Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2019-12-30 15:56

MÖP-måndag: Canberraklassens amfibieplattform

Australiens två amfibieplattformar i den nya Canberraklassen är minst sagt enorma. De är och har varit omdebatterade i Australien av olika anledningar.
HMAS Canberra LO2
Krisen i Östtimor 1999 satte fingret på att Australiens landstigningsplattformar inte hade förmågan att understödja en insats någon längre tid, vilket gjorde att man drog igång en modernisering och anskaffning av större plattformar, med förbättrad helikopterkapacitet och ökad förmåga.

De två fartygen HMAS Canberra och HMAS Adeleide är giganter på 27 000 ton, i jämförelse med 20 000 ton för Frankrikes Mistralskepp, och mer än tre gånger så tunga som Kanimblaklassen, som var ett av de fartyg de ersatt.
HMAS Canberra LO2. Bostäder i bakgrunden.
Plattformarna kan lasta elva helikoptrar och serva sex stycken samtidigt på sina landningsplatser. Fartyget kan ta 1100 marinsoldater och över 100 fordon och har fyra landstigningsbåtar för dessa. Om man vill trängas kan fartygen vardera ta 1600 marinsoldater under en kortare period.

Skeppen är baserade på samma plattform som Spaniens Juan Carlos I, även om överbyggnaden ska skilja sig. Man har av outgrundlig anledning behållit den Harrier-anpassade stigande startbanan i fören, men har ingen avsikt att använda fartygen för kommande F35-flygplan, där man inte beställt några hangarfartygversioner. För dessa skulle ändå fartygen behöva byggas om, även om man i teorin kan ta emot vissa av andra nationers Vertol-flygplan. Kanske är de kvar för att fartygen en dag ska kunna vara lättare att sälja vidare? Annars borde man kunnat få in ytterligare en helikopterlandningsplats om man gjort däcket helt platt.

Fartygen har fått kritik av många anledningar. Dels anses de vara för värdefulla för att kunna riskeras i en skarp konflikt, och är beroende av eskorter för luftvärn mot flyg. Själva har de bara närskyddsluftvärn. Dels menar man att konflikt- och krisbehovet inom Australiens utrikespolitiska sfär inte kräver den här storleken på fartyg, och att man istället borde ha fler och mindre amfibieplattformar.

De två fartygen är bokstavligen enorma och gick inte att få med på en enda bild - inte ens ett enda av fartygen utzoomat maximalt. De ligger bägge efter varandra inne i Sydney på Garden Island och Fleet Base East. Lokalbefolkningen har klagat på att de tagit bort havsutsikten över Sydney Harbour (mestadels ett naturrreservat och inte en hamn), plus att de kontinuerlig kör sina turbiner för strömförsörjningen, vilket väsnats och släppt ut stora mängder avgaser och mörk rök. Det senare ska nu vara löst genom kraftfull landströmsanslutning, så den mestadels kolbaserade australiska elens utsläpp hamnar någon annanstans än just i hamnen. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

12 kommentarer:

  1. Som jag ser det så är ju detta fartyg som man primärt kommer använda i humanitärt syfte i regionen. Där det kan finnas en vits med att få resurser snabbt på plats. Mindre fartyg kanske inte har denna kapacitet att leverera trupp och därmed hjälp om kajer och landningsbanor är satta ur bruk exempelvist efter en kraftig storm.

    Men liksom Bloggarn är jag frågande till varför man då har en hoppbacke... Lite klassiskt överspecificerande av beställarna. Man ville "klämma in lite till" medans man ändå höll på.
    Se även svenska helikopterprojekt och spanska sjunkande ubåtar.

    Jag är även nyfiken på de tre rektangulära formerna på respektive sida. Vad fyller dessa för syfte?

    Iaf. OM man ska använda dessa fartyg i någon form av offensivt syfte så kommer man få benämningen "LST. Large Slow Target". som man använde under vk2 för landing ship tank platformen. Det kräver agerande ihop med en större ytstridsgrupp medkvalificerat luftv'ärn i flera lager. Dessutom kan jag se att ubåtsskydd kommer vara en utmaning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man ska tro wikipedia så var det premiärminister T Abbot som ville ha F35B till skeppem, men efter mycket dividerande blev det endast F35A som köptes in då man då fick fler flygplan för samma pengar.

      Radera
    2. Troligtvis portar för FRC eller livbåtar alternativt evakueringsrutschkanor med tillhörande flottar eller helt enkelt förtöjningsstationer då dom linjerar med klysen i fören.

      Radera
  2. Var tvungen att räkna lite för skojs skull då max utzoomat inte säger så mycket. Med ett objekt på 14mm på en fullformatskamera (rejäl vidvinkel som ofta förvränger bilden i hörnen) skulle man behöva stå ca 100m bort. Och med det objektivet känns det ju oftast som att man behöver ta ett steg bakåt för att få med hela huset :p

    SvaraRadera
  3. Notera även svenskanknytnigen i form av 9LV och Giraffe AMB.

    SvaraRadera
  4. Bara närskyddsluftvärn. Lärde de sig inget av falklandskriget?

    SvaraRadera
  5. OT, vad sägs om en viss hög folkpartists önskan om att L ska sitta i regeringen då? Är det en försöksballong?

    SvaraRadera
  6. Dessa fartyg drivs dieselelektriskt med poddar. Dessa får sin el ifrån 2 stycken MAN 16V32/40 dieselmaskiner, en GE LM2500 gasturbin samt nödgenerator Mitsubishi S16MPTA diesel.

    Jag skulle nog ha använt en dieselmotor som hamngenerator då gasturbin borde ge exceptionellt dålig verkningsgrad vid låglast.

    Som effekttillskott vid topplast, till exempel full fart, är dock gasturbinen bra då den är kompakt, stark och lätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. CODLAG=COmbination Diesel eLectric And Gasturbine...

      Radera
    2. Om de ger ifrån sig mörk rök så är det förmodligen dieselmotorerna man kör. LM2500 turbiner ger normalt sett ingen synlig rök alls.

      Radera
    3. Rättning: Det är inte CODLAG, det är IEP eller Integrated Electric Propulsion. Vid CODLAG så är elmotorerna huvudmotorer och gasturbin kan kopplas mekaniskt mot propellrarna. Vid IEP så är både diesel och gt kopplat via generatorer till elmotorerna.

      @Edis: Precis, en gasturbin har ju kontinuerlig förbränning och mycket god syretillförsel varför rök kan begränsas till nära noll.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera