Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-09-05 07:34

SCB har redovisat för låg BNP - Ingves har missat höja räntan

Svenskt Näringslivs nyhetstjänst fPlus rapporterar att SCB (källa?) reviderar upp BNP för 2015 med en hel procentenhet på grund av att hushållens konsumtion underskattats tidigare. Därmed menar Nordeas chefsekonom Torbjörn Isaksson att Riksbanken hållit för låg ränta och missat chansen att höja räntan, och nu saknar ammunition för lågkonjunkturen.
Tack för kaffet.
"Faktum är att SCB i och med sin revidering skriver upp Sveriges BNP för 2015 med 1 procent, eller 44 miljarder kronor räknat på 2015 års siffror som en följd av detta. Isaksson anser att det understryker att Riksbanken gjorde en felbedömning när man sänkte räntan under minusstrecket 2015."
Nordeas Torbjörn Isaksson menar att styrräntan reporäntan borde varit +0.25 till +0.50% istället för de -0.50% som gällt, dvs upp till en procentenhet högre.

Bland konsekvenserna är att hushållen överkonsumerat och inte sparat så mycket som de borde ha gjort under högkonjunkturen, och nu inte har en buffert att ta av - både sparkapital och ökat konsumtionsutrymme om man drar ner på sparandet - som kan användas för att dämpa lågkonjunkturen.

Riksbanken har helt enkelt agerat fel och skadat svensk ekonomi.

Dagens räntebesked förväntas vara oförändrade -0.25% för styrräntan reporäntan. Vad alla tittar på är om Riksbanken reviderar sina killgissningar om vad de ska göra framöver, där många förväntar sig att man inte längre avser att höja räntan mot slutet av året.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

59 kommentarer:

  1. Är det "Operation Rädda Ingves" som har börjat? Måste vara skönt för direktionen i RB att kunna skylla ifrån sig nu när landet snubblar vidare mot lågkonjunkturen.
    Blir spännande att se vad som hände idag när räntebeskedet kommer 09:30.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om ett år lär styrräntan vara mkt lägre än den är idag. Räntorna är på väg ned globalt, och RB kan bara följa efter.

      Tyvärr tål inte ekonomin positiva räntor längre. Jag hörde en intressant analys där man menade att grundorsaken är att olja har så lågt energiinnehåll idag. För att få 5 fat olja måste du förbruka ett fat, men du behöver ett förhållande på 12 till 1 för att utvinningen ska gå runt med dagens oljepris. Resultatet är att t ex shalebolagen helt finansieras med skuldsättning, och stigande räntor skulle slå ut stora delar av produktionen. Eftersom ekonomin nästan uteslutande drivs av fossil energi så vill man till varje pris undvika att det händer.

      Radera
    2. Oljan har lägre energi idag? Att det kostar mer energi att ta upp sbårtillgänglif olja vet nog dom flesta. Att en del olja kan ha lägre kvalité är nog känt. Men att oljans energidensitet skulle vara sån att det krävs ett fat per 5 fat var nåt nytt för mig. För övrigt så stoppar shalebolagen produktion under ett visst oljepris vad jag hört.

      Radera
    3. Jag tror de låga räntorna beror på att det finns så mycket pengar. Överskott på pengar ger konkurrens om möjligheter att ränteplacera, som minskar räntorna.

      Tror systemet med höga räntor bara kan fungera när en liten elit äger pengarna. Nu finns en stor del av pengarna i utspridda i pensionsfonder gissar jag.

      Jag pratar alltså inte om tillgångar som aktier och fastigheter nu utan om just pengarna.

      Radera
    4. Ja, inte att oljan i sig är annorlunda. Kostnaden för att utvinna ett fat är betydligt högre idag jämfört med kostnaden för ett par decennier sedan.

      Radera
    5. Oljan utvinns från olika källor endast om oljepriset är högt nog för att det ska vara rationellt. Samma sak gäller för all gruvdrift (kanske i ännu högre grad där, t.o.m.).

      Radera
    6. Thomas, då skulle inte oljebolagen tvingas finansiera sin verksamhet med lån. Många menar att oljepriset skulle behöva vara uppåt 100 USD/fat för att producenterna ska gå med vinst. Men, med ett så högt pris försvinner efterfrågan.

      Radera
    7. Erik: Vad är i så fall mekanismerna bakom att oljepriset är för lågt? Tjänar ägarna på att låna för att plocka upp oljan eller ligger det planekonomiska beslut bakom för att hålla nere priset?

