Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-10-28 15:00

IPCC-huvudförfattare: "Nötkreatur nödvändigt - finns ingen anledning att inte äta nötkött"

En av huvudförfattarna till IPCC:s senaste rapport påtalar det bloggens läsare redan vet - att betesdjur och nötkreatur är nödvändigt och motverkar klimatförändringar. Professor Anette Cowie varnar snarare för ren odling av vegetabilier, även i områden lämpade för detta, då det leder till jorderosion och större klimatpåverkan.
Blandat jordbruk räddar klimatet.
Professor Anette Cowie är en av huvudförfattarna till FN:s klimatpanels senaste rapport. Hon har intervjuats av tidningen Land & Lantbruk och bekräftar att betes- och gräsätande kött är nödvändigt för hållbart jordbruk, maximal matproduktion och en förutsättning för vegetarisk produktion.

Cowie säger i intervjun att nötkreatur ("kor") spelar en viktig roll för naturens processer att absorbera en tredjedel av de fossila utsläppen. Hon säger bland annat uttryckligen att "det finns absolut inget skäl att avstå från att äta nötkött". 

Som bloggen påtalat behövs betesdjur för matproduktion på de marker som bara duger till gräs, eller där man odlar gräs i det växelbruk som behövs för uthålligt hållbart jordbruk. Cowie säger vidare till Land & Lantbruk att för att jordbruksmarken ska kunna lagra in kol behövs betesdjurm, som ger nöäring och mull, samt håller undan ogräset, och minskar behovet av jordbearbetning och ogräsbekämpning. Därmed kan jordbruket binda upp en tredjedel av de fossila utsläppen.

Tvärt om är specialiserad vegetarisk odling ett stort hot mot klimatet, då det utarmar jorden och tömmer marken på organiskt material (dvs släpper ut det som CO2 och metan):
"[E]tt sådant system med enbart växtodling tenderar att utarma jorden på organiskt material."
Professorn ger rådet att ha betande nötboskap för att göra jordbruket till en kolsänka, men boskap ska förstås inte som i köttfabrikerna i USA, Irland och Polen hållas installade och utfodras med spannmål och soja.

Som bloggen påtalade redan 2012 - ät mer kött och drick mer mjölk av rätt sort, och 2013, dvs naturbeteskött och mjölk från svenska bönder om man vill rädda klimatet. Att som moralpaniken just nu gör och förespråkar utrotning av betesdjuren och vegetarisk kost, kommer alltså skada klimatet, medan betesdjur räddar klimatet.

Detta åtminstone enligt en av IPCC:s huvudförfattare.

Man kan dock fundera på varför vissa driver hatet mot djur i hållbart jordbruk så hårt. Det finns alltså inte stöd för detta i forskningen, utan antagligen handlar det i grunden om ideologiska veganer som driver sin linje för att bli av med alla djur och hittat en vinkel där man bara tittar på utsläppen (minussidan), och inte på kolinlagringen i betesmarkerna och vallodlingarna (plussidan) - kom också ihåg att det kor äter tillhör kretsloppet, på samma sätt som biobränslen och i sig alltså är att betrakta som CO2-neutralt, fast på en ettårscykel, istället för skogsbränsles 20-80 år.

Relaterat är exempelvis utsläppssiffror för Sverige, som inte tar hänsyn till hur mycket CO2 som den svenska skogen binder upp, utan bara tittar på Sveriges utsläpp. Som bekant är klimatfrågan kidnappad av olika särintressen som använder moralpaniken för att driva sina agendor, trots att det i själva verket kan leda till ännu större klimatpåverkan.

Nu kommer inte Cowies fakta i målet ändra någons åsikt, eftersom åsikterna inte är baserade på en korrekt systemanalys, utan har sin grund i andra ideologiska uppfattningar. Åsikter ändras sällan av fakta, utan man måste ändra dem med känslor.

Källor:
Land & Lantbruk, icke-länk pga EU:s länkskatt www.landlantbruk.se/lantbruk/fns-klimatexpert-vill-se-fler-betande-kottdjur/
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. IPCC har också förespråkat mer kärnkraft men klimatrörelsen är väldigt selektiva med den fakta dom använder.

    till exempel så har dom använt tidsserier som passar deras teorier om ökande allt, att det var högre temperatur eller mindre is på grönland 1845 tar man inte med (som exempel).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mätningar enskilda år kallas väder, och är inte klimat. Det vet du.

      Däremot har IPCC fler olika scenarier, men oftast är det just mardrömsscenarierna som används av någon anledning - kanske för att olika särintressen ska kunna driva sina separata agendor. IPCC säger inte "så här blir det", utan "här är lite olika varianter på hur det kan bli, det här är osäkerhetsfaktorerna". IPCC:s rapporter är mer kompetenta än vad kritikerna tror, då kritikerna bara bemöter det olika särintressen för fram. Dock eftersom kritikerna idiotförklarar IPCC, så idiotförklarar de även detta.

