Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2019-12-26 14:36

Enkät: Vad är din inkomst och vad är din arbetstid?

Dags för en liten enkät. Vad har du för inkomst och vad är din arbetstid?
Deg.
En socialist på Internet menade att lågavlönade arbetar hårdast. Vilket aktualiserar förhållandet mellan arbetstid och inkomst. Så låt oss titta på hur det ser ut i en enkät?

Svara nedan.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

46 kommentarer:

  1. Ah, anar jag det gamla fina double-thinket att fattiga ska ha mindre pengar för att jobba mer men att de rika ska ha mer pengar för att jobba mer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Work smarter, not harder osv.

      Radera
    2. Om nu målet är att komma upp i samma lön så ligger det en viss sanning i påståendet. Om en tjänsteman drar in 60.000 kr/mån på 160 h så får en diskare med 20.000 kr/mån jobba 480 h för att få samma lön. Sedan vet ju alla att max arbetstid är 48 h/v så även en högpresterande har en socialistisk övre gräns men bestämmelserna är förstås tänkta för vanliga jobb.

      Radera
    3. En diskare som drar in 60000 per månad är inte en låginkomsttagare.

      Radera
    4. En tjänsteman som drar in 20000 i månaden då? Vad är gen?

      Radera
    5. Inte många tjänstemän som har 60 papp i månaden.

      Radera
    6. 60 papp i månaden är inte speciellt ovanligt inom IT för de som är duktiga, första nivå chef ligger dock högre. De riktigt vassa ligger runt 100 papp.

      Radera
    7. Uppfattade frågan som att arbetare måste jobba "hårdare" än en tjänsteman (icke arbetare) och då är väl jämförelsen lön eller är det fysiskt arbete som avses? Då är det väl vettigt att utgå från en viss lön och se hur mycket en arbetare respektive tjänsteman måste arbete för att nå upp i den lönen men vi kan säga 40.000 kr/mån om det spelar roll.
      Japp, 60k är inget som sticker ut i Stockholm och IT-svängen gärna i kombination med en generös syn på arbetstid och andra förmåner.

      Radera
    8. Det gäller att tröska på med 60k+ för att få en bra pension.

      Radera
    9. "60 papp i månaden är inte speciellt ovanligt inom IT för de som är duktiga, första nivå chef ligger dock högre."
      Kanske vi 08-området men inte generellt sett:

      https://www.unionen.se/rad-och-stod/om-lon/marknadsloner/projektledare-it

      Radera
  2. Vi ska ha lika möjligheter, inte lika utfall. Folk ska ha möjlighet att skaffa sig en utbildning, starta ett företag osv. Detta har vi i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis,

      Att högre utbildning är tillgänglig avgiftsfritt ihop med studiebidrag/studielån är en förmån som gör att Sverige kan vaska fram de talanger som har kapacitet och vilja för högre studier.

      Flera stora länder krymplifierar sig själva genom att i stora drag bara möjliggöra att de redan välmående i praktiken kan bekosta höga avgifter för sina barns högre studier Dvs man tar inte tillvara den pool av talanger som inte kommer från så välbeställda familjer, ett resursslöseri som hämmar tillväxt.

      Lika möjligheter är en avgörande rättighet, utfallet får man anstränga sig för.

      Radera
    2. Utbildninspremien i Sverige är väl en av de lägre och marginalskatterna en av de högre inom EU?

      Radera
    3. Så av den anledningen skall vi inte ha den svenska modellen?

      Radera
    4. @trollolol
      Kärnfullt och korrekt!

      Radera
    5. Tror inte de höga marginalskatterna har så stor påverkan på utbildningsviljan. Ser man på de utbildningar som ger välbetalda jobb så står utbildningsplatserna inte direkt tomma.

      Största nyttan med sänkta marginalskatter är att det är enklare att locka hit kompetent personal utifrån, och de som redan är utbildade blir inte lika benägna att lämna landet. Man behöver dock göra betydligt mer än att avskaffa värnskatten.

      Ta bort statlig inkomstskatt helt.

      På lite sikt en självfinansierad reform, men på kort sikt så kan man inkomstpröva barnbidrag, växla studiebidrag till studielån och låta a-kassan vara helt privat finansierad.

