Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2019-12-16 14:32

SvD: Nio av nio säljare och sakkunniga tror Riksbanken höjer räntan - sex av nio anser att det är rätt beslut

Svenska Dagbladet har frågat nio sakkunniga och säljare ("sparekonomer") om Riksbankens förestående räntebesked i veckan. Samtliga tror att Riksbanken höjer räntan, alla utom representanterna från bolånebankerna Handelsbanken, SBAB och Swedbank tycker det är rätt beslut.
Det centralt fastställda prriset på pengar, den sk reporäntan, kan ändras senare i veckan.
Totalt konsensus råder alltså om att den svenska centralbanken Riksbankens styrränta reporäntan kommer höjas i veckan. Däremot råder delvis delade meningar om det är rätt beslut.

Bolånebankerna Handelsbanken, SBAB och Swedbank tycker inte att det är rätt beslut, men så tjänar förstås bankerna stora pengar på den skenande utlåning som sker och skett via krisräntor rakt genom en högkonjunktur.

Professor Lars Jonung från Lunds universitet tycker rent av att "ju mer Riksbanken höjer desto bättre" och att han "väntar med mina frågor [till Riksbankens ordförandeStefan Ingves] till efter nästa finanskris".

Deltagande i intervjuerna i SvD är SEB, Handelsbanken, Lunds universitet, Nordea, SBAB, Nordnet, Avanza, Söderberg och partners, samt Swedbank. Detta representerar förstås inte hela marknaden, men åtminstone de fyra svenska storbankerna, de två stora mäklarbankerna, den största nischade bolånebanken, akademin och en finansiell rådgivarfirma.

Man kan väl summera med att det kommer bli många tappade hakor om Riksbanken inte tar beslutet att höja reporäntan från -0.25% till 0.00% nu i veckan.

Reklam från bloggens samarbetspartner Compricer nedan, om du vill flytta dina bolån.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

29 kommentarer:

  1. Riksbanken höjde styrräntan strax innan kraschen 2008 också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har blivit lurad av bloggaren. Det kommer ingen jävla krasch. Han profilerade bara sig som domedagsgurun för att kunna slå igenom och få klick. Nu börjar det här genomskådas.

      Radera
    2. Kan ju vara värt att påpeka att de höjde reporäntan till 4.75% september 2008.
      Den dagen vi snuddar vid något liknande har vi definitivt en krasch.

      Radera
    3. Stefan: Mkt riktigt. Jorden kan vara översvämmad imorgon också....

      Radera
    4. @Mr Perfect: Det är väl en definitionsfråga vad du menar med krasch och vilken marknad du syftar på? OMXS30 föll med ca. 39% 2008 och satt man still i båten hade man gjort en vinst på 7% endast 2 år senare. Bostadsmarknaden kraschade aldrig i Sverige.

      Radera
    5. Jo bostadsmarknaden kraschade sensommaren 2008 och typ ingen sålde. Sen var bollen i rullning igen när reporäntan sänktes.

      Radera
    6. Men hur definierar du krasch? Jag var ute och letade bostad just 2008/2009. Minns hur det var. Priserna rörde sig inte men det var ingen som gick med på prissänkningar i alla fall. Försökte med många objekt.

      Radera
    7. Det diskuterades att sättningen var ca 33% men det nådde aldrig marknaden då säljarna väntade in reporäntesänkningen.

      Radera
    8. Alla som gjorde en bra sälj räcker upp en hand.

      http://archive.riksbank.se/sv/Webbarkiv/Publicerat/Pressmeddelanden/2008/Reporantan-hojs-till-475-procent/index.html

      Radera
    9. Ja den sättningen hade varit fin. Det närmaste prissänkning jag kunde komma var ett nybygge som kunde erbjuda 12 månadsavgifter d.v.s. -2,5%. Men nybygget i sig var dyrare än andrahandsmarknaden så det var inte intressant.

      Radera
    10. Sen till sommaren 2009 var reporäntan 0.25% och faran var definitivt över. Så man kan faktiskt hävda att Lehman-kraschen gjorde fastighetsrallyt möjligt pga reporänterallyt som i princip varit sen dess.

      Radera
    11. Ja nästa gång blir det en lite konstig situation när räntevapnet inte längre finns att tillgå. Då står vi mellan att trycka pengar och dela ut till folket (s.k. helikopterpengar) eller bara acceptera en krasch som måste betalas tillbaka. Men eftersom människan är kortsiktig till naturen och även dom på RB är människor tror jag mer på det första alternativet.

