Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-09-16 15:29

Kraftiga höjningar av taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter - 25-30%

Idag gick fastighetsdeklarationerna för jordbruksfastigheter ut. Det ser ut som det blir rejäla upptaxeringar mot förra taxeringen 2017, och eventuella stagnerade bostadspriser återspeglas inte. Två anekdoter nedan.
Typiska svenska jordbruksbyggnader.
Det är alltså dags för fastighetsdeklaration av jordbruksfastigheter igen. Själva underlaget används egentligen inte till något, då det inte är fastighetsskatt på jordbruksfastigheter. Skulle dessa vara belagda med skatt skulle det äta upp allt överskott på såväl skogs- som jordbruk, då avkastningen på kapital inte är direkt lysande ens brutto före kostnaderna. Möjligt siffrorna dock används för att uppskatta hur rika svenska markägare är som kollektiv.

Eventuella bostadsbyggnader och tomtmark går dock in som underlag för fastighetsavgiften, men skiljer sig där egentligen inte från småhustaxeringen i praktisk betydelse.

En läsare rapporterar om kraftiga höjningar. 

Läsarens total taxeringsvärde höjdes med 31% sedan 2017, fördelat på en höjning av jordbruksmarken med 18%, 8% på ekonomibyggnaderna, 50% på tomtmarken som bostadshuset står på och 29% på själva bostadsbyggnaden. Fastigheten hade ingen skogsmark.

Det är här intressant att se hur stor andel av de höjda bostadspriserna, som Skatteverket anser är tomtmark. Drygt två tredjedelar är ökat värde på byggnaden, resten är ökat värde på själva tomten (=adressen).

För egen del höjs taxeringsvärdet med 25%. Jordbruksmarken (bara bete) höjs med 24%, skogsmarken med 7% för produktiv mark, och 0% för lågproduktivt impediment (mindre än en m3f i tillväxt per år, i praktiken värdelös mark för annat än jakt, utsikt (berg) eller blöta strumpor (träsk/mosse/sumpmark). Sjöarealen betingar fortsatt noll i värde. Ekonomibyggnaderna höjs med 3%, tomtmarken med 22% och bostadsbyggnaden med 29%.

Procenttalen handlar om taxerad värdeökning på två år och som ni ser är alla siffror avrundade till hela procenttal, vilket impliceras av frånvaron av decimaltecken.

Likväl är höjningar på 25 - 31% rätt kraftiga på två år. Det är en ökning på 11.8% respektive 14.5% om året, och en rejäl avkastning på icke realiserbart kapital. Dock handlar det mest om bostaden, så rena jordbruksfastigheter utan bebyggelse bör inte gå upp lika mycket.

Frågan blir hur det ser ut för rena bostadsfastigheter, och vad detta innebär för en kommande återinförd full fastighetsbeskattning. Fastighetsskattens återinförande blir allt mer frestande för politikerna när degen måste in och fastigheter kan inte fly landet eller undvika taxering. Det handlar om rätt många miljarder att beskatta schablonmässigt.

Hur ser det ut för dig? Du ska ha fått taxeringsförslaget idag, förhoppningsvis via Kivra alternativt i snigelpostlådan. Din gamla taxering kan du kolla upp på tjänsten Min fastighet hos Lantmäteriet, där du hittar taxeringsuppgifterna under Ekonomi. Där hittar du annat kul, som länkar till historiska kartor. Min gård hittas i detalj med mangårdsbyggnad och ladan på häradskartan från 1890. Byggnader och väg finns med på generalstabskartan från 1870, bortom det 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

44 kommentarer:

  1. Det är ju mina trakter,bilden är tagen från Brahehus över Uppgränna ut mot Visingsö med Knutagården och arvidsgården.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Kände också igen det, som gammal inföding i Gränna socken ;)

      Radera
  2. Att återinföra fastighetsskatten som 1-1,5% på taxeringsvärdet skulle vara... intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker du ja. Äger kanske ingen fastighet?

      Radera
    2. Vore mycket bra, så slipper framtida generationer skuldsätta sig lika mycket. Växla mot sänkt skatt på arbete och företagande.

      Radera
    3. Högst troligt att fastighetsskatten ökar markant. Drabbar inte nybyggen nämnvärt heller. Även lättsålt rent fördelningspolitiskt.

      Radera
    4. Max 7812 kr i fastighetsavgift eller 0,75% av taxeringsvärdet är ju i alla fall ett skämt.
      Det borde vara de flesta fastighetsägare i landet som kommer upp till maxbelopp. Räcker med ett taxeringsvärde strax över 1,15 milj kr.
      Att sen fastighetsägare med lyxkåkar på värsting lägen ska betala samma är fel. Degen måste in någonstans och den här skatten är bättre än många andra.
      Kanske också att det skulle förbättra rörligheten på marknaden då många äldre som sitter kvar i stora hus.