      Radera
  2. Lite svårt att klandra Riksbanken, om det nu är praxis att förlita sig på SCB.
    Men vad har SCB för förklaring till sin miss? Vem bär ansvar? Vem får sparken? Var det kanske rentav medvetet? Eller sabotage utfört av främmande makt (vi vet alla vem!)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan ju vara så att metoden för att räkna ut har större osäkerhet vid ett lägre ränteläge?

      Radera
    2. Kanske inte funnits kunskap om hur man ska mäta handel på Internet från tex Kina, fullt ut.

      Radera
    3. Får korrigera mig själv då jag inser att handel från Kina nog är ganska liten del i svensk BNP. Främst via Posten då och det har man nog koll på hur man ska mäta.

      Nej, troligare att det handlar om handel i svenska webbshoppar då.

      Radera
  3. Hade då kanske bostadsprisglidningen sedan 2017 sett annorlunda ut då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och nej. Mobbade SEK hade ju antagligen inte tankat lika hårt, så det intuitiva är väl lägre bostadspriser i SEK än idag| typ samma priser som idag i USD | på lång sikt högre värderade bostäder

      Sistnämnda: Det är underhållande hur många som inte verkar köpa att bostäder kommer ha ett lägre värde i ett land som missköter sin ekonomi. Allt för att låtsas att man sitter på en bra placering - det roligaste exemplet är "extrem bostadsbrist!"/"alla behöver ju bo!" eftersom den kombinationen utan undantag skulle ge en stagnerad ekonomi och alltså garantera svagt värderade tillgångar på sikt.

      Radera
  4. " missat" inget missas i ett sosseland, en sosse kan heller aldrig ha fel men dom kan vara naiva

    SvaraRadera
  5. Nu visar det sig att planekonomerna på Statistiska Centralbyrån har förvillat planekonomerna på Centralbanken.

    Frågan nu är om planekonomerna på finansdepartementet kommer få 1% mer att spendera i höstens budget utan att bryta överskottsmålet.

    Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt är ekonomernapå scb planekonomer?

      Radera
    2. På vilket sätt är de inte planekonomer?

      Radera
    3. De är anställda på en statlig myndighet och de tar fram underlag för ekonmiska beslut genom enkäter och diskutera kvalitetsökningen i en gympadoja.

      Något mer sovjetiskt får man leta efter.

      Radera
    4. Är du riktigt, riktigt säker på att det motsvarar definitionen av "planekonomi"?

      Radera
    5. Alla länder som inte är nattväktarstater eller alla länder som inte har en ekonomi som är lika fri som Hong Kong på 60-talet är sovjetiska planekonomier. Finns inget mitt emellan. Gäsp.

      Radera
    6. Halmgubbe. Har inte sagt att Sverige är en sovjetisk planekonomi.

      Däremot finns det vissa delar som styrs planekonomiskt, priset på lån är en sådan vara och underlag för hur priset ska styras kommer från en statlig myndighet. De som jobbar med denna styrning är planekonomer.

      Radera
    7. Det är som vid rättegångar. Skyller man på varandra och det inte går att fastslå vem som är ansvarig är ingen ansvarig.

      Radera
    8. Ja, precis som alla moderna västländer har vi en centralbank. Jag vet inte vad vi ska göra med informationen att de som sitter där är "planekonomer" och att alla statistiska centralbyråer är "sovjetiska". Det är liksom inget unikt för Sverige.

      Undantaget Hong Kong under en period samlar man in statistik över ekonomisk aktivitet i samtliga världens alla länder och använder dessa som input till finanspolitik och penningpolitik.

      Radera
    9. Jag för min del håller med Screaming lord Such i sin undran varför det bara finns ett konkurrensverk. J-a SWEUSSR!

      Radera
    10. https://www.domeheid.com/2005/07/screaming-lord-such-said.html?m=1

      Radera
    11. "Ja, precis som alla moderna västländer har vi en centralbank. Jag vet inte vad vi ska göra med informationen att de som sitter där är "planekonomer" och att alla statistiska centralbyråer är "sovjetiska""

      De flesta ekonomer (och även andra människor) ser negativt planekonomi. De tycker priser ska bestämmas av utbud och efterfrågan, annars bir det lätt fel.

      När det komemr till lån verkar man dock ha en blind fläck. Det är som man aldrig har tänkt på att det är planekonomisk styrning vi har att göra med.