      Radera
    12. Givet en lång historia och många centralbanker, har något land eller finansiellt system gått ur en högkonjunktur som nuvarande med nollränta och relativt låg inflation? Har man kunnat se tidigare vad avsaknad av räntevapen innebär?

      Radera
    13. Vi har väl egentligen inte haft en riktig högkonjunktur sen 2007 med allt vad det innebär som i slutändan landar i högre inflation.

      Radera
    14. @Söderslätt: FED (USA) 1929. Resultat = hög arbetslöshet och missnöje. Moneyprinting, Krig och Elände.

      Radera
    15. Från januari 2008:

      https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2008/Januari/Hog-inflation--en-kalla-till-huvudbry/

      Radera
    16. Tack för input, jag har bara tagit för givet att våra dagar klassas som högkonjunktur.
      1928 var räntan 5 % i USA, så de kunde säkert använda räntan senare för att kickstarta. Gick ju lite annorlunda då.

      Radera
  2. Förstår inte varför man ska höja? Vem klagar på i princip gratis pengar? Inte ens dom som lånar ut pengar (obligationsägarna) vill ha höjd ränta längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att pensionerna riskeras att suddas ut om inflationen blir för hög.

      Radera
    2. Finns inget incitament från statens sida att människor ska ha råd att gå i pension. Dessutom är ju bostadslånen finansierade av pensionspengarna. Visst kan pensionsbolagen slå om från räntor till aktier men då har man och andra sidan inte råd att gå i pension p.g.a. levnadskostnaderna (högre bostadsränta).

      Radera
  3. Jo, det är mycket Oklart. Förutom att man kan fråga sig om ”pengar” verkligen har något värde om de är gratis och om man i så fall verkligen kan använda dem som värdenormerare.

    Kanske De som kommit sent till lånefesten och inte har någon lust att städa upp andras överbelåning med sina surt hopskrapade pengar vars värde inflateras bort har några synpunkter?

    Har aldrig riktigt förstått varför priset på tillgångar inte räknas vid inflationsberäkningar, kan någon förklara varför för en enfaldig själ som undertecknad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att inflationen som den räknas ut idag baseras på konsumentpriser, inte tillgångspriser.

      Börsen är snart upp 30% i år, och sjönk med ungefär 8% förra året. Men inflationen är inte i närheten av 30% i år och var inte i närheten av -8% förra året.

      Man kan göra motsvarande beräkning med hjälp av bostadspriser, om man så önskar. Priset på bostäder ingår faktiskt som en komponent i KPI, men den komponenten är rätt liten och gör att t ex 10% ökning av priset på ett småhus inte alls översätts till en 10%:ig ökning av KPI.

      Radera
  4. "Bolånebankerna Handelsbanken, SBAB och Swedbank tycker inte att det är rätt beslut, men så tjänar förstås bankerna stora pengar på den skenande utlåning som sker och skett via krisräntor rakt genom en högkonjunktur."

    Aningen märkligt att de tycker det då minusräntan är negativ för bankerna.
    Nu har dock bankerna vaknat till som investering när det vankas nollränta.

    SvaraRadera
  5. kan inte bli annat än en liten symbolisk höjning i en fallande konjunktur, en aning peptalk i julklapp till svenska folket från Riksbanken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi får se. Tappert försök av Ingves att testa ekonomin. Augusti 2008 höjde RB också räntan. =)

      Radera
  6. En spaning är Stibor och hur den gått upp senaste året.
    Nu är jag inte i banksvängen och har bara lån kopplat till det, men ifall bankernas lån mellan sig blir dyrare signalerar det väl lite vår det hela är på väg.
    Gemene rörligt bostadslån, är det eg satt till repo + %?

    SvaraRadera
  7. Ett senare inlägg av bloggaren ( https://cornucopia.cornubot.se/2019/12/konjunkturen-senaste-veckans-varsel.html ) ger en indikation om en inbromsning av ekonomin. Om den indikationen är korrekt, så talar det inte för höjd ränta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har ju sett en försvagning av den svenska valutan. Om kronan föblir svag/försvagas ytterligare, så bör det på sikt ge ett genomslag i konsumentpriserna. Men Riksbanken har som bekant två till viss del motstridiga mål: prisstabilitet OCH finansiell stabilitet. Vi vet ju at det ibland varit lite si och så med Riksbankens träffsäkerhet när det gäller inflationsmålet. Om ekonomin bromsar in och vi samtidigt ser inflationstendenser, så tror jag att RB kommer prioritera den finansiella stabiliteten och acceptera en KPI-inflation högre än målet.

      Radera