Nu har jag hunnit komma tillbaka hem och rodda lite, och till och med posta om tävlingen på egen blogg – en rapport om seglatsen och en kompilering av skepparens meddelanden. Sedan jag gästbloggade här så har jag fått några frågor angående vad som krävs för att vara med i Sydney-Hobart. Nu utesluter jag professionellt tävlande personer som får betalt för att kappsegla, eftersom det finns bara några enstaka i världen - och om du är en av dem så vet du redan hur du gör för att delta. Så hur gör du om du är en vanlig dödlig?
![]() |
Competitor badge. |
Det krävs att du har en båt och en besättning, och bägge har klarat de höga säkerhetskraven (bokstavligen sida på sida med regler och bestämmelser som bockas av). För många är det en process som tar flera år, och fem-sexsiffriga belopp – båten måste stärkas upp, utrustning ska på plats, allt ska testas, officiella certifieringar och kontroller ska genomföras, eventuella utbildningar köras, osv. Tävlingen i sig kostar också en del att anmäla sig till.
Alla har inte sådana belopp att lägga på båt, utrustning, och underhåll. Flera använder sig av sponsorer, med banners på båtskrovet, bommen, personliga utrustningen, och på de olika seglen för att maxa exponeringen. De erfarenheterna jag har av att ha sponsorer på RSHYR är kanonbra - men då har de sponsrat båten, inte mig personligen. Det har varit fastighetsbolag, bokföringsföretag osv som satsat på att få plats på segelytan och betalt för det - vilket tillät köp av nya segel och utrustning, samt hjälpt med en del av avgifterna. Några mindre företag har bidragit med sina varor, tex seglingsutrustning, bottenfärg, eller till och med mat ombord (lokal slaktare med ekologiskt kött). De flesta har fortsatt i flera år eftersom de har varit nöjda med exponeringen; LJ Hooker var till exempel eld och lågor efter succéen vid mållinjen i år och förlängde samarbetet i två år till direkt. Det krävs dock bra tävlingsresultat, frekvent deltagande i olika regattor och allmänt mycket exponering för att kunna hitta så bra sponsorer.
![]() |
Ocean Gem i hamn i Hobart efter RSHYR 2019. Sponsorer på skrovet. |
Jag själv är tex reguljär besättningsmedlem på Ocean Gem, då jag har seglat och tävlat med dem innan. Det innebär att man bidrar med jobb på båten och pitchar in gällande utgifter, tex reparationer, ny utrustning eller liknande. Man är med i andra seglatser och tävlingar, och samövar med resten av reguljärbesättningen. Jag blev inplockad på grund av min erfarenhet (i skrivande stund ca 25 000 nautiska mil varav över 3 000 nM i arktiska vatten och nästan 10 000 nM som skeppare), samt för att jag hade en personlighet som bedömdes passa in i teamet. Efter några seglatser kunde alla parter konstatera att det funkat bra, och jag gick vidare till att vara reguljär besättning. Jag har seglat som andrebefäl i något race, och var med som vaktledare och rorsman i år (samt hoppade in som taktiker och annat när det behövdes).
![]() |
Besättningen på Ocean Gem efter RSHYR 2019. |
En annan möjlighet är att köpa till sig plats på en båt som kör med betalbesättning fullt ut. Det har varit flera sådana båtar som jag har sett. Inträdesbiljetten är väldigt dyr, men de räknar väl med att de som verkligen vill kommer hitta ett sätt att ha råd. De ställer inga krav på deltagare förutom förmågan att betala, men båtens tävlingsprestation är därefter, oavsett hur snabb båten är potentiellt sett. Vi seglade om en sådan båt mitt i Bass Strait förra gången vi tävlade - trots att det var en 68-fotare som var designad för att vara snabb, och var 50% större än vår Beneteau. Det är ganska uppenbart att inte hela båtens potential användes av besättningen. Nog för att det finns en professionell kapten, men det hjälper föga när besättningen inte är vana vid kappsegling.
![]() |
Vi seglar om en 68-fotare i Bass Strait under RSHYR 2017. |
![]() |
Clipper-båtar i Hobart efter RSHYR 2017. |
/Lena Wilderäng adrenalena.se
Go girl go.
SvaraRadera