      Därför påpekar jag detta.

      Var och en kan ju kosntatera att de har satt räntan till såväl 500% som negativ. Något som aldrig skulle uppstå på en marknad där spar- och lånevilja skulle sätta priset.

      Radera
    12. Absolut, en sådan ordning vore möjlig. Oklart om det hjälper mot t ex finansiell spekulation, som vi hade massor av även under guldmyntfot.

      I praktiken är detta inget som kommer förändras i den verkliga världen under vår livstid ändå. Vi kommer fortsatt ha centralbanker och finansdepartement och statsbudgetar.

      Radera
    13. Inget svar på frågan, så oväntat.

      Radera
    14. Hyresmarknaden är ett till exempel på planekonomin i Sverige. Finns en bok om planekonomi som heter "Vad vi kan lära av planekonomin" den diskuterades i senaste avsnittet i Aron Flams pod dekonstruktiv kritik. Rekomenderar starkt att lyssna på.

      Radera
    15. Jag har lyssnat på honom sparka in dörrar som är så öppna så de inte ens finns avseende andra världskriget, det gav inte mersmak kan jag säga.

      Och nu var det ju SCB och Ingves gäng som anklades, inte "hyresmarknaden". But anyway.

      Radera
    16. @Joakim " Finns inget mitt emellan"

      Kruxet är ju att Sverige inte på något som helst vis ligger "mitt emellan" vad gäller ekonomisk styrning / resursallokering. Det är (för) enkelt att påstå att USA, Schweiz och Sverige alla är "blandekonomier", för det stämmer ju, men det säger i princip ingenting och ger en väldigt destruktiv liknelse.

      Att kalla Sverige för en planekonomi leder till en korrektare (mindre inkorrekt) bild än att kalla Sverige och USA för blandekonomier, så jag har lättare att svälja det förstnämnda än det sistnämnda.

      Liknande problematik finns förstås i ordet socialism, men återigen ger det åtminstone mindre inkorrekt bild att säga att Sverige är socialistiskt och USA icke-socialistiskt. Det stämmer ju inte, men vi har så värdelösa definitioner att röra oss med att det fortfarande berättar mer än att säga "USA och Sverige är socialistiska".

      Radera
    17. Ja, det är ju jättesvårt att använda de definitionerna till något praktiskt, särskilt om man påstår att produktmarknaderna i Sverige t ex präglas av planekonomi.

      Hyresmarknaden kan jag hålla med om är så pass hårt reglerad (för befintligt bestånd) att det inte är fel benämning, men "Sverige" som helhet? Vad menar man då egentligen? Nä, man får gå ner i detalj i respektive område för att studera läget. Till exempel kan amerikanska statliga pensioner ("social security") ses som en smula mer "planekonomiska" än den svenska pensionen, då den senare trots allt har en liten skärva privat inslag. På samma sätt var New Yorks taximarknad före Uber och Lyft mer planekonomisk än Stockholms (med begränsat antal taxilicenser, "medaljonger"). Summerar man samtliga marknader och statliga inslag är USA förmodligen en smula mer marknadsekonomiskt, men om man t ex jämför Sverige med lite mer likartade länder som Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna så blir det lite svårare att få ut någon vettig signal att behandla med den terminologin.

      Radera
    18. Ben [email protected] lite svårt att förstå vad du skriver. Testa att läs igenom innan du postar

      Radera
    19. Fråga din SFI-fröken om det är för svårt. *Styrkekramar*

      Radera
    20. Jag gjorde det precis, hon sa att du kunde börja där på måndag.

      Radera
    21. Priset på lån sätts inte av riksbanken utan baserat på bankernas obligationer som säljs på en fri marknad

      Radera
    22. Det är hans röster igen som spökar, inge att hänga upp sig på.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Men KPI/KPIF ligger ju fortfarande där den ska, trots att räntan enligt Torbjörn Isaksson varit "för låg". Riksbanken har väl inget BNP-mål heller; de har ett mål för inflationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Prognoser om räntebanan och agerandet är framåtblickande, och tar hänsyn till utrymmet för räntejusteringar, så det hade påverkat. Man är inte helt autistiska i riksbanksdirektionen.

      Radera
    2. ... men givet deras track record, när det gäller framåtblickande och räntebanan vs utfall (tänker på din igelkott) - så känns ju detta med att peka på att BNP-siffran räknats fel på en procentenhet under något år, som ett mindre problem, i sammanhanget.

