Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-12-03 14:01

Svenska skolan fortsätter bättra sig i PISA - nu över snittet i OECD

Resultaten för den svenska skolan fortsätter stärka sig under nuvarande regering och framför allt kommunala styret över skolan, upp från Alliansens botten 2012. Sverige är nu sjunde bäst på PISA, av 36 OECD-länder. Många får nu svårt att förklara sina tidigare uttalanden om PISA-resultaten, utan att göra bort sig.
Skolan blev faktiskt bättre under Gustav Fridolin (MP) som utbildningsminister, trots alla odds mot detta.
När PISA-resultaten visade hur usel svenska skolan var bortförklarades det från två olika håll - dels de som menade att PISA inte mätte väsentligheter (PISA mäter läsförståelse, matematik och naturvetenskap, samt även hur man samarbetar i grupp och enskilt med problemlösning kring detta), dels de som i vanligt ordning skyller allt på invandring.

Nu visar det sig att Sverige fortsätter stiga i PISA, främst tack vare kommunerna och friskolorna och deras anställda lärare och skolledares hårda arbete, och delvis tack vare regeringarna Löfven på riksplanet, inklusive den generellt utskällde och ofta med rätta förlöjligade fd utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). 

De som tidigare avfärdade PISA som irrelevant - vilket också skett de senaste dagarna i flera förberedande artiklar där man skyndat sig att i förväg bortförklara dåliga resultat - får nu stå i skamvrån. De kan inte byta fot och hävda att PISA är relevant bara för att det visar att svenska skolan fortsätter bli bättre.

Det samma gäller de som på närmast NPF-nivå skyller exakt allt på invandringen till Sverige, inklusive dåliga resultat i PISA. Sverige har sedan 2015-mätningen tagit emot fler invandrare än någonsin tidigare, inklusive den sk asylfesten under hösten 2015 - där de då kommande barnen inte omfattades av PISA-mätningarna, vilket de gör nu. Ändå blir svenska skolan alltså allt bättre. Om nu skolans resultat är invandringens fel, så innebär detta alltså ju mer invandring ju bättre skola.

Så kan det gå när man ägnar sig åt förenklingar och uttalanden baserade på sina känslor istället för fakta.

Verkligheten är att det finns stora variationer mellan och inom skolor, kommuner och landsdelar. Verkligheten är att alla skolor alltid vill ha mer pengar. Man använder trots allt upp allt man kan, och det finns alltid mer att göra. Det kommer alltid finnas anekdoter om riktiga skitskolor och skitkommuner, nedläggningar, lärarbrist mm.
Fd utbildningsminister Jan Björlund (L)
Men verkligheten är ändå att svenska skolan blivit bättre. Den föll konsekvent under Alliansen från 2006 till 2009-mätningarna och katatstrofåret 2012, och detta under dåvaraunde utbildningsminister Jan Björklund (L).

Det är bara att konstatera att regeringen Löfven i den mån stat och regering kan påverka de kommunala skolorna och friskolorna har lyckats betydligt bättre än Alliansen, och att socialisternas skolpolitik helt enkelt är bättre. Åtminstone om man inte tillhör de som vill hävda att PISA har fel.

Som högerliberal kanske det är surt att medge detta, men så är det. Det är bara att acceptera PISA-resultaten och konstatera att Alliansens skolpolitik var ett misslyckande.
Resultatuttveckling PISA. Källa: Skolverket
Svenska skolan är nu bättre än OECD-genomsnittet. Svenska skolan är nästan tillbaka på de nivåer som gällde 2006 när första regeringen Reinfeldt tog över.

Naturligtvis ska vi bli bättre, naturligtvis ska vi upp i det absoluta toppskiktet, men utvecklingen går åt rätt håll, trots odds emot detta med allt mer ekonomiskt pressade kommuner.

De enda länderna som var bättre i medelvärde i PISA 2019 var Polen (512), Sydkorea (514), Irland (518), Finland (520), Kanada (520) och Estland (523). Sverige var alltså det sjunde bästa landet av 36 och behöver knappast skämmas. Vi är med 506 poäng t ex bättre än både Danmarks 501 och Norges 499.

För övrigt backar den hyllade finska skolan återigen.

Och nej, det är inte enbart regeringen Löfvens förtjänst på riksplanet. Man går i grundskolan i 1+9 år, och det tar tid att vända resultaten. 15-åringarna som gjorde testen har gått en stor del av sin skoltid under Alliansen. Kanske ser vi effekter av reformer påbörjade av Alliansen? Resultaten 2015 hann knappast påverkas av Fridolins 100-dagarspolitik och handhjärtan. Men likväl inträffar den fortsatta förbättringen inte under Alliansen i regeringsställning.

Så, en liten bugning till hånade och utskällda Gustav Fridolin (MP). Han behöver inte skämmas för sin tid bakom rodret i alla fall. Sedan kan man tycka att Miljöpartiet är idioter för det, men PISA är PISA, och PISA ljuger inte. Utom enligt alla de som de senaste dagarna hävdat detta, eftersom de väntat sig kraschade resultat.

Detaljer om PISA-resultaten kan läsas om hos Skolverket.

Det spelar ingen roll om det är sant, det är för jävligt i alla fall! Folk bildar sig åsikter baserat på känslor, inte fakta. Om de har åsikten att skolan är för usel, så kommer inga PISA-resultat få dem att ändra åsikt i frågan ändå, för PISA är fakta, inte känslor. Fast har man haft barn i skolan under de senaste mandatperioderna kan man trots uppenbara brister, ständig resursbrist och så vidare, konstatera att barnen ändå faktiskt lärt sig en hel del. Men, vem bryr sig om sådant, det var bättre förr och det är för jävligt ändå!
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

84 kommentarer:

  1. Där hör ni! Era jävla dysterkvistar! Det går bra nu.

    SvaraRadera
  2. Det var ju ändå trevliga nyheter. Läste på Reddit i morse att vissa länder (t.ex. Kina) fuskar i urvalet till PISA och väljer de bästa skolorna och eleverna. Tror och hoppas att Sverige och de flesta kör randomiserat urval. Sen om det är sant eller ej är ju svårt att veta förstås.

    Förövrigt som vanligt också lustigt att invandringen måste förklara exakt alla eller exakt inga fel eller problem. Det kan aldrig vara något mitt emellan och det verkar aldrig gå att forska fram några ordentliga svar som alla kan lita på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla problem är betydligt närmare sanningen än inga problem. Den saken är klar iaf.

      Radera
    2. Alla länder cherrypickar mer eller mindre. Om man läser landsanalysen för Sverige så skrivs bla:

      The massive inflow of immigrants in the most recent period, however, also led to an increase in student exclusion rates. In 2018, about 11% of 15-year-old students were excluded from the PISA test – the highest rate amongst all participating countries/economies. While limited information is available about excluded students, this increase is most likely the consequence of the large (and temporary) increase, between 2015 and 2018, of recently arrived immigrants in the school system.

      Det är ju lite udda att länderna efter eget huvud får exkludera lågpresterare. Sen är det väl sannolikt så att personer som kom 2015 och i fjol skrev testet har gått så få år i svensk skola att det är rimligt att exkludera dem.

      Radera
    3. Det rimliga hade väl varit att där som i riktiga vetenskapliga studier finns strikta exklusionskriterier typ gått mindre än 4 år i landets skolsystem.

      Radera
    4. Ja, det är rimligt. PISA ska inte testa svenskaundervisningen i andra länder, eller matematik- och naturvetenskapsundervisningen i de länderna. De ska testa hur svenska skolan fungerar, och därför exkluderar man folk som inte gått i svenska skolan och som inte kan svenska språket och därmed inte kan göra PISA.

      Radera
    5. Det finns nog strikta exklusionskriterier.

      Radera
    6. Har försökt att utreda hur det står till med den svenska exklusionen. Manualen för hur samplingsprocessen går till är bara den på 35 sidor men jag lyckas ej finna vad där finns för exklusionskriterier för enskilda elever(och är det enskilda elever Sverige har exkluderat i stor utsträckning). Där finns listat skäl för att exkludera hela skolor tex särskolor eller riktigt små skolor etc.