      Radera
    5. Göran J,

      Jag äger min bostad. Självklart ser jag gärna en låg fastighetsskatt. Men jag ser hellre ett fungerande rättsväsende och försvar, om nu våra folkvalda anser att det inte finns utrymme inom nuvarande skatteuttsg att förbättra dessa.

      Men det skulle onekligen sätta sprätt på bostadsmarknaden.

      För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.

      Radera
    6. Vi kan väl börja med 0,1 % och se hur det går.

      Rent principiellt är det ju mycket märkligt att vissa, till skillnad från andra undanbedes skatta för produktiva tillgångar.

      Radera
    7. @Apan, enligt den logiken borde minst hälften av alla tjänstehjon inom offentlig sektor vara skattefrälse :)

      Radera
    8. Absolut, svenskarna älskar skatter, och helst på grannen. Vi kan ju använda pengarna till något bra som ökat bistånd (bara 50 miljarder i nuläget) eller ge en extra skvätt till de behövande i UNWRA.

      Radera
    9. Portugal med något fler invånare än Sverige verkar ge ca 4-5 miljarder i bistånd och med fokus på gamla portugisisk-talande kolonier. SIDA skulle alltså kunna halveras och Sverige skulle fortfarande ge mer än 5 gånger mer per skalle.

      Radera
    10. @ Rickard Ohlin

      Instämmer i dina prioriteringar, dock tror jag att det finns stora möjligheter till besparingar inom den ofantliga sektorn utan att höja ett redan högt skattetryck. En skattebaserad administration tenderar tyvärr att vara självgenererande över tid.

      Radera
    11. Vissa delstater i USA har en property tax som är baserad på inköpspriset och därmed fix så länge du äger fastigheten. Rättvis och förutsägbar tycker jag.

      Radera
    12. Harbeger vore det bästa. Nu ligger ju dock Sverige långt efter snarare än före när det kommer till kompetens inom detta, så att vi skulle bli pionjärer för ett utstuderat harberger-system är väl inte bara en dröm.. det är också helt klart en dröm.

      Radera
  3. Förra året var det högre än mitt hus är värderat till. Har dock villa. Enligt skatteverket var det bara baserat på hur andra hus inom ett visst område i närheten sålts för.

    SvaraRadera
  4. Nä, snigelposten har inte lämnat nåt.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Problemet med fastighetsskatt är att vi är så många fastighetsägare i Sverige så det parti som lova att avskaffa den får massor med röster-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag inte så säker på. Jag har själv fastighet och det är helt rätt med fastighetsskatt. Sen är väl frågan hur mycket. Degen måste in i stadskassan. Vilka andra skatter är ok att höja om man nu tar bort fastighetsskatten?

      Radera
    2. @Nils tydligen var det okej att höja skatt på produktion. Alliansen lyckades ju tex dölja typ 10% från första kronan (utan tak) i allmän "löneavgift", dvs drog ned på försäkring - och höjde motsvarande summa i skatt istället. Prima sätt att kvitta fastighetsskatt, givet att de röstberättigade är pantade nog.

      Svenska befolkningen var (är?) ju i snitt så utmanad att till och med den minoritet företagare som begrep att detta hände i regel trodde att det på något vis påverkade bolagens lönsamhet, snarare än de anställdas inkomster. Vilket är direkt häpnadsväckande inkompetent för någon som försöker (betoning) driva ett företag. Vips fick man heta arbetarparti i landet cirkus.

      Dagens rant. Godnatt.

      Radera
    3. Fastighetsavgiften finaniserades genom att höja reavinstskatten till 22 % vilket sammanlagt gav ett högre skatteuttag än den gamla fastighetsskatten.

      Radera
  7. Fastigheters värde/taxeringsvärde har stigit kraftigt helt frikopplat från hushållens inkomstökning som inte alls hängt med. Således skulle en höjning från dagens 8000 kr till 1 % slå mycket hårt.
    Tvärtom vad vissa ekonomer vill låta påskina så kommer trösklen bli ännu högre för en barnfamilj att köpa en bostad. Insats, amorteringskrav, en betydande fastighetsskatt, stämpelskatt, ränta, ev uppskov....
    Sedan finns det flumargument som att alla boendeformer ska vara kostnadsneutrala i landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men fastighetsskatt kapitaliseras i priset (det vill säga priset kommer gå ner med högre fastighetsskatt, på samma sätt som det steg när fastighetsskatten begränsades).

      Det blir tvärtom enklare att spara ihop till kontantinsatsen om huset kostar 4 miljoner istället för 6.

      Radera
    2. Jo men tänker du dig att fastighetspriserna ska sjunka med en 30 % ? Det lär nog ge en hel del andra ringar på vattnet, hur ska alla befintliga ägare ta sig hur en sådan sits? Hur ska en bostadsrätt med marknadsvärde på 10 miljoner men högbelånad förening?

      Är inte det egentliga skälet att S ville öka skatteuttaget från 43 % av BNP till 46 % ?

      Radera
    3. Det stämmer, på samma sätt som priserna steg på motsvarande sätt efter 2007. Totalt skattetryck är såklart en annan sak, lycka till med att öka totalt uttag om du ska få L/C med dig. Det ser vi snart i budgetpropositionen.

      Allt beror såklart på hur man utformar t ex en höjd fastighetsskatt.

      Radera
    4. Jag tror de kommer ställa in sig i ledet, vad har de för alternativ?
      Det är orimligt att landets småhusägare ska hela bördan utan skattebasen måste breddas till bostadsrätter, då kan en lägre skattesats fungera men ändå ge samma intäkt.

      Radera
    5. Ja, det är klart. Det bör gälla för bostadsrätter också. Bredda fastighetsskatten låter jättebra, och är typiskt sånt som nationalekonomer rekommenderar i utbyte mot då t ex sänkt skatt på arbete.

      Radera
    6. Vissa nationalekonomer tycker så.
      Ett annat förslag är att istället ensa momsen till en skattesats, 21 %, bredda skattebasen för moms och lägg moms på offentligsektor. Detta skatteväxlas mot sänkta inkomstskatter samtidigt som statens intäkter också ökar. Då uppnår man också målet att öka skattetrycket och kan slopa överskottsmålen.

      Radera
    7. Exakt vad tjänar man på att mom's belägga offentlig sektor?

      Radera
    8. Håller med er angående fastighetsskatten, men bara under förutsättning att den hålls fix så länge man äger fastigheten och är baserad på inköpspriset. När du sedan säljer utlöses reavinst som ju beskattas. Att bli beskattad på någon värdeökning på grund av att grannarna säljer är helt fel. Känns som om politikerna själva använder en bostadsbankomat på detta sättet.
      1% i skatt är rimligt, men inte om man håller på och skickar upp taxeringsvärderna med 20-30% på två år. Det fanns goda intentioner när fastighetsskatten togs bort, men jag tror att politikerna var "naiva".

      Radera
    9. Ang. moms,att kommunerna inte betalar det innebär att det är billigare att finansiera konsumtion genom kommunalskatten än att ha lägre skatt och låta kommuninvånarna konsumera upp pengarna själva. Detta leder till en ineffektivt stor kommunal sektor och högre kommunalskatter.

      Ang. fastighetskatt månskensbonde. Du belyser ett av de stora problemen. Det finns bara ett sätt att fastställa värdet och det är utifrån marknadsvärdet och ja, du kommer då få betala efter de senaste sålda husen även om du bott 15 år och kanske inte renoverat.

      Radera
    10. Sjunkbomben:
      förstår hur du tänker, men för andra kapitalplaceringstillgångar så gör man ju inte så - då beskattar man vinsten vid försäljningen (aktier - okej inte ISK, konst, investeringsguld etc). Jag är för ung för att veta hur förmögenhetsskatten fungerade på den gamla goda tiden så jag kan inte jämföra/veta hur det var då.

      Har heller ingen graf över tiden vad det gäller taxvärden, men eftersom systemet bygger på 2-4 års eftersläpning antar jag att konjunkturnedgångar inte syns utan taxvärdet är ständigt växande, något jag tycker är orättvist och drabbar de som bor kvar.
      Höja skatten på reavinsten vid försäljning efter 15-20 år för att kompensera?

      Min fundamentala övertygelse är att man inte mer eller mindre av girighet kan räkna upp värdet 20-30% på två år för att sedan återinföra en beskattning på detta godtycke för att fylla slukhålen i statsbudgeten.

      Radera
    11. Det du efterlyser är i stort sett nuvarande system. En lägre årlig avgift och något högre reavinstskatt istället. Det ger en långsiktig förutsägbarhet för medborgarna.
      I debatten måste man förstå att bostaden är till för att leva och bo i, inte en kapitalinvestering som aktier med en avkastning.

      Radera
    12. Det jag efterlyser är att man betalar en fast skatt baserat på parametrar kända vid förvärvet (taxvärde eller faktiskt inköpspris, bör antagligen vara det högre av de båda för att undvika att man köper något för 1 krona) och att detta sedan gäller fram tills man säljer och då betalar reavinstskatt.
      Eftersom degen måste in måste ju skatten vara högre än dagens avgift - MEN godtycket med uppräkningen måste bort.

      Säg 1% på taxvärdet vid förvärvet och sedan ligger den på denna nivå alternativ räknas upp med något index för konsumentpriser. Tycker jag är helt rimligt och kommer hålla priserna nere men viktigast ge en förutsägbarhet och rättvisa för ägaren.

      Radera
    13. Problemet är att utan uppräkning får du nya inlåsningseffekter och urholkad skattebas på sikt. Men det är inget lätt problem att lösa.

      En _mycket bra_ rapport som går igenom detta kan läsas här: Kapitalbeskattningens förutsättningar, se sid 15-16 för sammanfattning och sid 53+ för mer detaljer om varför fastigheter bör beskattas.

      Radera
    14. Som jag skrev är jag helt OK med fastighetsskatt och uppräkning.
      Urholkad skattebas skulle inte varit några problem om landet fungerat och vi hade ansvarsfulla politiker.

      Radera
    15. Läs rapporten så ni förstår de ideologiska argumenten.
      T.ex. synen att eget arbete på fritiden t.ex. måla staketet eller tapetsera är egentligen dold skatteflykt eftersom det egentligen kunde gjorts av en hantverkare som då betalt skatt för arbetet.
      Eller att alla fastighetsägare egentligen kunde investerat köpeskillingen och istället hyrt och därför ska boendet beskattas som en dold konsumtion.

      "Degen" måste inte in heller som det nämns, det handlar om annat.

      Vill man få igång flyttkedjor? Gör det billigar för äldre att flytta till lägenhet och acceptera att den generationen kanske i vissa fall får betala lite lägre skatt.

      Radera
    16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    17. (korrigerar ett syftningsfel)
      Enligt SCB fanns det 2,1 miljoner småhus i landet som har ett sammanlagt taxeringsvärde på 4159 miljarder kronor.
      Taxvärde under 1 miljon betalar 0,75% och alla andra slår i taket på 7812 kronor. Totalt finns drygt 766000 småhus under gränsen. Totalt ger detta i alla fall staten 14,1 miljarder in i fastighetsavgift.
      Totalt är statsbudgeten på 15,28 miljarder i kommunalfastighetsavgift från hushåll (då inklusive lantbruk) enligt ESV. Stämpelskatten drar in ytterligare 12,85 miljarder till statskassan enligt samma siffror.

      Att en finansminister i dagens Sverige inte skulle vilja ta 1% i skatt på det totala taxeringsvärdet faller på sin orimlighet, tänk så mycket gott man skulle kunna göra för ytterligare 30 miljarder!

      Man kan som SNS referera fastigheter till en statuskonsumption ("Vissa modeller lyfter
      även fram bostäder som statuskonsumtion, där vårt val av bostad
      och kvalitetsförbättringar i bostaden påverkas av andra människors bostadskonsumtion"), men det tycker jag är ett hån mot majoriteten som faktiskt bor i sina hus för att ha någonstans att bo och som gillar att måla och snickra.

      För att vara konsekvent måste vi väl snart momsbelägga 8 timmars sömn som skatt på uppskjuten konsumption?

      https://www.esv.se/statens-ekonomi/prognos-och-utfall/utfall-for-statens-budget/inkomster/
      https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetstaxeringar/fastighetstaxeringar/pong/tabell-och-diagram/taxeringsvarden-for-smahus-2018/

      Radera
    18. Det är väl inte så konstigt att hus och boende är att anse som statussymboler. Finns ju en anledning till marmorbänkar, snitsiga vitvaror och rustika trägolv eller stengolv istället för laminatbrädor och plastmattor i moderna kök. Det är såklart en typ av konsumtion.

      Argumenten för att fastigheter bör beskattas är rätt så gedigna, och taket är något som kan slopas och växlas mot lägre skatt på arbete. Eller så tar vi de pengarna och har permanent (isch) löst problemen med försvar, polis och domstol.

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Degen måste in, det är bara att vara kreativ endast fantasin sätter gränser, våra grannländer har mycket högre fordonsskatt tex här är ngr andra tips.

    https://listverse.com/2010/08/19/top-10-truly-bizarre-taxes/

    nr6 dvs Hattskatten införd av Pitt den yngre är en favorit:)

    SvaraRadera
  10. