Cornucopia?

Aktuellt

BNP-prognos: -18% i svensk BNP under andra kvartalet - 100 000 offentliga jobb hotas

En enkel analys av svensk BNP för andra kvartalet 2020 landar på -18% i svensk BNP 0 jämfört med motsvarande kvartal 2019. Det innebär att ä...

2019-12-16 15:23

Proportionell eller geografisk demokrati - för och emot?

Det brittiska valresultatet sätter fokus på skillnaden mellan en rent proportionell demokrati och en geografiskt baserad dito. Det finns fördelar med geografisk demokrati, och Sverige skulle antagligen må bättre som land om vi tog steg i den riktningen, dvs den förtryckta och ignorerade periferin får större demokratisk makt än gynnade ekonomiska centra.
Från vänster till höger: Statschefens hus, parlamentets hus och regeringens hus på en bild.
Marxisten Immanuel Wallersteins världssystemteori om centrum och periferi är en fungerande modell i både stort och smått. I grunden handlar det om att centra suger ut periferi och berikas på bekostnad av dessa. Det finns olika underliggande logik, men om du t ex har en vara att sälja - var får du bäst betalt? I en liten by eller småstad ute på landet där varan tillverkas, eller i en storstad där det finns många fler (i antal) rika? Således vandrar resurser från periferin till det rikare centra.

Eftersom centra är rikare är också möjligheterna att få ett bra jobb med hög lön större där, företag etablerar sina kontor och huvudkontor där, olika samhällstjänster blir på grund av förmodade skalfördelar etablerade där (t ex universitet, myndigheter mm). 

Folk dras in till centra, och i en demokrati får centrat därmed hela tiden allt större väljarunderlag och förstärker processen i att suga ut periferin.

En del demokratiska system i andra länder motverkar detta. En variant är tvåkammarparlament, där man till det ena parlamentet väljer (någorlunda) proportionellt till befolkningens storlek, men till det andra väljer utifrån geografisk representation, t ex delstat. Dessa två parlament balanserar sedan makten mellan sig på olika vis, beroende på land. Man kan också ha direktval till statschef ("president") antingen representativt eller geografiskt. Eller via flera omgångar likt Frankrike, så alla till slut måste rösta för eller emot den som till slut tar posten.

Andra länder har enbart geografisk representation, som Storbritannien, som får skäll från vänstern just nu på grund av att de konservativa får egen majoriet trots att bara en minoritet faktiskt röstade på dem. 

Systemet i Storbritannien begränsar dock centras (i det fallet Metropolitan London) makt och ger proportionellt mer makt åt periferin. Vilket gav torsdagens valresultat när den försummade periferin sade sitt och körde över centra och folkeliten i storstäderna.

Ett partiellt införande av geografisk demokrati i Sverige skulle antagligen minska polariseringen och klyftorna mellan centra och periferi, eller som det kallas i Sverige stad och land

Tillägg: Det heter säkert något finare än geografisk demokrati. Det var snart 40 år sedan jag läste sådant här i skolan och jag orkar inte googla, om nu någon kalenderbitare vill informera om den korrekta benämningen och utifrån att jag använder fel begrepp avfärdar hela inlägget.

Man måste inte återinföra en tvåkammarriksdag för det, men vi kan tillsätta riksdagsledamöter dels proportionellt och dels geografiskt.

Ett hypotetiskt exempel skulle vara att 189 mandat är geografiska och 160 proportionella. De geografiska mandaten är nio per län

Exempelvis skulle det innebära att Stor-Stockholms väljare inte längre skulle tillsätta nästan 24% av mandaten i riksdagen, utan istället skulle tillsätta (0.24*160+9)/349=14% av mandaten. Extremast skulle förstås Gotlands län bli, som skulle tillsätta (0.005*160+9)/349=2.8% av mandaten. Gotlänningen skulle få 2.8/59000=0.00005 procentenheter per väljare, medan stockholmaren bara skulle tillsätta 14/2400000=0.000006 procentenheter eller en tiondel av gotlänningen. De på sin ö isolerade gotlänningarna skulle få nästan tio gånger så mycket att säga till om än södermalmsbon.

