Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-10-04 06:50

Torkan 2018: Jordbrukets sämsta resultat sedan 1993

Enligt Jordbruksverkets statistik innebar torkan 2018 det sämsta resultatet för svenskt jordbruk sedan 1993 när man tar hänsyn till inflationen. Företaginkomsten, som ska täcka eget arbete och eget kapital, föll 45% från 2017 och låg 31% lägre än ej inflationsjusterat medel 2007 - 2019, på grund av lägre skörd och högre kostnader. Graf nedan.
Torkad betesmark juli 2018.


Jordbruksverket skriver:
"Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 45 % eller 4 miljarder kronor och uppgick till 5 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till inflationen är detta resultat det lägsta för jordbruket sedan år 1993."
Killgissningsvis har inte Jordbruksverket statistik sedan tidigare än 1993 - mycket svensk statistik är relaterat till EU-ansökan och EU-inträdet 1995 - och det handlar egentligen kanske om det sämsta resultatet så långt man har kontinuerliga siffror.

Kostnaderna för jordbruket steg med 2.3 miljarder kronor jämfört med 2017, medan inkomsterna föll 3.9 miljarder kronor. Kostnaderna för torkan 2018 är dock inte över, utan belastar även 2019, i form av det inköpta grovfoder (=gräs och vall, dvs hö och ensilage) och övrigt foder som jordbruket inte klarade av att producera själv, och som skulle ätits av djurbesättningarna under våren 2019.
Jordbrukens företagsinkomst. Siffrorna är ej inflationsjusterade.
Företagsinkomsten som ska täcka böndernas eget arbete och kostnader för eget kapital föll till 4 988 MSEK, från 9 015 MSEK år 2017, och enskilda bönder kan ha drabbats stenhårt beroende på vad man driver för jordbruk. Hårdast drabbades antagligen de som bara producerade högvärdigt protein i form av animalier. Samtidigt har slakterierna inte tagit emot behovet av utslaktning av övertaliga djur, på grund av kapacitetsbrist.

Jordbrukarna kompenserade delvis genom att dra ner på bland annat underhållet av byggnader, växtskyddsmedel och andra varor och tjänster med 0.8 miljarder kronor, men det är medräknat i nettot ovan.

Det blir intressant att titta på hur många jordbruk som totals läggs ner de kommande åren, även om marken antagligen köps upp av någon annan. Antalet brukare lär dock minska, och man kan förmoda att allt mer mark kommer arrenderas av utländska jordbruksföretag - de får inte nödvändigtvis köpa marken på grund av förbuden för företag att köpa svenska privatägda jordbruksfastigheter, men inget hindrar dem från att arrendera marken av någon som bara vill driva hästgård på några få hektar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

26 kommentarer:

  1. Det betyder ju även att det neddragna underhållet från 2018 kommer spöka ett tag i form av högra framtida utgifter.
    Hur konjunkturkänsligt är svenskt jordbruk?
    Konjunktur då som inte väder och nederbörd utan övrig ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det säger kanske sig själv, men ju lägre ned i förädlingskedjan, desto mindre konjunkturkänslighet. Alla måste äta oavsett hur ekonomin i övrigt ser ut. Behövs mjöl även till ett billigt hamburgerbröd.

      Radera
  2. Gäller att spara i ladorna. 2019 var väl riktigt bra?

    SvaraRadera
  3. Sedan många år tillbaka så brukar man inte ta med bara inkomster från jordbruksdriften utan också räkna med extrema inkomster, som extrajobb som lärare, byråkrat eller farmartjänst..
    Förr brukade man skoja om att en hustru som jobbar som lärare är "värd lika mycket som tjugo kor"...
    Så funkar det nog inte idag, så en mer djupgående analys av lantbrukets egentliga situation torde vara intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du då? Att man typ hade "Bondefamiljen konsult "AB"" som med dagens termer konsultade som lärare men inkomsten gick till deng gemensamma jordbruksfirman?

      Radera
    2. @Teheimar.
      Han menar, till exempel, att lantbrukaren X med sitt registrerade lantbruk med ett tiotal får och sidoinkomster från bokutgivning, föreläsningar och blogg har visat en god lönsamhet på sin verksamhet de senaste åren.
      Lantbrukare X har även råd med en Tesla.
      Typ, så.

      Ungefär så redovisas statistiken för lantbrukets inkomster.

      Radera
    3. Eh, va? Man driver sådant i olika bolag och om det drivs i samma redovisar man en procentsats vad som är vad.

      Radera
    4. Vad jag har fått lära mig är det just den där procentsatsen som "försvinner" när statistiken sammanställs.
      Även procentsatsen mellan äkta makar försvinner i sammanställningen.

      De flesta lantbrukare har sin verksamhet i enskild firma.

      Radera
  4. Vet Bloggen vad dipparna 2009 och 2013 berodde på? Det var ju nere på nästan samma nivåer då? Var det bara konjunktur?

    SvaraRadera
  5. Exempel på utländska företag som arrenderar mark i Sverige? Aldrig hört talas om den typen av aktör, måste ju vara stor om det ska löna sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Findus, när de fanns, arrenderade väl mark?

      Radera
    2. Dom hade väl bara kontraktsodlare har jag för mig. Man odlade ärtor enligt dom anvisningar man fick, och hade i allafall längre tillbaka hyfsat betalt.
      Men det är länge sedan jag pratade med en ärtodlare så det kan ha ändrat sig.

      Radera
  6. Jag misstänker att det främst är bönder som är specialiserade på växtodlig som har drabbats hårdast.

    De som har djur har ett större manövreringsutrymme om man drabbas av torka genom att anpassa sin besättning.
    Spannmålsodlarna får den skörd de kan skörda.
    Har de dessutom skrivit ett leverantörskontrakt så kan det vara riktigt tufft.

    Lite generellt kan man säga att det borde vara gott om kött efter en sommar med missväxt och en direkt brist på spannmål.

    Ett annat sätt att uttrycka det på är att veganer får svälta direkt medan köttätare får ett överflöd av mat efter ett år av missväxt.

    För övrigt har bönderna på Öland och Gotland i år drabbats lika hårt av torka som 2018.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Gargamel,
      Nu har jag ett lantbruk med djur.
      Det gick alldeles utmärkt att sälja djur förra året.
      Men priset var därefter också.

      En genomsnittlig växtodlare hade en minskad skörd mellan 60-40% ungefär.
      Växtodlare minskar självklart sina intäkter och skjuter på sina investeringar
      Vilket är dumt på sikt i en så tuff prylbransch.

      Sen har vi konsumentperspektivet att ta hänsyn till och där håller mitt resonemang med växt- vs. köttbaserad mat.
      Under förutsättning att vi har en fungerande marknad förstås.

      Radera
    2. Jag bor i Södra Småland.

      Radera
    3. Vi kan säga såhär.
      Om vi hade haft en fungerande marknad så hade vi hittat mer kalvkött i butikerna i vintras.

      Radera
  7. Läser med lekmannaintresse Wilderängs text och kommentarsfältet och har förståelse för de företagsekonomsika aspekter som aktualiseras för lantbrukarna i ett fall som detta.
    Ingenstans jag dock läser några reflektioner över huruvida situationen kommer att bli bestående och om detta i så fall kan kopplas till den övergripande klimatdiskussionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som påtalat redan förra året, så är vädret ett enskilt år eller på en enskild plats eller region just väder, och inte klimat. Gäller åt bägge hållen och säger inget om vad som blir normalt.

      Radera
    2. Förra året var lite ovanlig vädermässigt.
      Inte extrem på så sätt att detta har hänt förr.
      1959 och 1957 hade liknande torka.
      Vad som skiljer nu är sämre marginaler och känsligare jordbruk på grund av specialisering.

      Självklart är det lättare att skylla på klimatet i stället för en dålig jordbrukspolitik.

      Venezuela, Kuba och Nordkorea brukar göra det till exempel.

