Aktuellt

Nya extrema Ygeman-rekord för elpriserna - 630 öre per kWh i södra Sverige på måndagen den 29:e november

"Vi har inte elbrist." - energiminister Anders Ygeman (S) till Expressen 8:e september 2021 Nordpool har nu fastställt elpriserna ...

2020-01-29 10:07

Konjunkturbarometern kraftigt upp på positiv industri - men fortfarande lågkonjunktur

Konjunkturinstitutets barometerindikator ("konjunkturbarometern") studsade upp kraftigt i januari, drivet av en rejäl återhämtning i optimismen hos tillverkningsindustrin, som inte längre är kvar i lågkonjunktur.
Konjunkturbarometern.
Återhämtningen i konjunkturbarometern kommer främst från tillverkningsindustrin som gjorde en mycket kraftig återhämtning om sju punkter, och inte längre är kvar i lågkonjunktur, utan upplever en svag högkonjunktur. Även tjänstesektorn återhämtade sig något.

Svensk ekonomi är dock kvar i lågkonjunktur. Det största raset hittas hos hushållens mikroindex, dvs vad hushållen tror om den egna ekonomin, medan makroindexet steg något men är kvar i djup lågkonjunktur. Hushållet tror alltså att man själva ska få det allt sämre, men anser fortfarande att man själv kommer lindrigt undan, då alla andra har det ännu värre.

Tillverknignsidnustrin, bygg- och anläggning och detaljhandel är i högkonjunktur, även om detaljhandeln trillade ner från julhandelns överhettning.

Enligt konjunkturmodellen är det fortfarande inte dags att gå in på börsen, eftersom vi ännu inte varit nere på djup lågkonjunktur för hela ekonomin. Återhämtningen i januari gör också att den punkten antagligen skjuts framåt något.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

24 kommentarer:

  1. Notera spekulation om varför mikroindex går ner:

    ""De svenska hushållens tämligen dystra stämningsläge sticker ut jämfört med både euroområdet och USA. Det är lite svårt att se vad det skulle kunna bero på. Jag är inte främmande för tanken att det skulle kunna uttrycka en allmän oro och osäkerhet om samhället, men det är en ren spekulation eftersom vi inte frågar om sådant. Men det är inte osannolikt att en sådan här mätning skulle kunna smittas av en oro kring samhällsutvecklingen som inte har med ekonomin att göra", säger Urban Hansson Brusewitz.

    "

    Får se om det blir fortsatt nedgång om nån stund om industrin viker ner igen, eller om vi faktiskt redan har bottnat i den här typen av mätning..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brukar inte fästa så mycket uppmärksamhet vid KI:s formuleringar. Det är alltid kraftigt positiv bias på dem - detta är ju ett exempel "det är inte så illa som hushållen tror, de måste blivit lurade".

      Radera
    2. Samtidigt skruvade Nordea upp sin arbetslöshetsprognos...

      Radera
    3. Men du tror inte den spekulationen har visst värde? En variant av "allt är för jävligt" trots att statistik talar åt motsatt håll (tänker just på kriminalitet/trygghet). Inte alls otänkbart att det smittar av sig i enkäter av detta slag.

      Nordea säger också samtidigt att det ser ljusare ut på bostadsmarknaden...

      Radera
    4. Det kanske är färre cykelstölder men personrån, sexbrott, mor, allmänfarlig, bilbränder, hotfulla ungdomsgäng, sprängningar osv som mer påverkar trygghetskänslan mer långtgående visar ju kraftiga uppgångar även om statistiken släpar efter. Rent anekdotiskt verkar många känna att samhällsutveckligen är allmänt negativ (välfärden, kriminalitet, arbetslöshet, taskig BNP-ökning osv). Rätt eller fel är det ju inte helt otänkbart att sådant påverkar synen på ekonomin och framtidsutsikterna.

      Radera
  2. "Enligt konjunkturmodellen är det fortfarande inte dags att gå in på börsen, eftersom vi ännu inte varit nere på djup lågkonjunktur för hela ekonomin. Återhämtningen i januari gör också att den punkten antagligen skjuts framåt något."

    Eller så blir det inte värre än såhär, det var den s.k dippen vi sett nu? Är djup lågkonjunktur ett måste? Gamla sanningar vänds kanske upp o ned nu p.g.a. ränteläget.

    SvaraRadera
  3. Jag trodde nog det skulle bli en djupare längre dipp eftersom så många pratat om att det borde komma en ordentlig krasch snart. QE kanske fungerar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det finns mycket mer på nedsidan och den kommer. Det vi sett nu är bara en liten krusning. Konjunkturmodellen kanske stämmer?

      Radera
    2. Även om den fungerat mycket dåligt sista året.

      Radera
    3. Vi överlevde även denna krisen..:)

      Radera
    4. En "krasch" kan lika gärna ske genom en minskad tillväxt för en tid framöver, men ändock tillväxt. Alla negativa ekonomiska händelser måste inte innebära -50% på börsen över en månad. 1% tillväxt i snitt istället för 2% i snitt över 15 år innebär -15% sett till värdet om 15 år som exempel. Jag menar inte att det är det som sker utan bara att det finns andra sätt för ekonomin att utveckla sig än boom or bust.

      Radera
    5. Hur mycket kommer världens BNP påverkas av coronviruset?

      Det vet vi ju förstås inte men så länge antalet smittade ökar och regioner sätts i karantän kan det ju gå snabbt utför.

      Men ännu så länge är det väl bara flygbolagen som drabbas.

      Radera
    6. Jag trodde också på en ordentlig krasch och har inte vågat gå tillbaka till börsen ännu. Väntar och ser om hysterin kring coronaviruset påverkar negativt. När den nyheten börjar klinga av är det kanske dags igen. Kanske.

      Radera
    7. @Akela: Nyheter som är negativa för börsen kommer alltid att komma. Det är bortom vår kontroll.

      Radera
  4. Börsen reagerade på analkande lågkonjunktur hösten 2018. Om verkligheten inte stämmer med kartan verkar bloggaren gå efter kartan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Schhh....du kan bli portad från bloggen om du bedriver osanningar.
      Jag har redan fått en varning.

      Radera
    2. Så börsen representerar verkligheten och konjunkturläget representerar kartan?

      Är det kanske inte lite för tidigt att säga hur verkligheten blev med tanke på att vi troligen har en bra bit kvar innan lågkonjukturen är över?

      Radera
    3. Konjunkturmodellen är tänkt att fungera över en konjunkturcykel, dvs inte något enskilt år, och är inte till för den som är kortsiktigare än en konjunkturcykel. Förstår man det ska man kanske inte syssla med aktier.

      Radera
    4. Jag bjuder på en härskarteknik-mall till dig Cornu:
      "Förstår man inte det kanske man inte ska hålla på med ______"

      Radera
    5. Eller så har man från början lagom riskviktning på sina investeringar och försöker inte tajma marknaden.

      Konjunkturbarometermodellen sade, om jag läser av rätt:

      september 2010: SÄLJ
      dec 2012: KÖP
      jan 2017: SÄLJ

      ... och där står vi idag. Att sälja september 2010 och att sen köpa december 2012 innebar att man gick miste om cirka 10% avkastning under den tidsperioden. Att sälja i januari 2017 innebär så här långt att man gått miste om cirka 40%.

      Javisst, alternativa investeringar finns, men det är ändå inte särskilt imponerande facit av de senaste tio åren med den modellen i alla fall. Eller är tio år inte tillräckligt lång tid för dina konjunkturcykler?

      Radera
    6. Ja, undrar detsamma och det är därför som jag ältar, finns det någon trovärdighet kvar i din konjunkturcykel?

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    8. Till modellens försvar verkar den ha fungerat 1998 till 2015:
      https://cornucopia.cornubot.se/2015/02/konjunkturmodellen-haller-fortfarande.html

      Och det är inte fy skam!

      Vore givetvis mycket intressant att se en uppdaterad graf för åren 2015-2020. Också naturligtvis en 1998-2020 med OMX30 GI isf PI.

      Radera
    9. Ja, OMXS30GI istf PI visar då att 2010-beslutet var "fel". Modellen lider som mycket annat av en sorts data mining-bias -- man gräver i historisk data för att hitta korrelationer, men det säger nödvändigtvis inte särskilt mycket om framtiden.

      Då återstår att konjunkturbarometermodellen förutspådde nedgångarna 2000 och 2008, typ, men det fanns såklart många andra indikatorer som gjorde samma sak.

      Just den här typen av kvantitativa testskott är väldigt typiska för enkla uppsatser (lätt att testa, lätt att hitta data, lätt att handleda, och leder till att studenten lär sig nåt vid seminariet), men säger inte så jättemycket om framtida utveckling. Det är inte direkt nån "akademisk avhandling", det var väl en kandidatuppsats om jag minns rätt.

      Radera