Mer rimligt skulle ett räkneexempel på Norrbottens län med sina 2.5% av befolkningen vara. De skulle tillsätta (0.025*160+9)/349=3.7% av mandaten istället för dagens 2.5%. Periferin skulle få mer makt att hindra maktcentra och ekonomiskt centra att köra över den svaga periferin.

Gillar man inte att ens röst i storstaden blir mindre värd får man väl flytta från centra till periferin.

Om ett land inte bara ska vara dess storstadsområden behövs makten för centra begränsas och balanseras mot hela landets yta. Annars får man över tiden allt mer splittring och ett land som går sönder.

Ovanstående är bara exempel på hur ett sådant reformerat system skulle kunna utformas för svensk del. Det väsentliga är att ett strikt proportionellt demokratiskt system likt det svenska på sikt alltid kommer leda till att centra stärker sin makt och allt mer kör över och suger ut periferin, vilket leder till splittring och minskad sammanhållning av landet. Normalt vill vi gärna lyssna på vad minoriteter har att säga, och geografiska minoriteter får via ett reformerat system mer att säga politiskt. Förenklat kan man säga att fokus för den politiska valrörelsen och politiken däremellan flyttas från Södermalm till Arvidsjaur. Och det blir bra för Södermalm oavsett, då centra alltid vinner ändå. Det politiska systemet behöver därför vara utformat att gynna periferin och missgynna centra, lämpligen just i grundlagens valsystem.

Något sådant system kommer förstås inte införas. Istället kommer politiker fortsätta med floskler om "hela landet ska leva", slänga lite allmosor på periferin och i övrigt köra sitt Stockholmscentrerade race. Storstadslänen Stor-Stockholm, Skåne och Västra Götaland tillsätter tillsammans mer än 50% av mandaten idag. Gissa varför det går som det går i resten av landet, och varför man ska bygga snabbjärnvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, som för sina 300-500-800 miljarder i totalkostnad blåser förbi de flesta på vägen utan att stanna?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. Galen bildtext, men det visste du väl redan.
    Vänd dig om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bah, höger-vänster är föråldrat. GAL-TAN gäller.

      Radera
    2. Ursäkta, stavade bara fel till galen.
      Men kan också stå på huvudet, vet du.

      Radera
  2. Frågan är hur geografiskt UKs valsystem är, ofta bara rejält kampanjande i marginalvalktetsar och ett starkt partiväsende i parlamentet gör att regionerna ej får så mycket inflytande (iaf regionerna i England).

    SvaraRadera
  3. Klagas ganska mycket på detta "konstiga" system från Svensk sida, där "de konstiga rednex ute i skogen röstade på Trump".
    Samma system används ju för EU parlamentet, dvs "de konstiga isbjörnsätande Svenskarna" har mer proportionerlig beslutskraft än de större länderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan dock vara värt att nämna att det amerikanska systemet, som är tänkt att kombinera en propoftionellt tillsatt underhus med ett "geografiskt" tillsatt överhus (efter en kompromiss vid konstitutionens utarbetande mellan stora och små stater), ej längre är det utan underhuset skulle behöva utökas med ca 100 platser till för detta. Resultatet i senaste presidentvalet skulle dock bli samma som nu.

      Radera
    2. Hur många procent av EU är vi svenskar? Vore en intressant tanke med EU som stat (inte helt lockande).

      Radera
    3. Jämförelsen haltar lite. Det är fortfarande proportionell representation i EU-parlamentet.

      Det är inte så att alla svenska mandat är sossar bara för att de är störst. Men alla elektorsröster för en delstat tillfaller den största kandidaten.

      Radera
    4. Sverige har 472,000 invånare per plats i EU parlamentet, jämfört med snittet 632,000. Tyskland har 860,000 och Malta 77,000.
      Altså mer än en tiopotens mellan största och minsta.

      Radera
  4. Jag tror jag skulle föredra att man lade mer vikt vid subsidiaritetsprincipen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tänkte en mer federal lösning?

      Radera
    2. Ja, kanske på sikt, men åtminstone att vända centraliseringstrenden vi sett i några årtionden.

      Radera
    3. För den verkställande makten är det i högsta grad relevant. Vilka frågor där är verkligen en fråga för centralmakten? Att man skall asfaltera vägen till cornus stuga eller.

      Radera
    4. Förtydligande: frågan om den vägen är inte en fråga som faller på staten. Där är det som sig bör att cornu och de närmast sörjande äger beslutet.