      Radera
    2. Grönland är intressant. Där har nu massabalansen ökat varenda år sedan 2012. Innan dess, minskade den ganska rejält under en tioårsperiod. Däremot har havsisarnas utbredning på Arktis minskat en hel del, även om ismassan inte minskat i riktigt samma omfattning.

      Radera
    3. De rester av västsvenska lantraskreatur som man kallar "Vänekorna", från orten Väne-Ryr, har sitt namn träffande då tydligen "väne" betyder "vin", som skall vara ett gammalt uttryck för "bete", gräsmark... Vinland, som islänningarna kallade Grönland och nordöstra Canada betydde alltså "prima betesmark lämpligt för kreatur"...

      Radera
  2. Det hade varit intressant att få en kvalificerad uppskattning av vilken potential det finns i Sverige för betesdjur typ får, getter oc kor om vi utnyttjar den mark som inte används för spannmålsodling och andra grödor, alltså då busk och hagmarker (förmodar jag) som idag väl mest växer igen. Historiskt sett har vi väl odlat upp och tillvaratagit markerna i klart högre utsträckning, tex i krigstider.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns väl viss potential och en del obetade betesmarker som växer igen. Störst potential vore väl dock att slakta ur nöjeshästarna, som ofta betar på prima åkermark och i övrigt tränger undan matproduktion.

      Radera
    2. Finns typ fler hästar i Sverige idag än på 1800-talet, men de är inte nyttodjur, utan en hobby.

      Radera
    3. Bra att du tar upp hästar .Kan du möjligen ta fram en beräkning över hur mycket CO2 utsläpp som hundar , katter och hästar genererar i Sverige årligen ? Veganer , MP:are och slika har ofta husdjur .

      Radera
    4. Fast betande hästar borde var lika nyttiga som betande kor för klimatet. Bortsett från att de inte blir mat i så stor utsträckning.

      Radera
    5. @Nik.
      Kolla den här länken.
      Historiska siffror på antalet kor i Sverige indelade per län.
      https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/

      "Vid slutet av år 1867 fanns det 51 000 kor, 2000 tjurar och 10 000 oxar i Stockholms län.
      I juni 2009 fanns 7 600 kor i länet. Av dem var 4 100 kor för mjölkproduktion och 3 400 (45 procent av samtliga kor) var kor för uppfödning av kalvar."

      "Vid slutet av år 1867 fanns det 95 000 kor, 2 900 tjurar och 15 100 oxar i Älvsborgs län.
      I den del av Västra Götalands län som tidigare varit Älvsborgs län fanns i juni 2008 32 900 kor. Av dem var 22 700 kor för mjölkproduktion och 10 200 (31 procent av samtliga kor) var kor för uppfödning av kalvar.
      Det fanns flest kor i länet under 1930-talet, ungefär 131 000."

      Radera
    6. Det finns ju enorma mängder bete i utmarkerna (dvs skogarna) som inte används idag. Det är ju en prioritering mellan maxat skogsbruk och blandbruk och vissa moderna framavlade djur klarar nog inte riktigt allt för magra jordar men mark finns det gott om. Däremot är det nog få som vill ägna somrarna åt att gå på fäbod för att ha koll på djuren...

      Radera
    7. Det är ganska vanligt att hästar vistas i en fålla på somnarhalvåret.
      För er som inte är så insatta i det har en fålla fler likheter med djuren i köttfabriker än djur som betar i en hage.

      Sen ska inte hästar beta på prima åkermark, de kan få fång då.

      Radera
    8. Bilden som illustrerar är intressant. Jag ser en paddock och en hönsgård men det kanske döljer sig några kor någonstans. Så här ser det ut på landet mycket spannmål och ca 1 mil mellan gårdarna med produktionsdjur. Den fina bilden av djur som betar i en hage är inte så vanlig. En av de närmaste mjölkgårdarna har 1200 mjölkkossor.

      Radera
  3. On another note, så gillar jag när du använder den bilden då jag spenderade mina första levnadsmånader några hundra meter åt vänster (söder) utanför bild.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul!. Får ta en bild åt det hållet nästa gång...

      Radera
    2. Mad-Mac
      Finns det några djur på gårdarna i dag? Fanns det många när du var barn?

      Radera
    3. @Mats, jag vet faktiskt inte riktigt. Jag bor på västkusten sedan många år och innan dess i mälardalen. Tror att några gårdar är i drift fortfarande dock. Vretaholm, Knutagården och någon till iaf.

      Radera
    4. Tack
      Då är det lika som här max en djurbonde i varje socken.