      Radera
    3. Cornucopia: Tack för replik! Jag är medveten om den nämnda disktinktionen, inte minst genom att Du vid ett antal tillfällen under åren poängterat den, men samtidigt ansluter jag till den övergripande synen att väder är lokala och temporära manifestationer av det rådande klimatet. mvh

      Radera
    4. Anders Rydén: Tack för replik! Jag minns naturligtvis sommaren 1959 ... upplevdes i form av sommarlov från dåvarande Folkskola. Minns också sommaren 1975 som jag gavs tillfälle tillbringa på ledighet i Sverige på ledighet från Västafrikatraden ... Men det var inte detta jag skulle tala om ... Utan snarare att sämre marginaler är ju företagsekonomiska aspekter och känsligare jordbruk till följd av specialisering är väl sannolikt också det att definiera som resultat och konsekvenser av tidigare företagna investeringsbeslut. Detta då sagt utan avsikt att på något sätt nedvärdera svenska lantbrukare som naturligtvis alltsomoftast sitter i en trängd situation med sina nödvändiga investeringar visavis banker och finansinstitut samt en pressad prisbild på leveranser till uppköparna.
      Så därför har jag ringa förståelse med vad Du menar med att *skylla på* och referensen till diverse andra länder finner jag rent ut sagt irrelevant i sammanhanget. mvh

      Radera
    5. "Ingenstans jag dock läser några reflektioner över huruvida situationen kommer att bli bestående och om detta i så fall kan kopplas till den övergripande klimatdiskussionen."

      Som svar på din fråga, för jag antar att det är en fråga?

      Självklart kommer en dålig jordbrukspolitik och eventuellt dålig lönsamhet skyllas på klimatförändrigar.
      Även om vädret är inom den så kallade årsmånen.
      Visserligen en årsmån som var åt det mer extrema hållet förra året.
      Ja, detta är min reflektion.

      Radera
    6. Ja, rätt göttigt att kunna skylla dålig politik på klimatet.

      Radera
    7. Anders Rydén & Cornucopia: Med all respekt i övrigt men Ni båda duckar fortfarande i frågan om klimatpåverkan och implicit kan således Era repliker lika gärna tolkas som att klimat-/väderfenomen, som den här aktuella torkan, ses som en konsekvens av förd jordbrukspolitik. Diplomatiskt uttryckt då att jag har svårt att se det sambandet. mvh

      Radera
    8. Torkan förra året låg helt inom det som kallas årsmån.
      Visserligen åt det extrema hållet.
      Fullt normalt väder som slumpar sig så vissa år med andra ord.
      Den hade inget som helst med klimatförändringar.
      Eventuellt men visserligen osannolikt kan det ha med förd jordbrukspolitik att göra.

      Eftersom ekologiska bönder klarade sig något bättre än konventionella.

      Sen kan man även spekulera i om ett statligt gynnande i att odla på ett sådant sätt att kolhalten jorden minskar.
      Vilket gör att marken får svårare att hålla vatten.
      Som i sin tur gör så att man lättare får jordskred och översvämningar vid kraftiga och ihållande regn.
      Dessutom gör en minskad kolhalt växterna mindre tåliga mot torka samt att regn via konvektion uteblir ibland.

      Ska vi kalla sådana fenomen för klimatförändringar eller dåliga jordbruksmetoder?

      Till exempel "the great dustbowl" i USA på tidigt trettiotal var det ett tecken på klimatförändringar?

      Radera
    9. Anders Rydén: Tack för replik! Huruvida The Dustbowl i Mellanvästerna var en konsekvens av jordbruksmetoder eller förändringar i mikroklimat finns säkert en mängd uppfattningar av både ena och andra slaget och är dessutom ingenting jag närmare bekantat mig med förutom då de socioekonomiska följderna sammantaget med då rådande låglonunjunktur.
      Essensen i min inledande fråga var dock den om vad som kan bli följden av om den i Wilderängs text aktuella torkan, oavsett den ligger inom årsmån eller ej, skulle bli ett konstant återkommande fenomen ... Har vi då att göra med jordbrukspolitik eller klimatrelaterade företeelser? mvh

      Radera