Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-10-25 07:24

Sänka bolåneräntor från storbankerna - botten är nådd - dags binda räntan?

Detta blogginlägg innehåller reklam längst ner.

Storbankerna ska de senaste veckorna sänkt sina bolåneräntor, och marknaden har baserat på stärkt krona efter gårdagens besked från Riksbanken om att de troligt höjer räntan i december trott att räntehöjning ska utebli. Frågan är om vi nu ser botten på bolåneräntorna för denna gången, och om det är dags att binda? Vad talar emot?
Villabygge i Västerås.

Bunden bolåneränta idag ligger lägre än den rörliga räntan hos flera banker efter sänkningar av räntorna från storbankerna och många andra banker. Sedan skiljer sig faktisk ränta och listränta.

Frågan är dock om vi sett botten och det här är en av de få tillfällen där man tjänar på att binda. De långa bolåneräntorna sätts av obligationsmarknaderna, och beror på var sälj- respektive köptryck finns. Obligationsräntor har fallit på grund av flykt från aktiemarknaden, sk risk off, vilket också är tämligen normalt när man går in i lågkonjunktur. Därmed kan obligationsräntorna fortsätta falla.

I Sverige styrs de korta bolåneräntorna mest av Riksbankens styrränta reporäntan, och Riksbankens senaste besked är att man verkar stå fast vid en höjning i december, vilket stärkte kronan igår. Stärkt krona talar för att marknaden inte vänta sig detta.

Vi kan alltså uppleva ett av de få tillfällen där man kan tjäna på att låsa räntan. Fortsatt lågkonjunktur bör driva ner marknadsräntorna för obligationer, medan Riksbanken avser att höja och sedan ha räntan stilla i tre år. Samtidigt går byggandet av bostäder ner, vilket innebär att trycket på ökad skuldsättning av hushållen blir relativt sett lägre när färre nya bostäder når marknaden. Det gör att obligationspengarna jagar en mindre volym skulder och sänker marknadsräntorna på bolåneobligationer - marknadsräntorna sjunker när fler ska tävla om att köpa samma obligationer. Dock kan detta kompenseras av högre bostadspriser pga lägre räntor, lite absurt med tanke på lågkonjunktur. Högre bostadspriser ger mer skulder för de som köper och med det mer bolåneobligationer.

Dock är räntorna så låga att man inte tjänar särskilt mycket på skillnaden, så frågan är om det är värt risken att binda upp sig i 1 - 5 år mot att tjäna någon hundralapp i månaden.

Tydligt är dock att många banker erbjuder lägre räntor på bundna lån än på rörlig ränta. Se Compricers sammanställning nedan.

Reklam från bloggens samarbetspartner Compricer nedan, om du vill flytta dina bolån.


Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

59 kommentarer:

  1. De bundna bolånen styrs av de längre obligationerna och får vi en lågkonjunktur så bör dessa, speciellt om man drar igång QE igen, sänkas ytterligare.

    Jag har själv bunden eftersom den var och är fortfarande lägre än den rörliga som erbjöds hos min bank + synergieffekter i form av bättre övriga villkor och en mer planerbar ekonomi. Pengar är inte alltid allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lågkonjunkturen är redan ett faktum.
      Det du menade var kanske "...och får vi en börskrash så..."

      Radera
    2. En lågkonjunktur som RB anser behöva stimulering via sina verktyg, bör vara fulla meningen. Men jag orkade inte skriva det just då.

      Radera
  2. Jag har svårt att tro att en privatperson kan göra en bättre prognos än banken vad gäller räntor. Huset vinner alltid.

    Appropå länkar, franska media tvingade Google ta bort länkarns, men stämmer nu Google för attvdevtas bort. Utpressning!

    digital.di.se/artikel/franska-tidningar-gar-ihop-anmaler-google

    SvaraRadera
  3. Varför denna ständiga förvirring där folk pratar om "tjäna på att binda ränta" eller vanligare "man har historiskt typ aldrig tjänat på att binda!!1"?

    Detta är bedrövligt. Det är ekonomisk dyslexi över hela det här samhället.

    Att binda ränta handlar inte om att tjäna pengar på att utmanövrera bankerna, det handlar om att köpa en försäkring.

    Ibland undrar man om svensk stat har rätt; att det är lika bra att ni inte får planera er egen ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att binda räntan handlar också om att säkra bankens intjäning.

      Om man vill betala tillbaka skulden i förtid vill min bank ha ränta för skillnaden i ränteläget mellan den bundna och rådande marknadsränta PLUS en procent för hela återstående bindningstiden.