      Radera
  5. Emot. Låt mig bestämma istället.

    SvaraRadera
  6. Till viss del tar nuvarande system höjd för det genom riksdagens s.k. fasta mandat.

    Även om hela Gotland röstar på part A och resten av Sverige på parti B skulle parti A ändå få två mandat för att representera gutarnas särvilja.

    Fasta mandat fördelas utifrån antalet röstberättigade så helt samma sak är det givetvis inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fungerar det ju redan i praktiken om man betänker Skåne och Sverigedemokraterna :)

      Radera
  7. För, jag tror det gör att hela landet lever.

    SvaraRadera
  8. Demokrati elr demokratur? Det er massan som vinner o massan har ju alltid fel!

    SvaraRadera
  9. Färgerna är ju omvända in good ol' USA, men här är en 3D-representation av stadsbor vs landsbygd over there 2016:


    https://blueshift.io/election-2016-county-map.html

    SvaraRadera
  10. Man kan också se till att det lokala redan existerande styret får mer makt och det centrala mindre dito. I en vanlig svensk kommun är tex mer än 60% av budgeten styrd av riksdagen, via regler. Så geografisk demokrati baserat på ansvarsfördelning.

    SvaraRadera
  11. Bloggaren kommer ut som marxist! Nu får vi en förklaring till det stora prepping- och vapenintresset. Det är helt enkelt förberedelser inför den kommande stora revolutionen, som skall leda till världskommunism! Att kommunismen gått åt pipsvängen vid tidigare försök beror helt och hållet på att det då inte skett tillräckligt storskaligt. Elon Musks intresse för rymdresor kommer nu i en helt annan dager. Han vill förbereda oliktänkande för den stora flykten.

    Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har skrivit om Wallerstein förr. Gör mig inte till marxist.

      Radera
    2. Man får väl skoja lite?

      Radera
  12. Dags att plocka fram gammal käpphäst: Mer makt åt periferin (allt utanför Huvudstaden) genom att lokalisera ut tillsyns- och utredningsmyndigheter: SCB, Finansinspektionen, Riksrevisionen, BRÅ m.fl. Minskar huvudstadens maktfullkomlighet. Reducerar korruption. Fördelar välavlönade tjänster över landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SCB sitter i Örebro. De andra två bör sitta där det de granskar sitter.

      Radera
    2. Eller som någon annan är inne på, stärk kommunernas makt och minska riksdagens så ökar det lokala inflytandet som redan finns på plats.

      Radera
    3. Det finns också fördelar med att de som granskar inte sitter där makten finns. Risken är mindre att de har gått i samma skolor och varit aktiva i samma studentkårer, umgås i samma kretsar, träffar de som man skall granska vid hämtning på dagis osv.

      Radera
    4. Dessutom så blir utlokaliseringarna knappast någon besparing. Det man tar hem på billigare lokalkostnader, förlorar man med råge på alla resor till Stockholm, svårigheter att rekrytera samt att de flesta utlokaliserade verk/myndigheter ändå behåller en fysisk plats i Stockholm.

      Radera
  13. Den korrekta benämningen på "geografisk demokrati" är federation. USA och Tyskland är utmärkta exempel på detta. Man låter då delstaterna ha egen lagstiftning till viss del. Sverige har ingen tradition av detta utan är en typisk enhetsstat, som är motsatsen till federation. En federation måste ha två kamrar i parlamentet för att väga in dels en politisk och dels en geografisk dimension; typ Förbundsdagen och Förbundsrådet i Tyskland och Representanthuset och Senaten i USA. Detta är ju en skitintressant diskussion! Problemet om man införde ett liknande system i Sverige skulle bli att Norrland blir rött och södra Sverige blir blått. Men nu när SD finns kanske denna dimension skulle brytas.

    SvaraRadera
  14. Jag tycker inte att Lars röst skall vara mer värd än min. Men så är jag varken intersektionalist, antidemokrat och saknar till på köpet motiv att vilja splittra landet.

    En person, en röst, allas lika värde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du med Lars menar mig skulle min röst som VG-boende minska med ca hälften, likt Stockholm.

