Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-10-03 08:41

Stor börsnedgång - massuppsägningar i svensk industri - Trump höjer tullar mot EU

Gårdagen bjöd på en av de största börsnedgångarna det senaste året, samtidigt som uppsägningarna inom svensk industri är omfattande och sker i det tysta. Och under kvällen kom beskedet att Donald Trump inför nya högre tullar på 75 miljarder USD mot EU, bland annat på flygplan, jordbruksvaror och industriprodukter. Svensk export mot USA gynnas alltså inte av den rasande svenska kronan, då svenska produkter istället beläggs med tull.
Dagschart OMXSPI.
Börsraset på -2.50% på Stockholmsbörsen igår (OMXSPI) framställs i cherrypickande media som "största raset i år", men det är som bekant ett godtyckligt mätintervall att titta från årsskiftet. Dels varierar intervallet olika tider på året (duh!) och dels tar det inte hänsyn till säsongseffekterna. Men det är det näst största börsraset det senaste året, där börsen föll 2.58% den 11:e oktober 2018.

OMXSPI är nu ner 1.28% på ett år, men kan förstås hamna på plus på ett år om börsen inte rasar vidare, i synnerhet den 11:e oktober.

Det sker just nu omfattande uppsägningar i det tysta inom svensk industri. Då det främst handlar om så kallade konsulter från bemanningsföretag så slinker det under radarn. I Köping kommun har t ex nästan 1% av kommunens befolkning just blivit av med jobbet när 189 så kallade konsulter från Manpower kickats ut från Volvo. Normalt skulle detta utmålats som en kris, men eftersom det inte var Volvoanställda är det rätt tyst om det hela och inga krigsrubriker i riksmedia. Mycket personalökningar under den utdragna högkonjunkturen har varit bemanningsföretag, för att på så sätt enkelt kunna göra sig av med personal, och rent formellt inte heller bokföra att man sagt upp någon - de är trots allt inte anställda av Volvo, utan av Manpower.

SSAB stänger ner i Finland i några veckor för att spara pengar. I Borlänge erbjuder man de anställda så kallad "frivillig ledighet" under tolv dagar.

På Sandvikkoncernens Kanthal i Hallstahammar blir en dryg halv procent av befolkningen av med jobbet när 70 personer får gå, varav 40 så kallade konsulter, samt sexton arbetare och fjorton tjänstemän enligt uppgifter till bloggen. Mediauppgifterna är dock bara hälften, då man inte täcker in tjänstemännen - ofta är det bara när goa arbetare blir av med jobben man lägger fram siffrorna.

Svensk tung industri är ingalunda ensam, utan det ser ut på liknande sätt i resten av EU, men Sveriges arbetslöshet är redan i toppskiktet sedan tidigare och ligger på plats #5 i högst arbetslöshet. Ändå tjatar förstås Svenskt Näringsliv om arbetskraftsbrist, medan man säger upp hundratals i det tysta.

Fler svenska industriföretag uppger att de kommer dra ner på personalen, än antalet företag som anger att de ska anställa. Mer om det i ett separat inlägg om en stund.

Som lite lök på laxen inför nu Donald Trump (USA:s president hanterar utrikespolitiken) höjda tullar mot EU, på 75 miljarder USD genom 10% skatt på flygplan och 25% på jordbruks- och industriprodukter.

Sverige hjälps alltså inte av en försvagad valuta kontra USD, då den rasande svenska valutan kompenseras av tullarna. Det blir alltså ingen boost för svensk exportindustri trots att kronan rasar mot dollarn.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

62 kommentarer:

  1. Svensk export mot USA gynnas alltså inte av EU-medlemskapet skulle man också kunna säga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, för tex Schweiz har ju inte blivit påverkade alls. Eller Norge.. Eller Vietnam för den sakens skull.

      Radera
    2. Ja, men föga troligt det hade varit något bättre att vara utanför. Ett litet Skottland har nog inte mycket att sätta mot när USA dikterar villkoren...