      Radera
    3. I synnerhet med tanke på att KPI/KPIF ligger där de ska, mer eller mindre.

      Radera
    4. Ja, man kan tänka sig att Riksbanken höll räntan på rätt nivå av misstag den här gången med tanke på att inflationen är rätt nu.

      Men är det verkligen något att gnälla över?

      Läget bland hushållen ser väl bra ut? Högt sparande och låga räntor gör att det ser stabilt ut i den här nedgången. Stora möjligheter för staten att stimulera med investeringar också.

      Radera
    5. iblandekonomi, exakt, det hela framstår som att det "råkade bli rätt" den här gången, trots (eller tack vare?) BNP-missen...

      Radera
    6. @iblandekonomi det ser bra ut när vi jämför Sverige med fattiga regioner. Jämför vi däremot svenska hushåll med välmående väst-ekonomier ser det extremt fattigt ut, och går inte i rätt riktning.

      Om du menar bra som i att det ser ut som att svenska hushåll inte kommer att svälta ihjäl givet att inget extremt händer så är det ju korrekt.

      Radera
    7. I stort sett ingen jag känner som har det kämpigt med ekonomin. Man måste nog vara spelmissbrukare eller kroniskt sjuk för att ha den typen av problem i Sverige

      Radera
  8. Det är jätte konstigt land

    SvaraRadera
  9. Förklaringen är att SCB missat att räkna med hushållens konsumtion utomlands?

    Hur tänker dom nu? Om jag äter lunch i Köpenhamn så ska väl de pengarna rimligtvis landa på Dansk BNP och inte svensk BNP?

    Och om jag köper en kasse Carlsberg på vägen hem är det ju fortfarande pengarna på dansk BNP. Och när jag sen sitter hemma och dricker min Carlsberg så ska det väl påverka svensk BNP lika lite som mina eget odlade morötter?

    Är det här med att sno delar av andra länders BNP något slags nytt hittepå från svampregeringen för att dölja för fårket hur misslyckade vi är?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi räknar ju in CO2 utsläpp i utlandet för våra inköp för att vi skall kunna redovisa höga siffror i Sverige (och därmed rättfärdiga alla extraskatter). Global Carbon Project och EDGAR 2018 redovisar runt 5,0 ton/captita (nästan bäst i OECD) medan Naturskyddsföreningen och MP vill räkna in allt från vår konsumtion utomlands och landar på 10 ton/captita (och därmed riktigt dåliga i OECD och måste införa skatter och pålagor).

      Radera
    2. Vår konsumption utomlands räknas ju med i deras BNP, så den bör ju naturligtvis inte ingå i vår.

      Radera
    3. Kanske är e-handel av utlänningar i svenska webbshoppar?

      Radera
    4. Varför skulle svenska e-handlares omsättning ha missats i den förra kalkylen?

      Radera
    5. @månskensbonde, vore på sin plats att försöka få befolkningen att begripa att de ska kräva att allt sådant ska gå på avgifter. Om MP verkligen brydde sig om miljön skulle pengarna riktas mot miljöfrågor. Skatter handlar om att få in mer pengar; den kistan har noll och inget med miljöarbete att göra.

      Radera
    6. Korrekt, offentlig konsumtion leder till CO2-utsläpp och miljöpåverkan. Mer skatter, mer påverkan. Enda sättet runt är om alla miljöavgifter specifikt går till miljöfrämjande åtgärder, som t ex byggande av kärnkraftverk.

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    8. Troligt att privat överkonsumtion (flygresor till syden) genererar mer CO2 än när motsvarande pengar spenderas i det offentliga.

      Troligt att det hade blivit mer miljöpolitik med en miljöpartist som stadsminister än sossarna.

      Radera
  10. Kontentan verkar vara att förse en hel drös med ouppkavlade ärmar med sysselsättning och så måste det ju komma ut ngt tyckande i endera riktningen och gärna till så högt arvode som det bara går att plocka ut utan att skämmas!?

    En gång i världen var en svensk krona lika med en tysk mark, idag får vi pröjsa nästan 12 spänn för en euro och som sagt det finns i historien inget land som inte gått under inte heller någon civilisation med för den delen!?

    SvaraRadera
  11. Det är helt otroligt hur man kan missa så grovt som de har gjort. De lär ju inte ha precis 23000:- i månadslön heller för den delen. Sverige sjunker som ett skepp, frågan är vart råttorna ska ta vägen?

    SvaraRadera