      Radera
    7. Man får väl iaf utgå från att kriterierna inte har ändrats sedan förra mätningen?

      Radera
  3. Känns som att det kan finnas ett samband med ändringar i läroplan/kursplaner de man har nu är väl från 2011?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan vara så! Lgr11 var väl en rätt stor förändring om jag minns rätt?!

      Radera
    2. Lgr11 är nog inte helt oviktig i sammanhanget även om den också har rätt ordentliga brister.

      Radera
  4. "Samtidigt är Sverige det land i undersökningen där störst andel 15-åringar uteslutits från att genomföra Pisa-testet, 11 procent, på grund av att de varit nyanlända."

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7358756

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, och? Anser du att personer som inte ens kan språket som det undervisas i ska utgöra underlag för hur bra eller dålig svensk skola är? Allt det skulle mäta är segregation, inte huruvida svensk skola är bra eller dålig.

      Radera
    2. Eller i fallet matte - mäta hur bra eller dålig skolan i deras ursprungsland är. Sorry, men det visar inte kvaliteten på svenska skolan.

      Radera
    3. Du får vara emot invandring hur mycket du vill, men det blir bara fånigt att dra in detta här.

      Radera
    4. Ganska skrämmande att med så hög siffra 11%... Som inte fick vara med.. snart 18% :)

      Radera
    5. Aha, du har helt missat att Sverige de senaste åren (sedan 2015) har haft större invandring än någonsin tidigare? Är som sagt en annan politisk fråga, och säger inget om svenska skolans kvalitet.

      Radera
    6. För övrigt fuskar tydligen Kina i PISA och har bara med elitskolor.

      Radera
    7. Hur många procent är normalt? Jmf t.ex med 2012. Annars var det väl en relevant kommentar ifall man nu inte vill förenkla.

      Radera
    8. Nyanländas resultat är väl av intresse om man är intresserad av hur hela befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå kan förväntas utvecklas? Bara för att man har en anledning till sämre resultat så hjälper det ju föga när man ska börja bidra till landets välstånd.

      Radera
    9. Problemet med att försöka mäta nyanlända prestationer i dessa sammanhang är ju att PISA tittar på prestationer trots att skolgången inte är färdig. PISA ger ändå indikationer på hur skolsystemet fungerar men det är vanskligt att använda för att mäta hur individer och grupper av individer kommer att prestera efter avslutade studier.

      Radera
    10. Carmania

      Sant, denna grupp ska på sikt bidra till landets välstånd, samtidigt så vet vi kanske inte om och hur denna grupp på sikt utvecklar sina färdigheter. Ser man till statistiken för utanförskapsområdena så ser det inte så ljust ut. Tar man integrationen på allvar så bör man alltså inte placera dem där, vilket ofta ändå blir fallet pga bl a white flight och EBO.

      Radera
    11. Hittade denna text på FB och nej, jag har inte kollat siffrorna själv.

      .../ 5.7% uteslöts från PISA 2015 i Sverige och nu 11.1%. Genomsnittet för oecd-länder är 4%. Anledningen till uteslutningen var att eleverna inte behärskade svenska tillräckligt bra.
      Om man i Sverige jämfört med övriga länder utesluter så många av de som med stor sannolikhet skulle presterat svagt på provet så blir resultatet inte det minsta tillförlitligt./...

      Radera
    12. Mest intressant är om man bara tittar på svenskfödda. Siffrorna verkar då vid ett första påseende vara i paritet med toppländerna.
      Detta visar att skolan i sig verkar fungera Att sedan elever som inte är svenskfödda får sämre resultat är inte konstigt alls.
      Så nu verkar det faktiskt funka med själva utbildningen. Nu gäller det att få invandrarföräldrarna att coacha sina barn till att bli bättre. Det är nog nykeln. Eller stödundervisning som förr i tiden. Små grupper med engagerad lärare/ledare.

      Radera
    13. Att nyanlända som inte kan språket inte gör PISA-testet för att de inte behärskar språket är ju inte det konstigt utan rent av rimligt.
      Det konstiga är väl då att någon ens placerat dom i högstadiet innan de lärt sig behärska språket.
      Och det konstiga är att de placeras i skola efter sin ålder istället för efter vilken kunskapsnivå de besitter.

      Och det gäller inte bara nyanlända, utan även de svenska barnen blir ju felbehandlade. De duktiga barnen får undervisning som inte är någon utmaning och de blir understimulerade, samt lär sig aldrig att kämpa. Så de når aldrig upp till den höga potential de faktiskt har potential till.

      Och barnen med svårigheter får utbildning på en för hög nivå så att de släpar efter allt mer för varje termin så inte heller de barnen når ju någonsin upp till sin fulla potential, de är dömda på förhand till de allra enklaste jobben.

      Radera
    14. Kan man godtyckligt sortera ur vissa grupper från testet, vad som passar undrar man hur tillförlitligt testet är.
      Elitskolor i Kina eller inte räkna med de med sämst resultat. Man kan alltså styra själv från land till land vilket resultat man vill. Därmed helt intetsägande.

      Radera
    15. Att sortera ut nyanlända som inte har gått i svensk skola tillräckligt länge är inte godtyckligt. Det handlar om att kunna utvärdera skolsystem inte ett inlägg i invandringsdebatten. Det är uppriktigt skrämmande hur vissa personers käpphästar gör att de inte ens kan tänka en endaste tanke som inte har med käpphästen att göra. En obehaglig besatthet som riskerar att få den politiska debatten att gå i baklås.

      Radera
    16. Vad är "tillräckligt länge"? 1 år 2 år eller mer. Vem bestämmer det. Finns det regler som då också borde följas av alla. Det är ungefär att bedöma vad som är långt eller kort.
      Tråkigt att då lider av dina käpphästar. Men det kanske blir bättre med tiden.

      Radera
    17. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    18. Martin Andersson2019-12-04 13:02

      "I skollagen avses med nyanländ en elev som har varit bosatt utomlands och nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet." - Riksdagen.se

      Radera
    19. Tack. Det var klargörande och bra. Vore bra om det framgått i går så skulle allt blivit enklare.
      För det vore ju tråkigt med mätning av resultat om man kan välja vilka mått som helst och hur godtyckligt som helst.

      Radera
  5. Det här måste betyda, enligt tidigare logiska kullerbytta, att du stödjer MP! Fridolin har ju gjort det han gick till val på ;-)

    SvaraRadera
  6. Om man vill vara negativ så verkar ju skillnaderna mellan starka och svaga elever ökat dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte titta på siffrorna för starka elever i ett separat inlägg. Alltid intressant vad de som har högre sannolikhet för att förbättra samhället behandlas i skolan.

      Radera
    2. "The cream allways rise to the top" menar du? Vore ju intressant hur det ser ut i förhållande till socioekonomiska faktorer också.

      Radera
    3. Anekdot: pratade med en äldre/erfaren lärare förut. Hon hade kämpat på en av kommunens "sämre" skolor i 20 år och nu jobbade hon på den "bättre". Orken var väl slut.
      Hon sa iaf, en skillnad är att på den "sämre" skolan var föräldrarna nöjda om eleven fysiskt var i skolan, och på den "bättre" kunde elverna räkna o skriva när de började i skolan.
      Ganska olika förutsättningar...

      Radera
    4. Det är onekligen ett problem. I det svenska skolsystemet förstärks sedan dessa skillnader på grund av det skolpeng, fria skolvalet samt gymnasieintaget. Jag menar inte nu att dessa saker endast är av ondo men vi har ett system som leder till kraftig segregation.

      Radera
  7. Har ett barn som gjort PISA-testen på grundskolan. Var några år sedan nu.
    Frågade om provet var svårt, varvid jag fick svaret:
    "Pappa, jag vet inte. PISA är inte betygsgrundande och så får man gå när man är klar. Det finns inte någon som anstränger sig på det testet".

    Som tur väl är var det endast mitt barn och dennes 10-tal kompisar som resonerade så här.
    Övriga ansträngde sig med all sannolikhet så mitt barn och kompisars brist på engagemang fällde inget som helst avgörande för resultatet i riket som helhet den gången.

    Och det ser ut att gå riktigt bra för barnet också dennes kompisar också, så oengagemanget för PISA-testen verkar inte vara något som någon av dem bar med sig.
    Eller också var det utskällningen de fick av mig som gjorde susen.

    Skönt dock för alla lärare att trenden ser ut att vända. Riktiga vardagshjältar i mina ögon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur. Lärarna är hjältarna här.

      Radera
    2. Utskällning för han gjorde som du lärt honom och fokuserade på betyg istället för kunskap? Den du skäller på är dig själv. Var snäll mot dig själv och dina barn.

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon som tar vederbörande på allvar fortfarande?

      Radera
    2. Genom den kommentaren kommer jag antagligen belönas med ett långt rage-blogginlägg från vederbörandes sida. Raderar för övrigt länken ovan för jag tänker inte ge vederbörande någon uppmärksamhet efter vederbörandes senaste psykbryt mot mig.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    4. Vederbörande går ej att ta seriöst och jag tänker inte bidra till vederbörandes plattform.

      Radera
    5. I så fall, var snäll och radera mitt inlägg istället för att bara markera det som borttaget.

      Radera
    6. Skulle du vilja publicera en lista på de personer som är, icke uppenbart, svartlistade? Får man exvis referera till Johan Westerholm? Alice Teodorescu? Malcom Kyeyune? Ulf Kristersson?

      Radera
  9. Vi bör väl jämföra med våra närmaste grannländer o inte Kina.
    Dystert ändå att ligga på jumboplats i norden.
    Vore intressant att kolla hur mycket kostnad per elev är i de nordiska länderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså? Bara Finland är bättre än oss i Norden. Jumboplats är Norge.

      Radera
    2. Ok. Kollade på 2015 resultaten av misstag.
      Undrar om det finns några siffror på kostnaden per elev så att kan se om mer pengar till skolan ger resultat, eller om andra faktorer är viktigare.

      Radera
    3. Det är nog knepigt att dra sådana slutsatser baserat på en jämförelse av kostnad/elev då det rör sig om tjänsteproduktion som är väldigt beroende av det allmänna löneläget. Dessutom har du olika modeller för lokalkostnader, principer för datorer och skollunch (som inte nödvändigtvis motiveras med skolresultat), aktiviteter utanför skolan samt inslag av vinst på den svenska skolmarknaden.

      Radera
  10. Håller med om mycket - men Alliansen höll ju i rodret 2006-2014. Och visst tar det väl lite tid innan politiken som förs tar skruv i verkligheten (Lagar och regler skall klubbas, implementeras, skolchefer skall med på tåget och få med sina lärare som i sin tur skall ändra beteende mot elever som i sin tur dessutom behöver tid för att ändra sina resultat? )
    Borde inte vändningen 2012-2015 kunna tillskrivas alliansen snarare än S+Mp?

    Oavsett vilket är det bra för landet att våra elever jobbar sig uppåt i den internationella jämförelsen igen - och det under starkt tryck av migration där många elever inte har svenska som förstaspråk, en eloge till den annars så utskällda skolan.

    SvaraRadera
  11. Känns kul att skolan verkar gå åt rätt håll. Dock får man väl säga att det tar en viss tid för politiken att sätta sig på skolresultatet, skulle nog vilja säga att en reform i låg/mellanstadiet nu kan man först utvärdera 6-10 år i efterhand. Fridolins tid som utbildningsminister tror jag inte går att utvärdera på ett par år, förhoppningsvis fortsätter det väl uppåt (för barnens skull).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vissa saker tar tid, andra saker går snabbare. Svårt att generalisera med ett spann på 6 - 10 år. Läroplaner tar relativt lång tid (kanske 10 -15 år, lagom till att den byts ut) medan resurstilldelning nog kan märkas efter ett par år.

      Radera
  12. Vi har förmodligen också lägst arbetslöshet i EU om man räknar bort 11% som inte kan tillräckligt bra svenska...

    SvaraRadera
  13. Gjorde man inte om testen från penna-papper till digitala?

    I sådant fall är den här diskussionen lika vansinnigt förvirrad som när folk trodde tjejer skulle få bättre resultat om man hade mer matematik på högskoleprovet, och du had skrivit en lång text i onödan.

    Om man mäter och jämför saker är det viktigt att hålla ordning på vad man mäter och jämför.

    SvaraRadera
  14. Bra att det går på rätt håll.
    Här finns en bra visualisering av resultatet.
    https://i.redd.it/p6q1d4e9ld241.png

    SvaraRadera
  15. Där drog nog hela skolsverige en lättnadens suck. Jag tycker inte det är bra nog. Det behövs lugn och arbetsro i skolan. Mindre klasser och någonstans för elever med svårigheter att växa utan att tvingas till inkludering pga jäkligt snåla skolor/kommuner. Alla passar inte i samma form.
    Sen hur mycket sämre skulle man själv prestera på sitt jobb om det var i samma sal som 30 till där det aldrig var tyst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mindre klasser leder till högre kostnader men inte bättre resultat tyvärr (typisk svensk felsatsning som bara gör det svårare att hitta bra lärare). Tyst borde det kunna bli oavsett om man är 20, 25 eller 35 i klassen om man bara har lite ordning och reda.

      Radera
    2. Det är mycket svårare att skapa lite ordning och reda i en klass på 35 elever än 25 elever. Mycket mer av lärarens tid går dessutom åt till rättning och efterarbete.

      Radera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inga länkar dit. Vederbörande har kallat mig tillmälen i sina försök att få uppmärksamhet, och ska således inte få någon.

      Radera
  17. Det behöver satsas mer på skolan och läroplaner och pedagogik behöver vässas mer.

    Hamid Zafar är en bra förebild som vågar säga ifrån och också ställa krav, vilket ger resultat. Lyssna gärna på hans sommarprat eller läs vad han publicerat på nätet.

    SvaraRadera
  18. Vet inte orsaken till uppgången men det tar tid för reformer att verka. Man hämtar inte in 7-8 års tappade läs- och matematikfärdigheter på ett par år för någon politiker viftar med handen.

    Om man nu måste ge äran åt en politiker, vändning kan ju bero på helt andra saker, så är det nog Björklunds reformer vi ser verkan av.

    SvaraRadera
  19. Expressen ger Björklund bred för de goda PISA-siffrorna

    SvaraRadera
  20. Ett typisk absurt Cornucopia-resonemang:

    "Om nu skolans resultat är invandringens fel, så innebär detta alltså ju mer invandring ju bättre skola."

    Från SVT:

    "Resultaten visar också att gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna har ökat inom områdena läsförståelse och naturvetenskap, medan det är relativt oförändrat inom matematik.

    [...]

    Den största förändringen gällande kunskapsskillnader har skett inom området läsförståelse. Rapportförfattarna skriver att en ökad andel invandrade elever sannolikt utgör en delförklaring till den skillnaden."

    Så nej, ökad invandring ger inte bättre skola. Att ökad invandring ger fler elever med sämre förutsättningar är väl en mer rimlig slutsats man kan dra. Och att vårt samhälle blir mer segregerat. En svensk över- och medelklass och en invandrad underklass. Men för en högerliberal är det väl det bästa som kan ske. Ett kastsamhälle där man kan sko sig på de mindre bemedlade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I länder som Australien, Kanada, Israel och Nya Zeeland så presterar elever med utländsk bakgrund något bättre än infödda elever, antagligen pga att immigrationen till dessa länder är styrd mot selektion av akademiker vars barn i sin tur har bra förutsättningar att klara skolarbetet och denna typen av tester pga flertalet faktorer som t ex studietradion/motivation etc.

      Radera
  21. Invandrare är inte medräknade

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så klart att de är. Nyanlända är inte inräknade för de har gått för kort tid i svenska skolan.

      Radera
    2. Nyanlända är strukna, för de dels inte kan svenska och därmed inte kan göra provet, och dels om de skulle kunna svenska så skulle deras resultat visa hur skolan är i deras hemländer, och inte i Sverige. PISA ska mäta hur svenska skolan fungerar, och då måste man ha gått i svenska skolan länge. Detta är helt självklart.

      Radera
  22. För den som är intresserad i ämnet kan jag varmt rekommendera "Glädjeparadoxen: Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse". I boken driver de tesen att det finns en målkonflikt mellan glädje och inlärning och korrelerar detta bland annat med historiska resultat i bl a PISA-undersökningar. De visar att den stora nedgången i resultat bland svenska skolelever skedde efter en mängd progressiva reformer som gjorde lärandet mer elevcentrerat som förvisso gör barnen gladare, men med sämre inlärning som följd.

    Det som är mest deprimerande är deras djupdykning i forskningslitteraturen som visar att det saknas stöd för de flesta progressiva inlärningsmetoder som lanserats i stor skala i Sverige. Hade man istället gjort pilotförsök i vissa kommuner/skolor hade man sannolikt märkt att de hade en negativ inverkan på inlärningen.

    En annan kul sammanställning i boken visar att de skolor som klarat sig bäst kunskapsmässigt i förhållande till elevsammansättningen i större utsträckning har fått klagomål från Skolverket för att de brister i deras arbete med att ge elever mer inflytande över skolan.

    Kapitlet om "Ross Tensta" är annars min absoluta favorit för att symbolisera allt som gått fel med svensk utbildning senaste 30 åren. Tensta Gymnasium skulle vända trenden med dåliga betyg och rykte och påbörjar samarbete med "Ross Institute" i USA och introducerar de senaste progressiva pedagogiken som USAs östkust har att erbjuda med digitala verktyg och hela baletten. Dyra licenspengar betalas för att få certifieringen och projektet lovprisas av politiker från både höger och vänster. Det visar sig dock att skolan får ännu större ordningsproblem och sämre resultat och till slut stängs skolan ner efter hård kritik från skolinspektionen.

    SvaraRadera
  23. Snabb googling visar att vi mycket riktigt gick digitalt 2015. I vanlig ordning håller alltså samhällsdiskussionerna här en sådan nivå att triviala gissningar hamnar närmare kärnan.

    Jag lämnar därmed en övning åt den som på riktigt är intresserad av detta att titta på skillnaden i tex mjukvara 2015/2018.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ju mer man undersöker vissa vetenskaper fattar man kraften i killgissning.

      Radera
  24. Nu görs ju PISA testet på 15 åringar, dvs de har gått skola ca 10 år. Om det är politiken som har påverkat resultatet så bör det ju va politiken för 5-10 år sen.

    SvaraRadera
  25. Jag undrar varför man inkluderar ungdomar i samma klass som alla andra om de kan så lite att de måste exkluderas i Pisa. Helt feltänkt och armbågar ut resurser istället borde de få intensiv utbildning så de kan jobba sedan. Då menar jag inte ”lite efter i skolan” utan enligt SR serie om skolan flera analfabeter i varje klass i vissa skolor. Helt orimligt att tro att man ska kunna hänga med om man inte går lära sig läsa först.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De exkluderas eftersom de inte har varit i Sverige tillräckligt länge för att vara en relevant grupp att utvärdera den svenska skolan. PISA är inte ett gigantiskt inteligenstest för länders befolkningar utan helt enkelt en utvärdering och jämförelse av olika nationella skolsystem.

      Radera
    2. Du missade helt poängen. Att kasta in någon för undervisning i 7:an är helt värdelöst om man inte kan läsa. Baskunskaper måste komma först.

      Radera


  26. Ekström sa tidigare igår i SR att Björklund ska ha kredit för att han påbörjade uppmarschen mot kunskapsskolan. Inte ett ord om detta i senare sändningar i Vänster-SVT/SR!
    Ekström fick väl kanske också en intern skrapa för sitt förlupna erkännande!

    SvaraRadera
  27. Nu var jag riktigt sen på den här bollen men är inte sanningen att de 11% mest lågpreserande inte har räknats med/inte fått göra PISA?

    Dom faller under en speciell grupp som exkluderas.

    Så Sverige har i sann bananrepubliksanda putsat siffrorna lite så det inte skall se så illa ut :)

    SvaraRadera