Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2019-12-16 07:22

Stigande marknadsräntor inför räntebeskedet - dags binda bolånet?

De senaste två månaderna har marknadsräntorna stigit på den svenska obligationsmarknaden. De matchande fasta bolåneräntorna verkar dock inte höjts, vilket innebär att det kanske kan vara ett av de ovanliga tillfällena där det kan vara en bra affär att binda bolåneräntan.
Marknadsräntor de senaste två månaderna. Data: Sveriges riksbank

 De senaste två månaderna har marknadsräntorna på bolåneobligationer stigit med ca 0.18 procentenheter. Statsobligationsräntorna har stigit mellan 0.16 och 0.22 procent, och den statliga 10-årsräntan är inte längre negativ. Fönstret där staten fick betalt för att låna på 10 år är alltså för tillfället stängt.
Förändring marknadsräntor två månader.
Drivande är förstås förväntningarna på Riksbankens höjning av styrräntan reporäntan, vilket väl ska ske på torsdag (lite oklart, Riksbanken anger inte räntebesked, utan att man ska publicera sin penningpolitiska rapport på torsdag 09:30 och sedan hålla en presskonferens 11:00).

Stigande räntor går även hand i hand med den stärkta svenska kronan de senaste månaderna.

Samtidigt har inte bankerna höjt sina låsta bolåneräntor, åtminstone inte storbanken Swedbank, som tvärt emot sänkte flera av sina långa bolåneräntor så sent som i oktober. Andra banker som SBAB har höjt, men marknadsräntorna har fortsatt uppåt.

Normalt sparar man inte något på att låsa räntan, om man inte gör det vid rätt tillfälle. Bankerna vet vad de gör när de tar ut låst ränta, och har räknat på det hela och gjort för dem relativt goda prognoser.

Samtidigt går det fortfarande att låsa räntan till lägre nivåer än den rörliga bolåneräntan. Och den rörliga bolåneräntan lär höjas framöver om nu Riksbanken gör som förväntat och höjer i veckan. T ex kan man låsa på tre år till 1.58% hos Danske Bank, kontra 1.80% i rörlig 3-månaderränta hos samma bank. Danskarna är dock kanske lite speciella. Generellt är dock de låsta räntorna lite högre än den rörliga, men inte 0.25 procentenheter högre vilket är vad som ligger i korten om Riksbanken höjer.

Trenden ovan är i alla fall tydlig - stigande svenska marknadsräntor. Sannolikt håller dessa på att prisa in den svenska räntehöjningen. Vad trenden blir därefter återstår att se.

Man kan också notera att börsen stiger trots de ökade avkastningskrav stigande räntor innebär.

I alla fall - ska man agera innan räntebeskedet på torsdag (?) så är det begränsad tid kvar.

Reklam från bloggens samarbetspartner Compricer nedan, om du vill flytta dina bolån.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

36 kommentarer:

  1. Band hela lånet i okt till 1.18 % på 3 år i Handelsbanken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbanken fintar folket, precis som 10/11, att binda sina bolån. Bankerna tackar och tar emot när de om ett halvår eller år börjar sänka igen.

      Radera
    2. Ja, finns ju en risk. Rörligt har ju varit det bästa. Men kanske det blir annorlunda nu en period....

      Radera
    3. Det finns inget exakt samband mellan reporäntan och andra räntor. Det ligger bostadsobligationer, ränteswappar, upplåning i andra valutor och andra instrumentent med i beräkningen. M.a.o. det är fullt möjligt att långa bindningstider kan vara lägre än 3 månaders under vissa perioder.

      Radera
    4. 1,18 % hos Handelsbanken är det lägsta jag hört just där. Hur lyckades du?

      Radera
    5. Generellt ger större skuld i SEK lägre ränta.
      Dvs de med en halv miljon i lån betalar en högre ränta i % än de med 2 miljoner i lån.

      Radera
    6. @Stefan, jo det är väl som om utrycket "Sover Dolly på rygg". Givetvis vill banken låna ut mycket pengar, till hög säkerhet och bra återbetalningsförmåga. Att Mr P fick en bra ränta, beror troligen på att 1) Han har köpt ett nybyggt hus, där byggherren (som bygger flera lika hus) har ränteavtal med en bank 2) Han har köpt en BRF, där banken har föreningslånen och lockar BRF köpare 3) Både och.

      Radera
    7. Tror faktiskt Mr P köpt ett begagnat småhus, tycker han hintat om det vid tidigare tillfälle.

      Radera
    8. @Stefan, kanske så. Bra ränta i så fall, bara att gratulera. Av en annan konservativ bank fick jag en sämre bunden ränta. Hursomhelst, är det så pass billiga pengar att man blir lite orolig. Inte helt ovanligt med en ränta på 1% idag d v s 583kr/månad/miljon i lån (netflix, spotify och 4 pizzor alltså).