      Radera
    3. Carmania: Din enda agenda verkar vara att Sverige ska ut ur EU, eller har du fler?

      Radera
  2. Don't cream your pants, Cornu...;))

    SvaraRadera
  3. Svensk exportindustri gynnas av billig krona. Ganska självklart faktiskt. Det är framförallt konsumtion av utländska varor i Sverige som missgynnas av billig krona.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man ser hur folk köar för att köpa Ericssons ePhone och Luxor-datorer.

      Radera
    2. Det är endast vissa sektorer som har viss positiv effekt av en låg krona. De som har majoriteten av sina kostnader i svenska kronor. I princip är detta endast råvaruexportörer samt skogsindustrin. Volvo exempelvis har enorma mängder importerade prylar i sina lastbilar, tror värdet är runt 50% om inte mer, alltså missgynnas de av en svag krona.

      Skogsindustrin gynnas men de enda som faktiskt tjänar på det är skogsindustrins ägare, Lundberg och Wallenberg. De blir ännu rikare.

      En svag valuta gynnar de redan extremt rika på alla andras bekostnad.

      Radera
    3. Fast eftersom de som importerar insatsvaror sedan exporterar dyrare produkter, så blir marginalen ändå bättre med försvagad krona.

      Om företag A importerar instatsvaror för 1 miljon EUR och exporterar färdiga produkter för 2 miljoner EUR, så blir det en vinst på 1 miljon EUR oavsett om kronan stärks eller försvagas. Men vinsten blir större i SEK med svagare krona.

      Radera
    4. Men, de flesta får sin lön i kronor som snabbt tappar köpkraft. Löntagare tvingas allokera fler kronor till importerade produkter. Det borde leda till att konsumtionen sjunker generellt, t ex av tjänster och varor producerade i Sverige.

      Det kan vara så att exportindustrin gynnas, men totalt sett borde en ständigt dalande valuta inte vara positivt.

      Radera
    5. Nä, det är klart. Det är ett sjukdomstecken med tilltagande försvagad valuta. Det ger en tillfällig stimulans åt exportindustrin men hindrar investeringar i produktivitetshöjande åtgärder (behövs inte om man ändå tjänar bra pengar) och dämpar därmed tillväxten på sikt. Plus ja, att den som håller SEK blir fattigare vad gäller internationell köpkraft = de flesta svenska hushåll.

      Rätt så positivt om man har lån i SEK och tillgångar utomlands dock.

      Radera
    6. "Area: The area of the Universe is infinite. Imports: None. This is a by product of infinity; it is impossible to import things into something that has infinite volume because by definition there is no outside to import things from. Exports: None, for similar reasons as imports."

      Sverige är exportberoende på grund av att vi samtidigt är importberoende.
      Så sjunkande krona är lite som att pinka i byxorna när man fryser.

      Radera
    7. Nja, det är för att en stor andel av vår produktion exporteras jämfört med många andra länder. Vi har fortfarande överskott i både handelsbalans och bytesbalans, vår export blir värd mer och vår import blir dyrare när kronan försvagas -- ännu så länge "använder vi inte upp" det överskott vi har från handeln.

      Radera
    8. Joakim Persson.
      Hur investerar man i tillgångar utomlands?
      Låt oss säga att man kan en branch hyggligt, eller man hittar en producerande fastighet/anläggning?
      Eller menar du konto i dollar? Aktier?-hur?
      Vem språkar man dylika ting med?

      Radera
    9. Ja, t ex aktier och fastigheter (eller räntepapper). Det är inte så bra att ha alla sina tillgångar i hemmalandet, på lite samma sätt som det inte är så bra att lägga alla sina besparingar på att köpa aktier i företaget man jobbar på eller alla pengar på en och samma fastighet. Generellt bättre sprida riskerna.

      Radera
    10. Cornucopia? Sveriges export består som bekant inte av Luxor TV och Ericssontelefoner.

