att Ryssland bröt mot detta. Det har nu visat sig korrekt, efter att en rysk Iskanderrobot slagit ner 620 km in i Kazakhstan, cirka 650 km från avfyrningsplatsen och med tänkt mål på ett skjutfält 860 km bort.

Räckvidden 650 km innbär att Ryssland från Kaliningrad-exklaven inte bara kan slå med Iskander-robotar mot sydöstra Sverige och Gotland, utan även mot Göteborgs hamn och flygbasen F 7 Såtenäs, liksom F 16 på Ärna utanför Uppsala, när flygflottiljen återskapas. Andra fasta måltavlor i nom räckhåll är t ex Örebro flygplats som används av Försvarsmakten för tunga transporter, centrallagret i Arboga, Arlanda, Landvetter flygplats, Skövde garnison, Karlsborg, och förstås även Stockholm.

Ryssland har förstås flygplansavfyrade kryssningsrobotar med långt längre räckvidd än så, åtminstone 2000 km, liksom fartygsavfyrade kryssningsrobotar, som bägge kan avfyras i trygghet långt in på ryskt territorium utan möjlighet för Sverige att slå tillbaka, t ex från Vita Havet. Men den semiballistiska roboten Iskander kan slå mycket fort och i princip utan förvarning på mer än några minuter, samt kräver att även kommande  EldE 103/Patriot-luftvärn är grupperade mycket nära målet för att under några sekunder få chansen att nedkämpa roboten. På grund av kravet på närhet till målet kan bara enstaka platser i Sverige skyddas av det kommande nya svenska luftvärnet. Kryssningsrobotar kan upptäckas mycket tidigare, färdas långsammare och går att skjuta ner med vanligt befintligt luftvärn såväl som stridsflyg.Man kan också få tillräcklig förvarning för att kunna omgruppera viss utrustning.

Risken för ett plötsligt robotangrepp ökar behovet av spridning för svensk del, även i fredstid, dvs att t ex alla stridsflygplan inte står uppställda på våra flygflottiljer, alternativt att man uppför skenmål i form av fler hangarer så att byggnader kan stå tomma. Skenmålattrapper för flygplan och annan utrustning bör också bli aktuell igen. Vi kan behöva utlokalisera utrustning till fler och mindre mobförråd för att inte enskilda byggnader och mål ska kunna slå ut t ex ett ännu inte mobiliserat helt kompani med en enda robot. Rysslands stora brist vad gäller fjärrbekämpning har i Syrien visat sig vara att det tar upp emot en vecka mellan målidenfitikation och insats, vilket gör att endast fasta installationer blir aktuella som måltavlor. De ryska väpnade styrkorna saknar helt enkelt förmågan till snabb insats med flyg eller robot mot mobila mål och omgruppering med några dagars mellanrum bör vara tillräckligt skydd, men förutsätter förstås att man vet att kriget inletts och dragit till skogs med svenska försvaret.

Irans angrepp mot Irak skedde med semiballistiska robotar, och förvarningen var där åtta minuter tack vare USA:s ballistiska robotvarningssystem, något som Sverige saknar. Åtta minuter är kort nog för att personal ska hinna uppsöka skydd, men inte för att kunna rädda utrustning. 

Om räckvidden på Iskander är 860 km - kom ihåg att detta upptäcktes på grund av att en robot kraschade i Kazakhstan, de som högt upp i atmosfären passerade över är förstås inte upptäckta - når Iskander-robotarna så långt som till Sundsvall från Kaliningrad och från Ingermanland och östra siden om Narvafloden når man såväl Östersund, som flygpbasen F 21 Kallax i Luleå, krigsflygbasen i Jokkmokk, och garnisonen i Boden. Undantaget Östersund gör man det även med 650 km räckvidd från Kolahalvön. I och för sig gick det även med tidigare 500 km räckvidd.

Största nyheten är dock att såväl Västsverige som Värmland och Mellansverige nu är bekräftad som inom räckvidd för Iskanderrobotarna och ständigt bara några minuter från att bombas.

Iskander kan beväpnas med konventionella stridsspetsar, inklusive de i Sverige förbjudna bombkapslarna ("klusterbomber") som är utmärkta att använda mot t ex flygbaser, eller kärnvapenladdningar. Eventuellt kan de också användas för att fjärrutlägga minor, en slags fördröjd bombkapsel.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

36 kommentarer:

  1. Enda trösten här är ju att den ramlade ner 210 km för tidigt, driftsäkerheten på Iskander verkar ju inte vara något att skryta om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av hur många? För tidigt att söka tröst när vi inte vet hur många som träffar av alla som skjuts upp.

      Radera
  2. Sa inte Putin upp INF i ett dekret i våras (efter USA dragit sig ur)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7167553

      Radera
    2. Det har spekulerats i att Rysslands förehavanden inte är det enda skälet till USAs uppsägande av avtalet utan det att det finns ett antal regionala stormakter (t.ex. Kina) som inte omfattas av avtalet som också påverkat USA.

      Radera
  3. Det räcker knappast med skenmål då flottiljerna har begränsad yta. Det behöver byggas "HAS" bunkrar som är så pass kraftiga att utslagning av en bunker inte skadar närliggande bunkrar. De behöver alltså inte klara direktträff av en Iskander men att en Iskander detonerar tämligen nära dem.

    Lämpligen gör man dem även så kraftiga att substridsdelar och UAV burna bomber blir hyfsat stora och därmed kostar mer i logistik för fienden och får sämre yttäckning.

    En HAS stor nog för två Gripen borde även ha en lämplig storlek för stridsfordon, lastbilar och containrar, helt ok att bygga i mängd vid försvarsgrensgemensamma baser ute i fält.

    Sedan skulle jag absolut inte lita på att ryska försvaret fortsätter ha en seg beslutsprocess för fjärrangrepp mot markmål.

    SvaraRadera
  4. Skenmål är nog bra men vore inte en rejäl andraslagsförmåga ännu bättre? Särskilt i form av ubåtar som kan avfyra kryssningsrobotar och medeldistansrobotar. Vi borde väl kunna köpa in något hundratal Tomahawk som är välbeprövade? Och gärna ladda dem med klusterbomber också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför ubåtar när lastbilar är så mycket billigare?

      Radera
  5. Ubåtens fördel är att dolt kunna välja avfyrningsplatser i en god del av Östersjön/Finska viken-bäckenet med de fördelar detta ger beträffande kortare flygväg och större variation på anflygningsväg än vad en basering på svenska fastlandet medger. Därtill krävs dock flera plattformar, och det har vi inte råd med (även om A26 skulle kunna modifieras att bära SLCM).

    SvaraRadera
  6. Detta är inte mitt område och skulle därför någon kunna komplettera med uppgifter om vilken konfiguration det handlar om. Tvisten mellan USA och Ryssland är ju inte solklar, då flera parametrar med inte bara typ av drivande raket, utan också mängd bränsle spelar in. Vad som händer nu efter att avtalet sagts upp säger knappast mycket, då det hela bara var en konstgjord och inte en teknisk begränsning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker mig vara ganska slängd i grunderna kring Iskander och den typen av vapen, men jag förstår inte alls vad din fråga gäller... :)

      Radera
  7. Så inget om den falske officeren som nyligt avslöjats?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det finns ju överallt i gammelmedia. Känns inte som så akut att återpublicera.

      Radera
    2. Det senaste är väl dock, att Morgan Johanson, var den som inte hittade en möteslokal denna gången.
      https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-varnades-for-den-falske-officeren

      Radera
    3. Alltså, när ska de bygga en säker möteslokal på Rosenbad?

      Radera
    4. Tja, det här verkar ju vara något som till skillnad från en GD-anställning borde ha kunnat avklarats på tjänstemannanivå.

      Radera
  8. Sverige behöver en flygbas i Östersund. Vem slarvade bort den gamla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det som säger att den inte kommer användas till det i skarpt läge?

      Försvarsmakten har ett nytt koncept för spridning och du kan räkna med att varenda flygplats i landet kommer användas militärt i händelse av krig eller ofred. Plus en hel del vägar.

      Radera
    2. Problemet är vid ett angrepp utan förvarning.

      Radera
    3. F4 hette det nedlagda regementet
      Ge oss F4 tillbaka!

      Radera
    4. Lustigt nog är F4 knappen man trycker på i Windows för att stänga något, de kanske ska döpa om det till F5?

      Radera
    5. Som står ovan, om vi av någon anledning blir angripna så kommer det vara med mycket liten eller ingen förvarning alls så detta måste såklart planeras och byggas för redan i fred.
      Flygvapnet som är den gren som antagligen är mest på tårna året om, är jag inte så orolig för. Däremot vår fasta infrastruktur, där måste man nog ha bra med redundans....

      Radera
  9. Är inte rysk militär väldigt hämmad av pengabrist Dom presenterar det ena och andra som är jättehäftigt men sen stannar det där Ryssland skulle bygga en motsvarighet F-22 Raptor som börja byggas med hjälp av Indien Vad jag förstår nu är hela projektet placerat i malpåse. Vad jag förstår består huvud delen av deras MBT av T-72 och varianter Armata finns i 20 exemplar Jag får känslan att alltihop är potemkin kuliss Vad säjer att Iskander är likadan Dom kanske inte har råd att bygga den

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iskander användes i Georgienkriget. Ska ha slagit ut en stor del av en georgisk pansarbataljon på sin mobiliseringsplats i Gori. En nederländsk journalist ska även dödats av splitter från en Iskander-bombkapsel. Hur många robotar som användes är oklart dock. Minst fyra Iskander ska avfyrats av rysk trupp i Syrien.

      Radera
    2. På Wikipedia finns en boosterraket från Iskander på foto krashad i en georgisk lägenhet.

      Radera
    3. Så just Iskander-systemet är ingen potemkinkuliss. Men utvecklingsarbetet påbörjades på Sovjetunionens tid, när det fortfarande fanns kompetens och korruptionen var annorlunda i landet.

      Radera
    4. En Iskander har väl ingen booster (som lossnar)? Eller tänker du på kryssningsmissilversionen av Iskander?

      Radera
    5. Iskander (specifikt roboten 9M723), likt senare Scud, uppges ha separerande stridsspets, dvs att stridsspetsen "faller bort" från motor och bränsletank när bränslet är förbrukat. Detta gör att stridsspetsen blir en betydligt mindre måltavla, och svårare att skjuta ner. Med lite otur kan det bli som i den nämda bilden, att tanken och motorn slår ner någonstans oförväntat och orsakar skada där.

      Radera
    6. Således ännu starkare bevis för 800+ km räckvidd.

      Radera
  10. Sveriges sårbarhet grundas på politisk ovilja att Försvara Sverige kontra att samtidigt hålla försvarsindustrin under armarna-man valde tidigt industrin och internationella kvasi-uppgifter. Sårbarheten är skapad av minskad numerär och att det saknas alla möjliga enheter för territorialförsvar över yta och under längre tid än 7 dagar. För att nå ett Försvar över hela landet så behövs fler brigader ca 12 st - egna eller andras, det finns ingen politisk vilja till det även fast folk i allmänhet kan tycka så. De Ryska Iskanderrobotarna hjälper bara till att poängtera att massan vi har är så liten att vi diskuterar hur enskilda rotar bör placeras för att uppnå skydd mot verkan.

    Just nu är Ryssland nöjda med att Sverige inte har tillräcklig numerär/kapacitet för att trovärdigt kunna freda eget territorium, det tvingar Sverige att finna någon sorts allians med hugade nationer rent säkerhetspolitiskt, samtidigt sklal vi komma ihåg att Ryssland inte är Sovjetunionen, även om Ryssland gärna vill framstå som det-deras pengar skall räcka till hela deras land och deras intressen.

    USA lägger ~650 Miljarder$ på försvaret, Ryssland 61 Miljarder $, Frankrike 64 Miljarder $, UK 50 Miljarder$, Tyskland 49 Miljarder$ och Sverige 4 Miljarder$, så länge vi fjäskar för de länder vi bäst ser som garanter torde vi klara oss hyfsat, men tiden där vi själva kunde välja väg är inte längre så stor. För att trovärdigt kunna hävda oss så behöver vi in i NATO...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försvarsindustrin är en rest från det gamla långsiktiga tänkandet där man under år efter år byggde upp en infrastruktur som gav mycket försvarsförmåga för pengarna. Ibland gick det dock överstyr, flottan omsatte fartyg onödigt fort för att försörja varv och civilförsvaret byggde upp onödiga förråd för att stödja industrier.

      Att mycket av försvarsindustrin har överlevt genom export gör den påbörjade upprustningen lättare.

      Det som ställde till det var vår kulturella svaghet för konsensustänkande och hyllande av oeftertänksam modernism, när kalla kriget tog slut sprang alla till lägret evig fred och började montera ner allt som kunde överges.

      Radera
    2. Så sant....Finns den politiska viljan? Man tänker osökt på det gamla dängan -Fred i vår tid-, men glömmer att den måste ske på våra villkor, inte på någon annans...

      Radera
    3. Det verkar ändå finnas en hyffsad stor politisk vilja generellt i Riksdagen, de flesta verkar rätt överens om att Försvaret skall växa. Sedan är det så klart att vissa vill att det skall gå snabbare, investeras mer osv. Tänk också på alla andra ekonomiska områden som måste väljas bort till förmån för ett allt större och dyrare försvar men ändå är man beredd att ta den politiska smällen. Så viljan finns men räcker det? Att satsa pengar internt på vår egen förmåga är ändå rätt okonventionellt, den största effekten får vi, som nämnts tidigare, om vi skulle gå med i NATO. Den politiska vilja för detta, där är det intressant att se hur den utvecklas.

      Radera
    4. Med reservation för osäkerheten i statistik från Ryssland är det värt att minnas att USA:s och EU:s samlade BNP är ungefär 18 gånger större än den ryska (som i sin tur är i princip lika stor som Italiens). Med en mycket liten (i andel av BNP) ökning av försvarsanslagen skulle "Väst" inte bara kunna hålla Ryssland stången utan rusta dem bankrutt, på samma sätt som Reagan gjorde med "the evil empire" på 1980-talet.

      Radera
  11. Kanske dags att aktivera berghangaren på Bråvalla igen, den ska väl fortfarande vara i militär ägo, och är ju redan anpassad för Gripen?

    SvaraRadera
  12. Vi behöver något som hotar ryssen på hans hemmaplan. En fet j-a kryssningsrobot, alt. (ballistisk) taktisk robot. Är trött på deras jiddrande med Iskander.

    SvaraRadera