      Radera
    2. Att planera extraamortering utifrån sin bindningstid är inte jättekomplicerat. Du kan också binda med amortering.

      Radera
    3. En extraamortering på hela lånet om man vill sälja sin villa efter ett år?

      Radera
    4. @iblandekonomi

      En procent var ju inte så farligt, eller menar du kanske procentenhet?

      Radera
    5. Planerar man försäljning är det såklart dumt att binda. Krackelerar det i förhållandet för man inte kan hålla pitten i styr när det i firmafest så känns det dumt att kalla det bundna lånet orsaken till ens problem.

      Radera
    6. "Att binda räntan handlar också om att säkra bankens intjäning."

      Öhhh, att köpa en försäkring säkrar alltså intäkter för den som säljer försäkringen. Wow.

      Seriöst, vad är det för magi som gör att ni har så svårt att förstå just detta?

      Radera
    7. Linus: Samma magi som gör att en bil kan vara både blå och snabb samtidigt.

      Radera
    8. I detta fall försäkrar vi mot volatilitet, inget annat. Volatilitet bär en kostnad för banken Xb > 0. Och en kostnad för oss Xc > 0. Det gäller vidare i alla praktiska fall att Xc > Xb, eftersom du inte bildar en kapitalstark organisation kring hangeringen av räntans volatilitet - vilket banken gör.

      Huruvida du vill binda räntan handlar enkelt uttryckt om (Xc - Xb*(1 + P)) > 0, där P > 0 är den procent banken vill ha för tjänsten.

      Sen är Xc extremt komplex att räkna ut, men det är ju fortfarande såhär det ser ut. Inget "man tjänar historiskt inte på att binda räntan!¿1!!".

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Andreas: Läste vad jag skrivit igen. "Plus en procent i ränta ..." borde det stått.

      Radera
    11. Vad gäller försäkring brukar man generellt rekommendera hemförsäkring, och man brukar generellt avråda från Mediamarkts försäkringar i de fall någon ska köpa något från det råtthålet. På samma sätt kan man generellt rekommendera eller avråda från att binda räntan.

      För att illustrera min frustration över denna utbredda ekonomiska dyslexin i samhället, testa detta: "man brukar historiskt sätt tjäna på att inte teckna hemförsäkring!!1 9 av 10 gånger!! Sluta betala försäkringsbolagets lån!!1".

      Radera
    12. Min morfar håller inte med skribent om att man aldrig tjänar på att låsa räntan då han hade ett lån på sitt hyreshus kvar under 90talet

      Radera
    13. Jag skulle än så länge tjänat på att aldrig ha hemförsäkring. Jag har alltså förlorat pengar på att ha det. Hur är det resonemanget användbart?

      Radera
    14. Jag har också en god vän som köpte sin första lägenhet på 90-talet med rörlig ränta. Hur kunde du vara så oförsiktig, utropade vi när RB strax satte räntan till 500%, fast vi visste ju egentligen inte bättre vi. Men rörlig ränta var ett ganska nytt påfund.

      På sikt var det dock rätt tänkt av honom (eller hans bank). Vi har i princip sedan dess sett stadigt sjunkande räntor, år för år i sådär 25 år. Att binda räntan har alltså varit att missa denna långvariga trend.

      Samtidigt står det ganska klart att räntan i fortsättningen inte kan fortsätta sänkas på samma sätt. Eftersom den kraftfulla frustande svenska ekonomin å andra sidan slår bakut och springer till skogs närhelst räntan höjs så kan vi kanske förvänta oss att ligga runt noll procent. Vad kan ändra på det? Att långivare vill ha avkastning på sina medel kanske.

      Radera
    15. Sluta misshandla ordet tjäna nu. Spara kan man göra. Tjäna gör kreditgivaren.

      Radera
  4. Vad är bloggarens egna åsikter?

    Binda som försäkring ska sättas i relation till risken för separation och ränteskillnadsersättning,

    Kanske bäst att avstå om vinsten är liten

    SvaraRadera
  5. En flykt från aktiemarknaden kan inte inträffa så som påstås här. Alla aktier som säljs, köps av någon och alla affärer som görs är ett nollsummespel i förhållande till alla andra tillgångar.

    Man kan tala om att småsparare flyr börsen, men det är bara möjligt om någon annan går in på börsen och tar över ägandet av aktierna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okunnigt och du saknar förståelse. Flykt innebär ökat tryck på säljsidan. Med din så kallade logik så kan priser aldrig ändras på marknaderna, vilket de uppenbarligen kan.

      Radera
    2. Jasså, i svenskan betyder annars flykt att man lämnar något, inte att man byter plats med någon annan bara. Som sagt, delar av marknaden kan fly, men inte hela samtidigt.

      Radera
    3. Om det är prisförändringar man menar är det vettigare att tala om ändrad värdering än flykt.

      Radera
    4. Jag köper gärna dina aktier. Jag får 10 och betalar för en, OK?

      Radera
    5. He he, ja med det exemplet blir det ju ganska uppenbart att det är värdering det handlar om, och inte att obligationsmarknaden översvämmas av pengar på flykt från börsen. Tex du skulle sälja dina obligationer för att köpa mina aktier. Jag skulle ta pengarna och köpa samma obligationer som du precis sålde.

      Radera
    6. Iblandekonomi, respektfullt, men så jag förstår dig. Din förmåga att märka ord och vägra förstå betydelsen, har du ngn NPF-diagnos, typ autismspektrumstörning? Eller är du bara en ung INTJ, som ännu lärt sig uppföra sig normalt?

      Hur klarar du dig i livet när någon kör en allegori, t ex ”det blåser som fan”? Kör du ”finns inga bevis för att djävulen existerar, och således menar du att det inte blåser för det som inte finns kan inte blåsa”.

      Vi andra finner det enklare att interagera socialt genom att förstå vad som menas, och inte ta allt bokstavligen. Och med ta menar jag uppfatta och förstå,

      Iaf har du NPF, så är ditt uppträdande förståeligt. Annars, väx upp.

      Radera
    7. Nej, saken är den att jag gillar att genomskåda felaktiga ekonomiska liknelser som leder tanken fel i vad som faktiskt händer. I det specifika fallet är det en skillnad i värdering, inte en skillnad i hur många aktier som ägs. Att genomskåda detta är inte samma sak som att märka ord.

      Ditt exempel om att det blåser som fan funkar fint eftersom fan är ett allmänt förstärkningsord. Hade du istället skrivit att luft flyr från Stockholm hade det blivit väldigt konstigt, och människor skulle kunna få för sig att luften i just Stockholm riskerar att ta slut.

      Ekonomismen har många dogmer som förtjänar att ifrågasättas. På samma sätt som man granskar en religion.

      Radera
    8. Ok, så du är bara ett rövhål alltså, och saknar helt självinsikt. Och med rövhål menar jag alltså inte att det kommer bokstavligt bajs ur dig, utan bildligt.

      Har du ett socialt liv?

      Radera
    9. Vidare hänvisar du till risk-off i marknaden, men uppenbarligen är det risk-on som gäller för alla de som köper aktierna.

      Radera
    10. Oavsett, ha ett bra liv iblandekonomi. Någon annanstans än den här bloggen.

      Radera
    11. Iblandekonomi, Menar du att luft inte kan fly från Stockholm?
      Vad händer då när det råder lågtryck i staden? Eller när temperaturen är hög?

      Har inte densiteten på luften minskat då? Dvs luft har flytt från Stockholm.

      Jag gillar att genomskåda felaktiga fysikaliska påståenden.

      Radera
    12. iblandekonomi, *beep* (betyder inte beep på riktigt).

      Det kan ju inte finnas någon risk-on, eftersom det måste finnas någon som säljer aktien för att någon ska köpa. Så enligt din egen så kallade logik har egentligen inget hänt alls.

      Radera
    13. Intressant så länge det varade.

      Kent No 1: Tror inte det skulle vara så svårt för oss att bli överens om detta då jag är med på vad du menar.

      Radera
    14. Det grundläggande i ett samtal är att man talar samma språk. Har samma ord olika betydelser eller styrka för de olika parterna kommer det att vara omöjligt att diskutera konstruktivt med varandra

      Radera
    15. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  6. Det är väl pengarna, kapitalet som flyr. En mindre mängd pengar köper samma antal aktier då dom går ner i pris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mindre än vadå? Det normala är att aktier går upp i pris så den som köpte aktierna säljer dem nog för ett högre värde än den köpte för även om de minskat lite i pris senaste tiden.

      Undantag korta positioner och börskrasch, men det spelar ingen roll. Det måste alltid vara lika mycket pengar som sätts in på börsen som de pengar som lämnar den.

      Radera
    2. Men va, isåfall borde ju market cap vara konstant, vilket den bevisligen inte är? Nyemissioner, nya bolag, bolag som lämnar börsen etc etc

      Radera
  7. Man inte tjänar ett dugg på att sänka sin bolåneränta men kan däremot spara en slant.

    Några aktörer som saknas i listan är Nordnet och Avanza som erbjuder ned till 0,79 % på tremånadersräntan för förmögna kunder. Även förmedlare som MittBolån på 1,36 % och Ålandsbanken med 1,44 %. Såklart också alla sparbanker och t.ex Sparbanken Syd med 1,64 %.

    För 0,79 % hos Nordnet krävs 10 miljoner i sparat kapital och en belåningsgrad upp till 60 % medan det räcker med 3 miljoner hos Avanza men då bara upp till 50 % belåning.

    Mer tillgängliga Landshypotek bank kräver tre års bindning för 1,09 % för samma belåning men är endast tillgängligt för villalån.

    En samlad bedömning gör Nordnet till vinnare för rika, Avanza och Hypoteket för vanligt folk och Landshypoteket för lantisar. SBAB och Skandia för högbelånade och så Länsförsäkringar bank för svårbelånade, dyrt men beviljat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Landshypotek är dessutom öppen för lån (visserligen till andra villkor) på en lantbruksenhet vilket inte många andra aktörer i listan är.

      Radera
    2. [email protected] däremot kan man tjäna på att sänka räntan om lånet är för ett inkomstbringande projekt. Tex ett hyreshus

      Radera
  8. OT: Dyster konjunktursignal

    https://www.svd.se/ny-dyster-konjunktursignal/i/senaste

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar om det finns en endaste bloggläsare som tänker: "Va! Är det på väg att bli sämre tider?"

      Radera
    2. Joakim: Precis. Intressant är att många sätter sin tillförlit till KI och de ändrar sig gång efter gång. Tror att gemene kommentator här inne har mer(nåja)koll än hela KI :)

      Radera
    3. Kommer väl säkert ett nytt inlägg om konjunkturbarometern att grubbla om snart.

      Radera
    4. Det är å andra sidan väldigt stor skillnad mellan våga prognoser som man hedgar (ie: "jag tror att skiten kommer att träffa fläkten snart men det kan kanske dröja några år") och att göra detaljerade och precisa prognoser där underlaget redovisas..

      Radera
    5. Martin: I detta fall har inte KI lyckats pricka in varken den långa prognosen eller den korta.

      Joakim: Du menar typ: https://cornucopia.cornubot.se/2019/10/konjunkturbarometern-rasar-vidare-mot.html

      :) :) :)

      Radera
    6. KI prognostiserade en avmattad konjunktur för 2019 men de missade hur snabbt det skulle gå. Jag är lite osäker på vad du egentligen menar med att KI missade den långa och korta prognosen.

      Radera
  9. Ord kan användas på många sätt. Vem myntade uttrycket "en sparad slant är en tjänad slant"?

    SvaraRadera
  10. Har mitt lån uppdelat på ett antal delar med rörlig ränta med tak. Det är något dyrare än den rörliga (Samma vid någon tidpunkt faktiskt!) men bra mycket billigare än bunden.
    Det är i min mening värt att betala det lilla extra för att vara lite lat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  11. Band hela lånet till 1.18 % i 3 år.

    SvaraRadera
  12. När kommer den riktiga inflationen att ta fart? När den kommer så kommer räntorna att ta fart också. Då kan vi få räntor som är tvåsiffriga igen. Om jag ska killgissa så toppar dollarn i början på nästa år och lagom inför valet i USA drar inflationen iväg. När det väl börjar så går det fort.

    SvaraRadera
  13. "frågan är om det är värt risken att binda upp sig i 1 - 5 år mot att tjäna någon hundralapp i månaden"

    I mitt tycke ett märkligt resonemang. Är det värt "risken" att tjäna några hundralappar i månaden på att binda sig (fördäkra sig) på en rekordlåg ränta? Skulle vilja vända på steken och säga att har du det inte så knapert att du verkligen behöver hoppas på en ännu lägre ränta (den ska ju ner en bit för att gå +/- 0, och sen ytterligare lägre för att du ska tjäna på det) så är det ett ypperligt läge att försäkra sig med bunden ränta.

    SvaraRadera
  14. Om jag hade trott vi skulle bo kvar på tre-fem års sikt hade jag bundit. Men det har varit en ”nyhet” att räntan är historiskt låg nu i vad som känns som ett år, minst, kanske längre... och med nya aktörer som erbjuder bolån och försöker bjuda under varandra så ligger vi kvar rörligt. 4,5 miljoner i lån på bostad värderad till 7,5 miljoner i ”fina kvarter” ... (men nej jag sover inte bra på natten, skulle vilja ha lägre belåningsgrad)

    SvaraRadera