      Radera
    9. Blir nästan komiskt när folk letar tiondelar. Räntan är ju så sjukt låg så några tiondelar hit eller dit är typ värt en kebab med bröd med Pucko.

      Radera
    10. Men det är samma gamla goa ...mätning som alltid.
      Min bil är bättre än din, min ränta är bättre än din.

      Radera
    11. Gratulerar Niklas du löste 10000 krs-frågan och är vidare till veckofinalen! Rätt svar är 1.
      Tror dock jag hintat om det till dig tidigare.

      Radera
  2. Svar
    1. Hehe sant, förutom när det är det.

      Radera
    2. Titta bakåt det här än så länge inte hänt att det är rätt att binda förutom 91 men då svek bankerna ändå

      Radera
    3. Ehhh? vad med 2008? Och 3-åriga har i princip legat under 3-mdrs sedan 2015.

      Radera
  3. Ni fattar alltså fortfarande inte hur försäkringar fungerar? Detta är ju inte helt imponerande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja exakt. En bilförsäkring är onödig tills man krockar, därför borde man aldrig ha en försäkring för genomsnittet krockar inte.

      Radera
    2. Nja, jag skulle påstå att bankens bruttomarginal är i stort sett lika för alla löptider. 3 månaders räntelån finansieras inte med tre månaders upplåning då det skulle vara väldigt riskabelt för banken utan är ett medelvärde av obligationer med olika löptid för samtliga vanliga bindningstider. Jmf t.ex. med SBAB som har samma ränta på 3 mån och 3 år. FIs krav på kapialtäckning och andra regler har gjort att RBs ränta har minskat i betydelse. M.a.o. det spelar inte så stor roll längre att ha det på 3 mån rörligt ( finns säkert hundra åsikter till om detta).

      Radera
    3. Förutom den lilla detaljen att du måste ha en trafikförsäkring på bilen. Sen är ju inte bindningstiden att glömma, kan bli dyrt att byta "försäkring" alltså. Själv har jag iofs bundit mitt lån

      Radera
    4. Huruvida man vill betala för en försäkring eller inte är ju helt upp till var och en. Det är ju snarast så att försäkringen bunden ränta är ovanligt tydlig, eftersom exakt det du betalar för är att någon annan ska hantera kostnaden för volatilitet.

      Det finns legitima anledningar att köpa en försäkring även när man inte måste enligt lag.

      Radera
    5. En helförsäkring på bilen är onödig om man är en duktig förare.
      Jag har bara halv på min bil, för jag kör lungt. Brand och skadegörelse kan jag inte hindra från att ske.

      Radera
    6. Att ha en hel/halv/trafikförsäkring borde väl mest ha att göra med bilens värdering. Överlag är vi kassa på att skatta hur duktiga förare vi är. Gäller säkert i större utsträckning, den vanliga läsaren här än snittet.

      Radera
    7. Är väl rimligare att jämföra med hyrd bil. Du hyr en bil värd 800 000:- med minimal försäkring. Det går åt skogen (behöver inte vara inom din kontroll), och du får nu lägga ut 150 000:- istället för tänkta 3000:-.

      Det kanske inte är så att 150 000:- förstör ditt liv, men att du spräckte budget med 5000% kan sätta dig i en rätt problematisk squeeze där du tex kan behöva sälja saker du inte vill sälja, avbryta en resa, osv, osv, vilket medför kostnader långt över de 0.01%*150 000=1 500 du kanske naivt räknade med när du kom fram till att det var billigare att skippa försäkring för 2 000 extra. Alternativet är att du räknar med att ditt hyrande KANSKE kostar 150 000:- och därmed budgeterar för detta. Det skulle i sådana fall innebära en alternativKOSTNAD.

      Alltså, volatilitet kostar, och hur mycket den kostar beror främst på hur symmetrisk du är kring utfallen. I rena EMV-termer gör du ALLTID en vinst på att inte försäkra. ALLTID. Och försäkringsbolaget gör ALLTID en vinst på att du försäkrar. Däremot gäller det i praktiken även alltid att försäkringsbolaget gör en större EMV-vinst på att du försäkrar än du gör EMV-vinst på att låta bli att försäkra. Detta beror på att försäkringsbolaget har byggt en hel organisation kring att optimera sitt förhållande till den där volatiliteten och inte minst förhålla sig symmetriska till utfallen, det har inte du. Och vipps kan det skapas en hållbar marknad kring försäkringar, likt alla andra effektiva specialiseringar.

      Detta är ju egentligen så mycket mer trivialt än det låter, men jag får hela tiden förbluffas över alla vardagsdiskussioner kring hur man ska vara "smart" och utmanövrera försäkringar som att binda ränta. Det är ju helt bisarrt, och påminner inte så lite om dem som står vid Jack Vegas-maskinerna och skyter om att de vet en massa om hur man hittar vilken maskin som delar ut. Det är inte en tankeverksamhet som förbättrar ens förväntade ekonomi.

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Kanske hade varit käckt om fler fokuserat på att minska sina lån under de senaste 10 åren när räntan varit låg istället för att ta chansen att öka belåningen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom som hade lån för 10 år sedan har istället kunnat avkasta ca. 12% per år på svenska börsen istället för att amortera ett lån som kostar 1-2% per år. Att total belåning har ökat under 10 år beror ju på räntans och DI utveckling (fler kreditvärdiga) i kombination med nybyggnation och brist på hyresrätter. Svenska folket har agerat korrekt.

      Radera
    2. Det är nog många som inte amorterat eller lagt undan på börsen utan helt enkelt konsumerat mer. Säkert av olika skäl och i olika livssituationer.

      Radera
    3. Ja, att leva livet medans man var ung är ingen dum ursäkt. Den som varit med i karusellen de senaste 20:e åren och gjort smarta bostadsaffärer, har förutom att antagligen bott bra även avkastat bra vid ev realisering. Just nu är en del av realiseringen för många att kunna bo ännu bättre med familj etc etc.

      Radera
    4. @Andromeda: Så är det men den finansiella sparkvoten har ändå ökat från finanskrisen. Sen känner man ju folk vars bostäder värdering ökat med 200-400% sedan dom köpte den efter finanskrisen. Visst har en del rest lite för pengarna men oftast täcker man in sådant nöje via förvärvsinkomsten. Det dom i min bekantskapskrets gjort är att belånat bostaden för bilköp, bostad utomlands (som också genererar ett positivt kassaflöde), börsen och tjänat ännu mer pengar o.s.v. Många verkar tro att befolkningen består av en homogen grupp av WT som åker till Thailand 10 gånger om genom att belåna bostaden. Så är det inte. Har man vågat sig på bostadsmarknaden och börsen dom senaste 10 åren har man blivit bra belönad. Dom som inte vågat riskera har avundsjukt fått sitta och titta på. Risken är att dessa kliver in nu när dom tröttnat och bränner sig for life. Har kollegor som brände sig 1999. Sedan dess har dom haft inställningen att man bara förlorar pengar på börsen och att skulder är farligt. Nu sitter dom fattiga i sin hyresrätt 4 life.

      Radera
    5. jag tror många är föräldralediga, sjukskrivna, pensionärer osv och ser en låg (ränte)kostnad som rätt skönt samt känner sig rätt bekväma med att inte amortera under perioder i livet med mindre pengar - särskilt när värdet på bostaden ökat så mycket att belåningsgraden är låg. Jag själv tillhör den förstnämnda gruppen, vi har punktamorterat en större summa men mest lagt pengar på huset, bil, rustning av en sommarstuga och absolut resor. Men visst kunde vi ha struntat i det och endast amorterat hårt.
      Vi är många som väljer mellan högre livskvalité eller amortering och som har gamla lån med amorteringsfrihet.
      Just därför är det nog bra med amorteringskravet.

      Radera
    6. @Andromeda: JA amorteringskravet implementerades antagligen vid det tillfället då FI ansåg att det fanns makroekonomiska risker för Sverige. Om allt för många är maxbelånade och Sverige råkar ut för en finanskris blir det inte längre enbart den enskildes problem. Då måste alla vara med att skuldsanera om man vill få igång konsumtionen igen. Nu kommer antagligen dom flesta klara ett boprisfall på -30% utan problem (om det nu skulle råka inträffa). Det enda som händer är att man förlorar det man sparat ihop och amorterat hittills och det är således enbart surt för han/hon som sitter på tillgången. Sen kanske det är det som krävs för att nästa generation ska kunna göra entré på marknaden för den nya generationen sparar inte särskilt mycket. Dom har studieskulder, bo-utomlandsskulder och sms lån och inser att det varken finns tid eller lust till att spara ihop till en kontantinsats på minst en halv miljon för att kunna köpa sin första 2a i Sthlm.

      Radera
  6. En aning vid sidan av ämnet.
    Har du/ni sett dagens utveckling i TSLA? 6%+, $20+, dagshögsta 383+, nära ATH.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och så fort e-bläcket torkat rasade den $5. Än så länge upp för i dag. Peppar*2

      Radera
  7. Vilket lån?
    Gav banken det internationella tecknet i mars i år och bor nu i mitt betalda hus.
    Det går faktiskt att göra det på pendlingsavstånd från Göteborg.

    SvaraRadera