Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2019-12-17 09:10

Sysselsättningen: 97% av vuxna sysselsatta jobbar minst 20 timmar i veckan

Drygt 97% av sysselsatta vuxna jobbar minst 20 timmar i veckan. I åldersgruppen 45 - 54 år jobbar 99% minst 20 timmar i veckan. Kortare arbetstider hittas främst hos ungdomar och pensionärer. 83% av alla vuxna sysselsatta jobbar heltid minst 35 timmar i veckan. Även om man  ensidigt för svensk stryker de som jobbar färre timmar än 20 per vecka från sysselsättningen, så har vi högre sysselsättningsgrad än t ex Norge och Danmark.
Sysselsättning och arbetstid november 2019 efter procent per åldersgrupp.
En del aktörer för fram desinformation om att svenska sysselsättningssiffror skulle vara fejkade eftersom man räknas som sysselsatt om man jobbar en timme i veckan. Syftet är oklart, men antagligen handlar det om att vilja svartmåla konungariket Sverige, minska förtroendet för myndigheter och så split och missnöje, dvs att man är fiender till Sverige. Man ska dock inte anta illvilja när förklaringen kan vara att man är okunniga och fast med lögnare i en filterbubbla.

Det är extremt ovanligt att vuxna jobbar kortare än halvtid. Svensk sysselsättning skulle vara långt högre än EU-snittet även om man ensidigt för svensk del strök de få som jobbar färre än 20 timmar i veckan från sysselsättningen.

När man talar om ungdomsarbetslöshet avser man ungdomar under 25 år, så motsatsen får vara vuxna icke-pensionärer, dvs åldersgrupperna 25 - 64 år. Här jobbar 83% heltid, definierat som 35+ timmar i veckan. Mindre än 3% jobbar färre timmar än 20 i veckan. Som mest jobbar man i åldersgruppen 45- 54 år, där mindre än 1% jobbar färre än 20 timmar per vecka, och 86% jobbar heltid. Anledningen till lägre arbetstid i åldern 35 - 44 år kan antagligen hittas i föräldraledighet eller reducerad arbetstid på grund av en anpassning till barnen.

I åldern 20 - 64 jobbar endast 4% av de sysselsatta färre än 20 timmar i veckan. 82% jobbar heltid 35+ timmar per vecka i åldersgruppen.
Sysselsättning och arbetstid november 2019 i antal tusental efter arbetstid och ålder.
Ungdomar och pensionärer jobbar oftare kortare tider per vecka, men utgör en väldigt liten del av de sysselsatta - endast 13% av de sysselsatta är 24 år eller yngre eller 65+ år gamla.

Sett till alla sysselsatta från 15 år till 74 års ålder, så jobbar ändå 93% 20 timmar eller mer per vecka.

Arbetstiderna avser anställningskontraktens normalarbetstid. Många jobbar ju även över, i synnerhet personer med korta arbetstider, t ex vikarier, studenter, kvälls- och helgarbetande ungdomar eller pensionärer, som gärna tar extratid när sådan erbjuds.

Även om man ensidigt endast för Sverige skulle ta bort samtliga som jobbar färre än 20 timmar från sysselsättningen och anse att de vore ej sysselsatta, så skulle Sverige fortfarande ha högre sysselsättningsgrad än t ex Finland eller Irland och hamna över EU-genomsnittet och ligga mellan Irlands och Danmarks nivå. Fast då räknar alltså Danmark de som jobbar färre än 20 timmar som sysselsatta. Sett till åldersgruppen 20-64 skulle vår sysselsättningsgrad fortfarande vara högre än Norges och högst i Skandinavien. I Norden skulle bara Island ha högre.

Svensk sysselsättningsgrad 15-74 år är enligt Ekonomifakta 68.5%. Om sju procent (inte procentenheter) av dessa tas bort pga färre än 20 timmar per vecka blir sysselsättningsgraden 68.5*0.93=63.7%. Irland har 62.9%, Finland 61.9% och Danmark 65.9%. EU-snittet är 60.4%.

Sysselsättningsgraden 20-64 år är 82.6%. Här jobbar alltså 96% av de sysselsatta 20+ timmar i veckan. Stryker man fyra procent får man 0.96*82.6=79.3% i sysselsättningsgrad. Danmark har inklyusive de som jobbar färre än 20 timmar 78.2%, Norge har 79.2%. Även om man för svensk del räknar bort alla som jobbar färre timmar än 20 per vecka så skulle vi alltså ha högre sysselsättningsgrad i åldern 20-64 än Norge.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

61 kommentarer:

  1. Mycket bra information. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra "Sysselsättning? Ähh det räcker ju med 1h/vecka, den statistiken är värdelös". Kanske man en gång för alla kan få slippa det motargumentet framöver.

    Sen borde sysselsättningen och produktionen i ett bra land som Sverige kunna vara ännu högre, det finns mycket kvar att göra, men vi har löst vissa problem som andra länder kämpar med (t ex kvinnors och äldres deltagande på arbetsmarknaden, andelen korruption och svart marknad, etc).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktaresistenta och desinformatörer kommer köra på ändå, men du kan iaf länka till inlägget nästa gång du ser skitpratet.

      Radera
    2. Man kan tycka vad man vill men det står klart och tydligt på SCbs sida precis som det står som nämnts tidigare att det är väldigt få som jobbar så lite:

      I AKU räknas personer som sysselsatta om de har jobbat minst en timme under den vecka som vi frågar om. Men det är ovanligt att sysselsatta personer bara har arbetat en timme på en vecka; de flesta jobbar mer än så.

      Men eftersom man påstår det så är man väl en "sverjis" i vanlig foliehatssordning!

      Radera
    3. Om något är extremt ovanligt, varför tar du upp det?

      IQ 70 är det t ex 2% som har. Det är ungefär lika ovanligt som att en vuxen jobbar färre än 20 timmar. Ska vi då gå omkring och säga "man kan ha 70 i IQ och rösta på Sverigedemokraterna"?

      Radera
    4. Är du på riktigt? Du hänvisar till statistik men bortser från det som inte du tycker är viktigt?

      Radera
    5. Du kan ju ställa frågan till SCB istället. För det verkar tycka det är viktigt eftersom de tar med det i sin statistik.

      Radera
    6. Som sagt, stryk alla som jobbar färre än 20 timmar från sysselsättningen och vi har fortfarande högre sysselsättninggrad än Norge och Danmark.

      Radera
    7. Men det är fullkomligt missvisande att haka upp sig på det extremfallet att arbeta väldigt få timmar, när vi _vet_ att 97% jobbar minst halvtid. Vi kan helt exkludera alla som arbetar mindre än 20 timmar, och ändå ha en mycket mycket hög sysselsättningsgrad. Du kan enkelt räkna ut hur hög den i så fall skulle vara, vi kan kalla det "alternativt riktig sysselsättninsgrad" om du vill.

      Den går ju då inte att jämföra med andra länder, som räknar precis som Sverige, men det kanske ändå säger dig nåt.

      Radera
    8. Och Finland.

      Anser du att Sverige borde ta efter Norge, Finland och Danmark politiskt?

      Radera
    9. Joakim, vissa grupperingar är som sagt inte intresserade av verkligheten, utan bara om att förtala konungariket Sverige av oklara anledningar.

      Radera
    10. Jösses! Blanda nu inte bort korten!

      Radera
  2. Herregud har vi inte kommit längre? Tekniken, tillväxten, skulle ju göra så att vi behövde jobba mindre!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför då? Folk gillar att ha något att göra. Tekniken och tillväxten gör att allt fler dåliga jobb försvinner och ersätts av mer meningslösa och mindre slitsamma jobb.

      Radera
    2. Du kan utan problem jobba mindre om det är det som är ditt mål. Vi har istället tagit ut ökad produktivitet i form av högre inkomster (högre konsumtion) och mot att vi inte jobbar ganska många dagar på året, att vi är lediga länge när vi är föräldrar, och att vi kan vara pensionärer under väldigt lång tid. Man kan anpassa sig till detta utan problem.

      Radera
    3. Ja, mycket av arbetstidsförkortningen har ju gått till semesterdagar, klämdagar etc. Finns t o m privata arbetsplatser som tar jullov och ger bonussemester i form av ledigt mellan jul och nyår.

      Oavsett så är det bra att folk gör som de vill - pension, konsumtion, semester, arbetstid per vecka osv. Finns inget självändamål att just arbetstid per arbetsvecka är enda mätvärdet.

      Dock är ju jag arbetsnarkoman med 80 timmar i veckan, så just mina åsikter i frågan är kanske lite avvikande.

      Radera
    4. Cornu, vet du varför du jobbar så mycket som du gör?

      Radera
    5. Ja. För att jag tycker det är kul, meningsfullt, utvecklande och för att jag styr mig själv.

      Radera
  3. Bra jobbat!

    Men det kommer ändå upp en motfråga. Vad för typ av jobb behöver det vara för att det ska räknas som jobb? Räknas arbetsmarknadspolitiska åtgärder som jobb?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt ekonomifakta:

      Sysselsatta och sysselsättningsgrad
      Personer som utfört minst en timmes arbete under en mätvecka, antingen som anställd, företagare eller medhjälpare i ett familjeföretag, räknas som sysselsatta. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. När man säger befolkningen i arbetsför ålder menar man vanligtvis personer i åldern 15-74 år, men ibland används även åldersspannen 16-64 år eller 20-64 år.

      Radera
    2. Jag tror inte alla åtgärder räknas som det, men t.ex. lönebidrag till funktionsnedsatta räknas in, det är ju just till för att höja sysselsättningen i den gruppen.

      Radera
  4. Jag har alltid undrat varför man använder de siffrorna (arbetslöshet, sysselsatta etc) istället för procent av befolkningen som ger skatteintäkt från arbete eller liknande? Måste vara enklare och mer relevant.
    Någon som vet varför det är så?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sysselsatt=lön=skatteintäkt.

      Radera
    2. Sedan har vi pensionärer över det, som ju också ger skatteintäkter. Även arbetslösa betalar ju skatt osv.

      Radera
    3. Jag menade de som uppbär vanlig lön. Inte a-kassa och liknande. Alltså hur många som kan bidra till välfärden så man vet hur mycket man kan spendera 🤷🏼‍♀️.
      Såg nåt sådant mått när pensioner och ålder diskuterades. Då i alternativen att antingen jobbar fler i åldrarna 18-65 eller fler över 65 år. Minns dock inte vad man kallade det måttet.

      Radera
    4. Det finns säkert SCB-siffror på hur många timmar som arbetades i Sverige under året, hur många potentiella arbetstagare här finns, samt aggregerade löneutbetalningar för samma period. Take it away, ekonomister!

      Radera
    5. Antalet arbetande timmar per anställd är stigande i Sverige.

      Radera
    6. Sverige har klarat sig väldigt bra efter Lehman ur ett relativt perspektiv.
      Besökte Las Palmas häromveckan och där verkar ju allt vara frid och fröjd. Sen visade det sig att arbetslösheten ligger runt 20% och ungdomarna har det tufft.
      Bäst i Europa vad gäller ungdomsarbetslöshetsperspektiv är tydligen Tjeckien.

      Radera
    7. För att många unga flyttat till Tyskland?

      Radera
  5. Något som kunde vara intressant är att se hur mycket av skatteintäkter går till lön (offentlig sektor t.ex.), lönebidrag etc., dvs. pengar som bara snurrar runt i systemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hittade nu en del att läsa om det här:
      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/

      Radera
    2. Gärna separerat redovisat... det är stor skillnad på vad man behöver och villhöver och vad som bara är helt galet och dyrt. Man kan inte bara ta bort vårdsektorn i landet men frågan är om en hel del insatser till arbetslösa egentligen ger någonting.
      Lyssnade på plånboken i P1 om att förståndshandikappade som fyllt 30 nu istället för att få förtidspension ska ut på arbetsmarknaden (vilket såklart inte gick) utan nu var hänvisade till att söka socialbidrag varje månad. Den tjejen dom intervjuade bodde på gruppboende och hade haft en enkelt ordnad sysselsättning med att baka på ett äldreboende tidigare - alltså vad kostar den här galenskap oss. Tiden för soc varje månad, för arbetsförmedlingen, för kvinnans god man, samt lidandet för kvinnan i form av osäkerhet för framtiden.

      Radera
    3. Jo, det var inte så nerbrutet som jag först trodde. Man kanske inte tycker de siffrorna är så viktiga, det är ju tydligt i vissa grupper.

      Radera
    4. Andromeda.
      Min erfarenhet är att folk i gemen inte har en susning om förståndshandikappades ekonomiska situation. Personligen är jag för höga bidrag då de bidrar till en stabilisering i samhället och att pengarna till 99% slussas in i systemet igen via moms och andra skatter.

      Radera
    5. Är väl lika bra att jag förtydligar att förståndshandikappad är en äldre term och att den nuvarande termen är intellektuell funktionsnedsättning.

      Radera
    6. Aha, bra då vet jag till nästa gång jag använder uttrycket.

      Radera
    7. Är böjd att hålla med, jag är för bidrag, lönebidrag eller bekostnad av anpassning av arbetsplats för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden pga funktionsvariationer.

      Har själv sett hur AMS hjälpte en person med att bekosta anpassning på arb.platsen och del av lönenen(tillfälligt) för en persson med fysiskt handikap. Då vågade den privata arb.givaren pröva.
      Nu är personen ifråga tillsvidare anställd och har viktiga ansvarsområden.

      En rejäl vinst för samhället och perssonen i fråga.

      Radera
  6. Skall det inte vara bara 3% som skall tas bort?

    SvaraRadera
  7. Jag gillar den finska ekonomiska försörjningskvoten. I Sverige tar vi bara fram en demografisk. Ett väldigt pedagogiskt och kraftfullt verktyg för offentlighetens välmående över tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du förklara hur den ser ut?

      Radera
  8. Om de länder vi jämför med mäter sysselsättning på samma sätt (tex att även villkorat bidrag räknas som "jobb") är det ju bra.

    Om inte är det totalt intetsägande.

    Om du inte vet är inlägget humoristiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha. Nä, så fungerar det faktiskt inte. Det är inte cornus ansvar att ta reda på om ditt (insinuerade) påstående stämmer. Det är ditt. Fram tills dess är det ditt inlägg som är humoristiskt (nåja).

      Radera
  9. När AF redovisade resultatet av Etableringsreformen som skulle göra nyanlända självförsörjande efter 2 år så redovisade man inte hur många som var självförsörjande utan hur många som hade jobb. Då räknade man alla som hade arbetat 1 timme eller mer i veckan. Det var 4 % som nådde upp till den nivån.
    Inga siffror finns om det var bättre än när kommunerna hade ansvaret

    SvaraRadera
  10. Själva diskussionen är väl ändå rätt uppenbar. Folk generellt undrar nog varför det är så svårt med försörjningsbördan i många kommuner och varför behöver äldrevård och sjukvård samt skola dra in överhuvudtaget om nu så många bidrar till välfärden iom att arbetslösheten är så låg och sysselsättningen är så hög 🤷🏼‍♀️. Det går liksom inte ihop.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu behöver kommuner och regioner effektivisera på grund av en kombination av den demografiska situationen, en inbromsande konjunktur samt tidigare skattesänkningar som har minskat marginalerna.

      Radera
    2. Aha så när de har effektiviserat så har vi löst peoblemet? För då funkar matchningen perfekt för företagen! Jösses, somna nu om igen under stenen.

      Radera
    3. Med effektivseringar menar jag neddragningar. Så nej, det löser inga problem utan det är själva problemet.

      Radera
  11. Vad bygger statistiken på? Enkäter, intervjuer, data från arbetsgivare eller något annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. AKU bygger på att SCB ringer runt och frågar folk hur mycket de har jobbat. Det var den statistiken som visade sig ha en del felaktigheter eftersom Evry, som hade en del av insamlingsjobbet, helt enkelt fejkade resultaten. Se vidare Lars tidigare inlägg om det: https://cornucopia.cornubot.se/2019/10/evry-eller-scb-bakom-felaktig.html

      Radera
    2. Nu är detta AKU för november, dvs efter att Evry avslöjades för att ha fejkat siffror.

      Radera
    3. Betyder att det är stor risk för missvisande resultat med andra ord. Telefonundersökningar har blivit allt svårare att få tillförlitliga data ifrån. Jag skulle i alla fall inte ta några viktiga beslut baserat på sådan data.

      Radera
    4. Men du tänker att det är rimligt att dra slutsatser om arbetskraftsdeltagande baserat på hörsägen och killgissningar? Eller finns det någon annan källa som beskriver hur mycket svenskar arbetar?

      Radera
    5. Re. Martin
      Data från arbetsgivare kanske? Om man vet att en datainsamlingsmetod är behäftad med allvarliga problem så är det inte speciellt smart att ändå använda den i brist på annat. Vid stora systematiska fel så är "killgissningar" garanterat bättre.

      Radera
    6. Data från arbetsgivare skulle kunna funka men det finns så vitt jag vet inte den typ av datan i dagsläget. Jag ser inte varför AKU:n skulle innehålla systematiska fel som skulle överdriva antalet timmar svenskarna arbetar.

      Radera
  12. Varför då inte ställa ett rimligt krav på förslagsvis 18 timmar per vecka och diverse utbildningar bör heller inte räknas och på köpet slipper vi misstanken och diskussionen om fejk.

    Nu gör troligen den uppkomna situationen i BRÅ att det blir än svårare att undvika misstroendet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Misstroende mot scb och af? Vad skulle du annars bygga din bild av arbetskraftsdeltagande på? Avpixlat och berättelser från snubben i korvkiosken?

      Radera
    2. Avpixlat??? Hur länge har du sovit under din sten egentligen?

      Jag förstår att partigängare som du alltid står bakom staten och dess myndigheter! Upp till kamp!

      Radera
    3. Inget svar alltså. Bara personangrepp. Antar att det innebär att du kommer att fortsätta sätta ideologi före fakta.

      Radera
  13. Relevant: https://www.realtid.se/debatt/sysselsattning-ger-overdrivet-positiv-bild

    "Så hur många utomvästliga invandrare tjänar minst 20 000 kronor i månaden efter nio år i Sverige? Svaret är 29 procent. Ytterligare 12 procent försörjs av arbetsmarknadsprogram. Detta bekräftar också att de med antingen låg inkomst eller försörjning genom åtgärder är nästan lika många som de med riktig arbetsinkomst. Även efter 15 år i Sverige är andelen som tjänar minst 20 000 kronor per månad i reguljärt arbete endast 37 procent."

    Kan du skriva en bloggpost analys av detta?

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  15. Jag har en barndomsvän som av olika skäl ständigt varvar a-kassa med korta underliga anställningar för att få nya a-kassedagar. Ibland hamnar han på något som heter Akut-ALU (kan har hört fel men något snarlik är det annars) där det räcker med just en timmes besök i veckan för att ha varit "anställd".

    Det är dock meningen att man ska söka grejer på datorerna där men de funkar aldrig, så han dricker kaffe och sen går han hem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är i malmö förövrigt.

      Radera