      Radera
  15. En av de bästa blogginläggen hittills. Jag som är lantis upplever vilket konstigt narrativ som råder i huvudstaden om övriga landet. Den ensidiga mediarapporteringen med Stockholmsperspektivet som kontext bidrar starkt till detta.
    Kjell A Nordström är den mest pantade av alla. Näst efter kommer alla de befattningshavare som sväljer hans påståenden som sanning

    Geografisk representation till 50 % är en inte alltför tokig idé att börja med

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varje gång någon från Stockholm pratar om "viktiga" saker tänker jag på den karaktären från The Hunger Games med fågelboet som frisyr

      Radera
  16. Bildande och bra!
    Har funderat en hel del på det, men är inte klar för beslut.
    Inväntar med spänning fortsättningen i kommentarsfältet!

    SvaraRadera
  17. Andektiskt så låter det ju från folk som bor i byarna i egenskap av andra generationens inflyttade att de ses som utbölingar och att familjerna som äger gårdarna gärna klagar på att ingen vill bo i byn men hellre låter hus stå tomma än sälja så länge de själv klarar av att kontrollera ägandet.

    Ta en tur på landet själv och fundera lite över hur få personer/familjer (för att inte nämna bolagsskog) som egentligen äger allt och hur dåligt det verkar leda till utveckling och välstånd för andra som bor där. Vad kan det bero på tror du? Verkar det rimligt att tro att mer politisk makt till såna regioner kommer att leda till att några "förtryckta" där också kommer att bli mindre förtryckta? Förklara gärna hur du kommer fram till den slutsatsen.

    SvaraRadera
  18. Skulle varit en man, en röst. Inga andra, en diktator.

    SvaraRadera
  19. Den politiska och finansiella makten koncentrerad till samma ort där massmedia är koncentrerad. Ett utmärkt recept för att få ett perspektiv att dominera över hur landet styrs och vad som rapporteras. Landet utanför Stockholm är intressant endast då man kan rapportera om mord, bilbränder och liknande.

    SvaraRadera
  20. Å ena sidan flyttar människor till områden där det finns jobb, exempelvis som löntagare med att bygga vattenkraftverk och hugga skog. Någon generation senare anser de sig bli utsugna och känner att de nu borde äga kraftverken, gruvorna och skogen för att deras föräldrar råkade bli kvar där och ynglat av sig.

    Å andra sidan så har politiker bestämt att hela Sverige skall leva (lite oklart vad det betyder). Och det försöker man genom omfördelning från några enstaka kommuner som går plus till nästan alla andra som går minus. Antar att det även kommer bidrag från statsskatt och andra statliga inkomster.

    Att ge obygden mer makt lär inte ändra ägarförhållandet i sak eller minska konfliktytan. Antingen får man ge obygden mer pengar eller så får man acceptera att inte alla kan bo där de vill, och leva på bidrag och statlig stödverksamhet.

    Sen kan man fundera på vad som är rimligt. Vad krävs exempelvis för att tillräckligt många skall vilja bo kvar och driva älvarnas kraftverk, vindsnurror, elnät, gruvor med biindustri, och skog med biindustri, samt förstås de tynande jordbruken?

    Att överlåta det helt till marknaden för dessa basindustrier kan vara att skjuta sig i foten lite grann. Det finns också värda aspekter som långsiktig leveranssäkerhet, miljö, strategiska resurser, och annat som bör tas med i ekvationen, men som marknaden inte bryr sig så mycket om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket av anledningen till att man måste omfördela skatten mellan kommunen är att riksdagen har beslutat att kommunerna skall stå för vissa utgifter (socialbidrag och liknande). Egentligen är det märkligt att dessa beslut skall belasta kommunernas budget.

      Men när allt kommer omkring är det alltså frågan om att man tar pengar från de som arbetar och betalar skatt och ger till de som är arbetslösa eller av annan anledning behöver gå på bidrag. Det är dock sällan man kritiserar utjämningsystemet genom att belysa själva grundorsaken (det går väl inte hem hos så många att kritisera sociala skyddsnätet som sådant)

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Skatte-differentiering hade kunna leda till att folk vill driva företag ute i obygden. Finns många verksamheter som kan drivas lönsamt på avstånd från våra centra.

      Andra länder har ju t.o.m. ekonomiska frizoner där skatten för enmans och småföretag är 0%. I Sverige är det skattemässigt lika dyrt att driva en billackeringsfirma ute på bonnvischan som centralt en halvtimme utanför Stockholm eller Göteborg.