      Radera
    11. "sjukdomstecken med tilltagande försvagad valuta"

      Jag skulle säga att det är ett tecken på att majoriteten av de de som spekulerar i valutan förväntar sig lägre pris på valutan. Och en majoritet av de som spekulerar i förändringar i SEK kan antas vara svenskar. Frågan är om dessa individer har koll.

      Radera
    12. Det var ett retoriskt exempel på hur svag krona styr om konsumtionen av importerade produkter till svenska alternativ. Som inte finns i de flesta fall.

      Radera
    13. Aktier i utländska företag(köpa på sparbanken?) eller aktier hos utländsk förvaltare? Räntefond har jag två nettoårslöner i hos sparbanken, är det .... bra?

      Radera
    14. Ovan till Joakim Persson alltså.

      Radera
    15. Jag brukar köpa aktier/fonder hos min nätmäklare. Exakt fördelning mellan aktier och räntor är en annan fråga, det beror på hur riskvillig man är osv. "Lysa" är en bra tjänst som kan hjälpa till att fixa det där automatiskt genom att man svarar på frågor om hur riskvillig man är (tror jag).

      Radera
    16. Cornucopia? Och ändå är det precis det som händer när folk istället väljer att reparera sin iPhone, alternativt köper billigare och mer hållbara alternativ eller köper robusta skal till sina mobiler. Pris per användningsår är som bekant bästa sättet att beräkna kostnaden.

      Konkret exempel: Hur mycket pengar är det vettigt att lägga på en reparation som förlänger mobilens livslängd med ett år, när man jämför med vad det kostar att skaffa en ny.

      Radera
    17. Re. Joakim
      Jodå, vi använder upp handelsöverskottet på bistånd, EU-avgift, invandrare som skickar hem pengar, invånare som spenderar utomlands och invånare som flyttar utomlands och tar med sig sina tillgångar.

      Radera
    18. Carmania: Om så vore fallet skulle skillnaden mellan handelsbalansen och bytesbalansen vara rejält mycket större än den faktiskt är.

      Radera
  4. Tullarna lär inte drabba svenska bolag i någon större omfattning.

    https://ustr.gov/sites/default/files/enforcement/301Investigations/EU_Large_Civil_Aircraft_Final_Product_List.pdf

    Generellt är det riktat mot Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike alltså Airbus "huvudländer".
    De saker som går mot EU som helhet är lite jordbruksprodukter (svensk export av sådant till USA torde vara högst begränsad.

    Möjligen kan det finnas vissa underleverantörer till tysk industri som kan drabbas men nog svårt att säga vilka det är och hur mycket utifrån listan på produkttyper. Vet inte hur mycket svenska bolag är underleverantörer till verktygstillverkare i Tyskland. Däremot kan det möjligen gynna Husqvarna på Sthils bekostnad, om motorsågar ingår i de verktyg som tullbeläggs (tror inte det dock utifrån listan). Kan kanske gynna ESAB (svetsar).

    Helt enkelt är det så att det är ganska skräddarsytt för att drabba ett antal specifika länder, intressant är ju att det drabbar Storbritannien ganska hårt samtidigt som de förväntar sig få enorma superavtal med USA efter brexit.

    SvaraRadera
  5. Alternativ formulering: "Trump höjer skatten på utländska varor för att trygga välfärden i USA".

    Fast så får man väl inte säga i det här landet? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därom tvistar ju faktiskt de lärde vad jag förstår, t ex agerar man ju inte i ett vacuum (motparten lär väl svara med liknande höjningar). Men visst, det kan man så klart tolka som man vill och det är väl så Trump antagligen motiverar sina höjningar.

      Radera
    2. Are you talking to me?

      Radera
  6. Det som Trump lägger tullar på är ju statligt subventionerade aktiviteter som att bygga flygplan. USA har krigat i 15 år mot Airbus och det råkade bara vara Trump som satt i stolen nu.

    SvaraRadera
  7. Massuppsägningar? Vi anställer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast massuppsägningar är väl lite att ta i? I tjänstesektorn handlar det snarare om nya ägare och organisationsförändringar där en del tjänster flyttas utomlands och erbjuds till samma personer, andra divisioner bantas lite grann medan vissa utökas.

      Radera
  8. Som pensionär är guldtider att vänta nästa år, 200 spänn/mån!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pensionären kan ju avstå dessa ynka 200 kr per månad, jag kan ta dem.

      Radera
  9. Alltid intressant att se, det är som du varit inne på nu som företagen "bör" anställa efter sommaruppehållet etc om det är fortsatt expansion som gäller. Högre arbetslöshet och riktigt dålig PMI gör att det nog är bromsen som gäller.

    Nu blir börsjämförelserna år-över-år intressanta eftersom vi hade stora nedgångar oktober 2018. Vi får se. Just idag står H&M starkt men klassik basindustri/verkstad går ner, vilket är fullt rimligt om man ser till konjunktur/PMI-siffrorna.

    SvaraRadera
  10. Hur funkar det med WTOs godkännande av tullar? De godkänner Trumps höjning som ett svar på subventionerna av Airbus. Så, var subventionerna av Airbus också godkända av WTO?

    Räknas det som "handleskrig" trots godkännande?

    Trump målas alltid upp som boven, men just när det gäller handelsvtalen och ojusta subventioner verkar han ha en poäng, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså, vissa målar alltid upp Trump som Jesus återkomst oavsett vad han gör.

      Jag skrev ovan bara att det införts tullar. Det är din tolkning att det innebär att Trump är en bov.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Som nämnts i en kommentar ovan, Lars, så är de här tullarna inte inriktade mot specifikt svensk industri. Däremot kan vi ju drabbas indirekt av att andra exportländer börjar må dåligt.

      Slänger in länken som du faktiskt borde läsa och uppdatera inlägget med. https://ustr.gov/sites/default/files/enforcement/301Investigations/EU_Large_Civil_Aircraft_Final_Product_List.pdf

      ... dvs specifikt drabbas inte svenska leverantörer inom industrin, utan bara svenska jordbrukare.

      Radera
    4. Cornu - Jag menade inte att du klankat på Trump. Jag syftade mer på att nyheten när Trump svarar blir betydligt större än när det han svarar mot infördes.

      Radera
    5. Det lihger väl i sakens natur att subsidier till en inhemsk tillverkare knappast blir stora nyheter annat än på tillverkningsorterna, medans tullar blir en större och mer omedelbar nyhet.

      Radera
  11. https://www.di.se/live/annu-en-dansk-bank-infor-minusranta/

    "Det är privatkunder med mer än 750.000 danska kronor på kontot som kommer få betala 0,75 procent till banken."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan vi förvänta oss samma sak i Sverige vid nästa räntesänkning vid årsskiftet?

      Radera
    2. Kanske det. Notera: Det gäller bankinlåning över en viss summa, och jag vet inte vem som egentligen skulle behöva så mycket pengar på bankkonto, extremt riskavert och en garanterad förlust av köpkraft jämfört med att ha pengarna placerade i annat.

      Radera
    3. @JP: Om man är över 50 år, har några miljoner sparade och vill hålla en 50/50 portfölj så påverkar det en. Sådana finns det gott om.

      Radera
    4. Inte om det blir en höjning. Att sänka som alla andra centralbanker gör nu ger ingen fördel. Bättre att blåsa ur systemet snabbt och sen komma tillbaka starkare. Eller så blir det lägre ränta, e-krona och cash-förbud på sikt.

      Radera
    5. Och förresten. Vad är 750 000 kr nu för tiden. Har du turen att tjäna bra räcker det till kontantinsatsen till ett boende i Sthlm. Mig veterligen ska man inte riskera sitt sparande till kontantinsats på börsen efter en sån här lång uppgång. Risken är att man blir av med jobbet, kontantinsatsen och får skjuta upp familjebildandet med 25 år.

      Radera
    6. Ja men, du behöver ju inte ha det just på bankkontot, utan snarare i ränteobligationsfonder.

      Radera
    7. Har du statsobligationer får du negativ ränta (d.v.s. samma sak fast för hela beloppet) och kör du på amerikanska har du en valutarisk på det. Vill du ha ränteobligationer med positiv ränta och utan valutarisk får man satsa på utlåning till kommuner och företag. Är inte riktigt säker på att det är värt risken. Men vad vet jag.

      Radera
    8. Man kan ju blanda. Jag menar bara att man inte måste acceptera låga räntor på bankkontot, har man stora tillgångar kanske man ska ha lite i obligationer också och inte bara i bankinlåning.

      Radera
  12. Vad tror ni om läraryrket? Jag råkar ju ha tillräckligt med universitetspoäng i matte och fysik för att få undervisa upp till och med gymnasiet. Visst, det är kanske inte så hissnande löneutveckling men det verkar ju faktiskt vara brist, det är relativt konjunktursäkert, du kan åka på större klasser och mer att göra men du blir inte uppsagd i första taget och du behöver inte konkurera med hela södra asien där varenda en påstår sig vara bättre på ditt jobb än vad du är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innan jag började på mitt jobb körde jag lite som lärare, läxhjälp och liknande. Otroligt givande.

      Radera
    2. Råkar ha en anekdot om det. Nyexad lärare fick 38 000 ingångslön. Lärare I engelska och svenska för 4-6.

      Radera
    3. Vill du ha ett hyfsat bra betalt jobb som är hyfsat säkert sett till konjunktur, så tipsar jag något inom VVS, gärna rörmokare/montör och sen vidare till sk VVS ingenjör. Ingenjörer/konstruktörer kanske får gå när konjunkturen är på botten, men montörerna borde vara rätt safe. Alla måste bajsa men få vill dö o kolera,tänker jag.

      Radera
    4. Personligen skulle jag valt lärare mellan dessa två yrken men det är för att jag gillar historia och matematik och är inte lika förtjust i avföring

      Radera
    5. Jag har redan jobbat som lärarvikare ganska länge och till och med blivit anförtrodd att ansvara för undervisning i matematik och fysik under kortare perioder. Jag har inget CSN kvar och tänker inte skola om mig från civilingenjör till YH-ingenjör. Ska jag läsa mer så får det blir betald KPU.

      Radera
    6. @Osquar Så är det. En seglivad myt att läraryrket är ett låglöneyrke. Det är det inte. Lärarlönelyftet och förste lärar-systemet har ritat om spelplanen och många har löner i paritet med civilingenjörer.

      Radera
    7. Ja, avregleringen och konkurrensutsättningen av skolorna har gjort att det finns en arbetsmarknad där man kan få budat upp sin lön som lärare idag. Man har högre medianlön än medelsvensson, och det finns lärare med 50000+ i månadslön på grundskolan idag. Inte alla, men det finns.

      Radera
    8. Problemet med löner är numera allt mer manligt - brandkåren, försvaret och polisen, då dessa inte har konkurrerande arbetsgivare. Även sjuksköterskor har bra löner idag, dvs över median. Betyder inte att de är nöjda, men det är inget låglöneyrke.

      Radera
    9. Precis. Brandkåren har usla löner specielt utanför sthlm.
      Försvaret är ju ännu sämre.
      Hos polisen finns det ju utvecklingsmöjligheter iaf, både i lön o arbetsuppgifter. Vilket iofs innebär att det är mest "nya" som åker radiobil.

      Radera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  14. Tullarna planeras till 7,5 Mdr USD, inte 75. Riktigt så mycket ost och vin exporteras inte till USA ;-)

    SvaraRadera