      Radera
    6. I min bransch har högkompetenta utländska personer lämnat landet pga de låga lönerna och de höga marginalskatterna. Anekdot, jag vet. Vi lockar hit mycket IT-personal från Indien men de stannar väl sällan permanent i landet utan har det som merit för karriären i Indien?

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  3. Är verkligen nuläget ett relevant mått? Jag jobbar "normala" arbetstider och har en bra lön idag. Men för att komma dit jobbade jag extremt hårt till en låg lön i många år.

    SvaraRadera
  4. "Men tänk de som av olika anledningar inte vill arbeta, de måste ju också få en lön" (Miljöpartist).

    SvaraRadera
  5. Jag har inte fyllt i dessa innan, men..ok.
    Om jag inte tar inkomst från företagande så tar jag inte med de timmarna? Vill du ha inkomst före löneväxling eller efter?

    SvaraRadera
  6. Jo många jobb som ger låg lön är hårt och obekvämt jobb. Skitigt eller tungt ex vården, lastbil/budbil. En del arbetsgivare utnyttjar rätt hårt folk som inte får jobb lätt.
    För mig har högre utbildning gett lättare jobb och bättre villkor.
    Många sitter nog och slösurfar på arbetsgivarens bekostnad i sina bekväma kontorsstolar och knackar lite på datorn och är högpresterande i sin fantasivärld - not so much i verkligheten. Vilket väl tydligt ses på den här bloggens tittarstatistik...
    Jag skulle absolut inte vilja flippa hamburgare eller stå i en kassa i 8 timmar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du att hamburgerflipparen vill göra det du gjort för att få det jobb du har, eller tycker de det verkar... Jobbigt eller tråkigt?

      Radera
    2. De flesta jag vet med liknande jobb har det tillfälligt i väntan på bättre. Jag också (har jobbat städ när jag pluggade ex).
      Att plugga är lätt (för mig) - själv ångrar jag att jag inte valde någon mer krävande och mer inkomstbringande utbildning. Trivs dock bra ändå. Kunde varit värre 🙂

      Radera
  7. Som egenföretagare med en väl fungerande verksamhet kan man ju välja. Ex ta ut en lön vid brytpunkt. aktieutdelning. Kvar i AB. Skulle man ta ut allt i lön blir ju resultatet ett annat. Liksom skatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad borde vara drivkraften i en sund ekonomi att arbeta som egenföretagare jämfört med att vara anställd? Att man som egenföretagare själv kan lägga beslag på mervärdet av det man producerar istället för arbetsgivaren eller gynnsammare skatteregler för egenföretagande?

      Radera
  8. Det här med inkomst före skatt är en komplicerad fråga när man egenföretagare. Beroende på vilket skatteupplägg man har med förmåner, pensionsspar, lön kontra utdelning och besparande i bolaget så kan ju beloppet lätt variera med runt 50%.

    Det är inte så troligt att alla kommer räkna på samma sätt.

    SvaraRadera
  9. Avskaffa statlig inkomstskatt och tillåt arbetveckor på 50 timmar (EU-regler begränsar), men ha kvar rätt till 40 timmar. Svårt att komma på en reform som alla skulle tjäna på så mycket på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är redan sjukt att man lagstiftar om vad ”heltid” är. Bör vara en uppgörelse helt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

      Radera
    2. Som sagt, skatt är stöld -- förhandla bort övertiden eller starta eget så kan du i praktiken jobba precis så mycket som du vill. Andra människor vill nog ha betalt för övertiden...

      Radera
    3. Suck, vi har ju gått igenom detta.

      Om det arbetas mer timmar i en ekonomi så blir det mer produktion. Mer produktion innebär högre inkomster (och högre skatteintäkter, om man är lagd åt det hållet).

      Om man inte tror det, gör omvänt experiment, sänk arbettiden till 30 timmar, 20 timmar, 1 timme ...

      (snack om egenföretagande och förhandla bort övertiden kan kvitta)

      Radera
    4. Ja det är klart. Den allmänna uppfattningen är dock att vi redan jobbar tillräckligt mycket. Jag håller med om att det vore bättre med längre arbetstider generellt mm, och den vägen detta sker i Sverige är genom att försämra incitamenten att gå i pension / förbättra incitamenten att jobba generellt. Medelarbetstiden lär inte förändras i första taget.

      Ditt förslag har den lilla nackdelen att den som idag jobbar mer än 40 timmar och får övertidsersättning får lägre inkomst.

      Radera
    5. Simon

      Dom kan bara inte låta marknader få vara i fred, det ska sönderregleras in i minsta molekyl. Vilket alltid leder till obalanser, brister, felaktig prissättning (artificiellt låg ränta), felinvesteringar mm. Det vore intressant att se vad som skulle hända med ekonomin om den fick vara i fred ett tag.

      Radera
  10. Det allra enkalste svaret på den givna frågeställningen i inlägget tode väl vara att se vilka yrkesgrupper som är utslitna kroppen; rygg,axlar,knän etc allaredan vid 60 års ålder och i vilka lönelägen dessa vanligen finns.

    SvaraRadera
  11. Alllt färre yrken där man av jobbet blir utsliten. De finns fortfarande men. Sen har man ju ett egenansvar att med träning, rörelse, sund kosthållning, inte röka och lagom med alkohol hålla sig i någorlunda form. Allt kan inte skyllas på arbetsgivaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver man träna för att orka med jobbet fram till pension så borde träning ingå i arbetstid. Det är ju vanligare bland slösurfande kontors folk. Jag har tex 1h i veckan jag kan träna på arbetstid och träning subventionerad med 2000 om året

      Radera
  12. Svårräknat i en karriär där det enda som bromsar ens utveckling är motivation, ingen behöver berätta vad som är en vettig väg framåt, man har tilldelats precis alla resurser och verktyg som behövs så behöver inte tillåtelse högre upp i ledet för pengar osv.

    Jag skrev upp betalt för effektivt arbete 32 timmar/vecka, mycket bra betalt. Å andra sidan finns det perioder där jag på eget initiativ "jobbar" åtminstone dubbelt så mycket. Dessa saker har ett klart samband; jag skulle nog inte ha de där 32 "lyxtimmarna" speciellt lång period om jag alltid nöjde mig med de timmarna och slappade resten. Efter något år är konkurrensen ikapp.

    SvaraRadera
  13. Jobbar inte så mycket. Och tjänar numer, inte så mycket. I det här sällskapet i alla fall! Dryga 30 timmar i veckan. Brutto 35-45k.

    SvaraRadera
  14. Många (chefer) inom finansbranschen tjänar bra men jobbar nästan hela tiden och får inte ta så mycket ledigt. Vad tjänar set då till att ha så mycket pengar du inte hinner att spendera?

    SvaraRadera
  15. Tycker det är skatterna som skiljer hög och medelinkomsttagare,

    De som ovan beskrivs som "vassa inom IT som tjänar 100 papp" får ju i själva verket 55 000kr av den lönen stulen i skatt (eller därikring) om dom är anställda.

    Som anställd har dom svårt att skatteplanera och får således leva på 45 000kr i månaden.

    Naturligtvis en gråzon hur pass aggressivt det är moraliskt riktigt att skatteplanera men med tanke på att brott som våldtäkt och mord har brist på utredningsresurser och dom går fria och våra skattepengar används EXTREMT vidlyftigt så tycker iallafall jag att man har all rätt att gå rakt in i gråzonen om man kan.

    Har mest jobbat utomlands men 0% - 22% har varit standard.

    Eftersom kostnaden per månad är ungefär samma för barnfamiljer som spenderar vettigt så är det ju först pengarna över en viss brytgräns, säg 25-30 000kr som man egentligen kan spara och man bör ju rimligen mäta "rikedom" i hur mycket man faktiskt sparar, inte vad man tjänar brutto (tycker jag).

    SvaraRadera
    Svar
    1. 100 000 kr brutto som anställd ger dig förvisso cirka 57 000 kr netto efter årsskiftet (55 000 före), så det ska nog räcka till en del (genomsnittsskatten är en god bit under marginalskatten).

      Radera