      Radera
    4. "Å ena sidan flyttar människor till områden där det finns jobb, exempelvis som löntagare med att bygga vattenkraftverk och hugga skog. Någon generation senare anser de sig bli utsugna och känner att de nu borde äga kraftverken, gruvorna och skogen för att deras föräldrar råkade bli kvar där och ynglat av sig."

      +1! En av de bästa kommentarerna någonsin här!

      Å andra sidan går samma process fortare i stadsbygd. Kolla t.ex på Malmö, Uppsalas förorter och Trollhättan. Där har det bara tagit 2-3 år innan inflyttade börjar anse att det är de som borde äga hela området.

      Radera
  21. Tanken är kanske god, men ett problem är ju att det gör att folks röster blir olika mycket värda. Man hamnar i ett system där en minoritet kan tillåtas bestämma över en majoritet, alltså rent röstmässigt.

    Däremot skulle man kunna göra ett antal ändringar som motverkar centraliseringen av politiken. Ha ett system som är mer bottom-up än top-down så att säga, lite kortfattat:

    Separera upp verkställande, dömande och lagstiftande makten igen. De två förstnämnda agerar egentligen mestendels i lokala frågor eller på ett lokalt plan, då är det lite märkligt att denna makten skall utgå från stockholm och sippra ner till verkligheten.
    I stället för val till riksdag, landsting och kommun så skulle man ha lokalval till verkställande och dömande makt, men även lagstiftande.

    Den mesta av verkställande makten skulle utövas av det lokala. De ärenden som verkligen är av nationellt eller regionalt intresse hanteras centralare och man utser regering och motsvarande på regional nivå ungefär som idag, men där lokala exekutiva makten röstar proportionellt.

    Den dömande makten börjar ju allt på det lokala och regionalt och nationellt är "bara" överprövningsinstanser. Vem som skall sitta i HD t.ex. beslutas av lägre instanser.

    Slutligen den lagstiftande makten (som skall äga hela lagstiftningsprocessen) skall stifta lagar som skall gälla hela landet och bör därför ske på nationell nivå. I den mån man tycker sig kunna acceptera varierande lagstiftning i regionerna kan man ha det också (kanske vissa frågor som skattesatser och lokala föreskrifter). Ger man utrymme för regional lagstiftning så skulle det kanske inte vara helt fel att kräva enhällighet från regionerna för att få igenom en lag som skall gälla nationellt (men då skulle det kanske inte bli så mycket lagar).

    Trots detta skulle man kunna lokalisera lagstiftande makten lokalt ändå. Mycket av det lagstiftande är ju bara frågan om att rösta igenom lagförslag. I dagens läge är det inte längre nödvändigt att alla som voterar skall sitta i samma rum.

    Tanken är också att man har strängt proportionella val utan procentspärrar och partitopparnas privilegium att stänga ute kandidater som inte delar centralmaktens åsikter. Tanken med att riksdagen samansätts av ledamöter från runtom i landet är ju att hela landets röst skall höras i riksdagen, men det blir ju inte mycket med det om det bara är de som talar med samma röst som partiledningen.

    Jag tänker också att ett sådant upplägg skulle bli mindre sårbart. Genom ett system där man undviker maktkoncentration så bör hotbilden mot makten mindre, iaf det blir inte en lika koncentrerad hotbild mot något överstehöns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du anser alltså att Tories skulle förlorat i torsdags och UK skulle styras av en koalition av Labour och Greens?

      Radera
    2. Hur menar du nu? Min ståndpunkt i detta har inte med att göra vem jag tycker skall regera utan vad som är rätt och rimligt gällande valförfarande.

      Vad gäller valresultatet så fick Tories 43.6% röster medan Labour och Greens fick 32.1+2.7%=34.8% av rösterna. Jag ser inte hur man skulle få det till att L+G skulle böra kunna köra över Tories med det röstunderlaget oavsett.

      Men om du menar att om övriga partier gick samman mot Tories så skulle de ha 57.4% av rösterna bakom sig. Att de trots detta kan bli överkörda av Tories tycker jag är en lite märklig situation.