      Radera
  4. Att analysera mätvärden kallas experimentell forskning att ändra värden så att de stämmer överens med önskad och inbillad världsbild kallas fusk och självbedrägeri. Att förlita sig på klimatmodeller baserade på gissningar av ofullständigt förstådda processer är inte forskning. Än mindre då modellernas hundratals parametrar godtyckligt kan ändras till att stämma med önskat resultat och därutöver aldrig redovisat felmarginalerna och den statistika variationen som modellen innebär. Det är som att köpa en bil där du inte vet om bromsen bromsar eller gasar. (Propagation of Error and the Reliability of Global Air Temperature Projections Frontiers in Earth Science 7:223 · September 2019

    SvaraRadera
  5. Miljörörelsen i den formen den får uttrycka sig i media är ju tyvärr ingen miljörörelse utan kommunism klädd i gröna kläder. Vilket blir dubbelt trist när massa idioter på högersidan istället blir drivna mot klimatnekande.

    Hade debatten bara kunnat vara mer sansad i grund och botten så hade klimatet redan nu varit mycket bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara att hålla med. Allt blir osakligt och polariserat, men det är inte direkt unikt för klimatdebatten.

      Om man får trösta sig med något så brukar dessa väckelserörelser hålla på några år, och sedan klinga ut och byta till nästa. Det finns ingen uthållighet i polariseringen, då allmänheten och väljarna tröttnar, och då måste man byta till något nytt att rasa över.

      Radera
    2. Märks redan att klimatrubrikerna håller på att dö av i riksmedia, ämnet är uttjatat.

      Radera
    3. I MPs ungdom fanns tydligen en större grupp som ville bygga ut kärnkraften har jag fått lära mig. Jag talade nyligen med en av deras veteraner, som dock menade att det var utsiktslöst att återuppta frågan, då politik numer, vilket även Lars påtalade ovan, handlar mer om känslor än om fakta. Det är de "tvungna" att ta hänsyn till.
      Nåväl, det var ett förvånansvärt givande samtal med både plus och minus.

      Radera
    4. Det finns fortfarande riktiga miljökämpar kvar i MP, dock verkar det inte som så på riksdagsnivå.

      www.svt.se/opinion/vi-ar-flera-miljopartister-som-vill-ha-mer-karnkraft

      Radera
    5. Ett problem är att miljörörelsens företrädare får uttala sig i massmedia som oberoende experter och slipper besvärliga frågor från journalisterna eller behöver möta motdebattörer som kan nyansera eller ifrågasätta budskapet.

      Mycket skulle vara vunnet om miljörörelsens representanter skulle bemötas på samma sätt som representanter för näringslivet eller politiska partier.

      Radera
  6. Är det en tillfällighet att en professor som förespråkar nötkreatur heter "Cowie"?

    SvaraRadera
  7. Umeå kommun slutar servera kött pga klimatet. Låga odds på att det är just Umeå. Glädjande dock att Norrköping ska server vildsvin, äta ohyra måste ju vara det klimatsmartaste av allt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antar att Umeå har mycket lokalproducerat veganskt för det kan väl inte vara sådant som flygs in från Sydamerika eller kommer med lastbil långväga?
      Nöt/Gris/Ren/Vilt finns runt hörnet.

      Radera
    2. Så det är alltså fortfarande straight edge som gäller i Ume?

      Radera
  8. På¨samma tema.

    Varför är MP emot kärnkraft?

    Varför är MP emot GMO?

    Varför är MP emot ekonomisk tillväxt?

    Varför är MP för ekologiskt odling?

    Varför är MP emot plastpåsar i svenska butiker?

    Varför är MP för biodrivmedel?

    Miljöpartiet vill säkert väl, men någon miljövänlig politik driver de inte. Det är klart att det kommit ett eller annat bra förslag från dem genom åren, men ser man helheten (och det inkluderar kärnkraft och ekonomisk tillväxt), så kan MP vara det parti som är sämst för miljön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så mycket ekologisk odling blir det inte utan naturgödsel från betydligt fler djur än vad vi har nu.

      GMO är ett otyg och borde inte vara något man kunde ta patent på.
      Men det är det främst från ett äganderättsperspektiv.
      Vilket är ett perspektiv som ingen på vänsterkanten vi ta i med tång ens.

      Radera
  9. Kan inte Bloggaren bistå med en analys av mängden åker o vall i sverige för 100 år sen jämfört med idag.. Det är inte många som förstår hur effektivt jordbruket blivit sedan vi fick traktorer. jag har sett siffror på att så mycket som 80% av odlad mark i södermanland fått växa igen och bli skog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag inte missminner mig, så skrevs det i boken om "Erik och sigvard" (två gammaldags tv-bönder) för något tiotal år sedan att man efter konstgödslets inträde planterat skog på 1,2 milj ha åker. (Huruvida hage, äng och rent bete avsågs minns jag inte)
      Tilläggas ska kanske att bruken köpte massor med gårdar på 20-30 talet och planterade skog då det började tryta eftersom man inte hade återplanterat avverkningar tidigare. Min sockens största gård gick det ödet till mötes -21 av och 330ha åker fick gran.

      Radera