      Radera
  22. Lite oklart vad du menar med geografisk demokrati. De flesta länder delas in i valkretsar. Det finns undantag dock som t.ex. Nederländerna och Israel. Det som skiljer ut Storbritannien är istället att valkretsarna är så små (enmansvalkretsar). Dessa skapar en tydlig dynamik i väljarbeteendet med mer taktikröstning. Det är detta som i praktiken stänger ute andra partier än de två stora. Nej tack till att införa detta i Sverige. Mvh Mats Öhlén (statsvetare)

    SvaraRadera
  23. Ett första steg vore att sprida ut alla landstings- och kommunalval över åren så att det hela tiden blir lokala värdemätare över rikspolitiken (och såklart frågor som händer ute i landet). Att klumpa ihop allt som vi gör nu är ett riktigt otyg och måste vara beslutat av någon rejält maktfullkomlig sossepamp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en ide, men det riksdagen och kommunerna gör skiljer sig på ett ganska fundamentalt plan. Att folk slentrianmässigt röstar på samma parti kommunalt och till riksdagen är nog pga att de inte är insatta.

      Kombinera det dock med mitt förslag ovan så får sådana val effekt direkt och dessutom är det val som är direkt till "riksdag". Förr valdes förstakammaren (indirekt förvisso) på överlappande mandatperioder.

      Kanske finns det en vits att separera de olika valen. Kanske skulle det ge en mer fokus på vad valen gäller? Så att man inte väljer i ena valet baserat på vad partierna kampanjar för i ett annat val. Kanske skulle man med ett sånt system behöva förlänga mandatperioderna för att folk inte skulle tröttna på att gå och rösta stup i kvarten, men å andra sidan med förskjutna mandatperioder får man ändå ganska snabb återkoppling på nationella planet.

      Radera
  24. Tror vi måste bort från den representativa demokratin så mycket som det går. Den skapar osunda incitament, Politiker vill behålla sitt jobb, och för att lyckas med det måste de få väljarna att tro att de kan leverera mer än de verkligen kan.

    Det är ingen slump att en stor del av alla skattintäkter göms i form av arbetsgivaravgifter och moms samtidigt som skattefinansierade utgifter kallas gratis. Uppgörelser DÖ och JÖKen är bekväma arrangemang som garanterar riksdagsledamöter lön i fyra år. Extra val är inget som de vill se.

    Direktdemokrati är med stor sannolikhet att föredra. Bäst är om man kan "rigga" det hela så bara de intresserade röstar. Förslag som läggs fram måste alltid vara finansierade.

    Problemet är att dagens politiker inte kommer avskaffa sig själva och införa ett system där de tappar pengar och makt. Det är som med adeln och kyrkan på 1800-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där satt spiken. En helt korrekt analys av situationen som råder i Sverige (och de flesta mogna demokratier tyvärr). Dynastier har växt fram och ämbetena går dessutom i arv. Välfärdsapparatens primära syfte har kommit att bli att existera för sin egen skull. Hur många tiotusen människor i Sverige har sin huvudsakliga inkomst i någon av Socialdemokraternas skapade "lektstugor"? Jag vågar inte ens tänka på det. Politikerna vill sitta kvar vid makten och många väljare röstar på de politiker som garanterar dem inkomst, vare sig det är bidrag eller skattefinansierad sysselsättning (t.ex. kulturarbetare, journalist etc).

      Radera
    2. Varför skulle direktdemokrati vara att föredra? Vad är det som säger att folk skulle sluta rösta populistiskt bara för att man röstar direkt på förslagen?

      Om det är kravet på att förslagen som läggs skall vara finansierade som räddar direktdemokratin så borde det även fungera för representativ demokrati. Dessutom misstänker jag att kravet är en naiv föreställning om vad en budget är. En budget är ju bara en gissning och att ställa kravet på en balanserad budget är ju bara en inbjudan till att välja fel. Vidare innebär en sådan regel att man säger att det alltid skall vara fel att låna för staten.

      Radera
    3. "Vad är det som säger att folk skulle sluta rösta populistiskt "

      Vet inte vad du menar med populism, men politiker i en representativ demokrati blir en mellanhand som förvillar och försvårar för rationella beslut.

      Det är problemet jag vill lösa.

      "Dessutom misstänker jag att kravet är en naiv "

      I Schweriz har man direktdemokrati och där måste förslag vara finansierade. Verkar fungera.

      Radera
    4. I Schweiz har man representativ demokrati också, så det kanske inte var ett så lysande exempel för att visa att avskaffande av representativ demokrati skulle funka.

      Sen får du gärna ge en källa på att det finns krav på att alla förslag måste vara finansierade. Det ha iaf inte hindrat Schweiz från att dra på sig en betydande statsskuld.

      Radera
    5. "så det kanske inte var ett så lysande exempel för att visa att avskaffande av representativ demokrati"

      Jag skrev "bort från den representativa demokratin så mycket som det går"

      Har inte sagt att Schweiz saknar representativ demokrati.

      Har inte sagt att statsskuld inte kan uppstå, bara att förslag ska vara finansierade.

      Radera
    6. OK, tack för förtydligande, men jag tror inte det är någon silverkula.

      Tar man Schweiz som förebild så är det fortfarande den representativa delen som dominerar politiken (säger jag utan att kollat upp det). Om man antar att detta gäller när man flyttat från det så mycket det går kommer alltså problemet kvarstå.

      Om det fungerar bättre i Schweiz så menar jag att det är andra faktorer som har den stora betydelsen och inte det faktum att några få frågor avgörs med folkomröstning.

      Statsskulden var inget som jag tog som belägg för motsatsen utan som en observation i samband med frågan om belägg för påståendet.

      Radera
    7. Att jag tog upp Schweiz var för att visa att det inte är naivt att ha förslag som är finansierade.

      Det är bara titta på Sverige de senaste 10 åren och se vilka problem den representativa demokratin har ställt till med. I en direktdemokrati kommer sakfrågorna i fokus, inte paktbildning, vem som tar vem, oproportionerligt inflytande för småpartier, svikna vallöften, brunsmetning, hemliga avtal, misstroendevotum mot ministrar mm.

      Radera
    8. Nu är ju den direkt politiska makten bara en del, jag trodde ju folk skulle säga ifrån men hela systemet kliar varandras ryggar.

      Radera
    9. SäS: Eftersom du inte presenterat belägg för kravet på finansiering så tycker jag att vi kan lämna exemplet Schweiz därhän vad gäller den aspekten.

      Vad gäller direktdemokrati så är som sagt Schweiz inte något exempel som visar att man kan ha direktdemokrati eftersom det ju på det stora hela inte är det. Finns det något belägg för att direktdemokrati skulle funka i verkligheten på den skalan? Jag tror inte det. Problemet är att det skulle ställas ganska höga krav för att kunna bevaka sina intressen. I representativa demokratin så har man ju heltidssysselsatta som engagerar sig i politiken det är inte troligt att folk kommer orka lägga ens en bråkdelen av den tiden på att sätta sig in i alla detaljer.

      Radera
    10. Att förslag är finansierade har jag hört av personer som bor i Schweiz och deltar omröstningar. Kan inte heller se vad som skulle vara så kontroversiellt med det.

      Jag vet inte vilken "skala" du tänker dig. Det enda jag sagt är att vi ska försöka komma bort från representativ demokrati så mycket som det går. Schweiz är de som kommit längst och jag ser det som ett mycket väl fungerande land.

      Tanken är inte att alla ska lägga sig i varenda förslag. En röstdeltagandet på 10% är okej. Vi vill att beslut fattas av de som är intresserade, men utan att ta bort den stora massans möjlighet att gå in om de tycker något är djupt fel.

      Felet är att tro att dålig politik beror på att man inte fick detaljerna rätt. Som sagt, bvara se på all galenskap i Sverige. Exempel, det tog nästan tio år innan någon partiledare ens hade ett samtal med Jimmie Åkesson, Hur sjukt är inte det? Om förslag däremot läggs fram för allmänheten, så slipper vi mentala blockeringar som uppstår då politik förknippas med en person/parti.

      Radera
  25. Mycket intressant inlägg! Man kanske kan tänka sig någon form av tak på hur mycket överrepresenterad en röst kan få bli? Kanske ska inte Gotlands län få välja lika många parlamentariker el. motsv.

    SvaraRadera
  26. Jodå, Kiruna kommun får lika mycket som Skåne & Sthlm län tillsammans.
    Då blir det f-n inget dubbdäcksförbud på Hornshatan, det blir snökanoner och skotertvång där november-april med hänvisning till partikelhalten!

    SvaraRadera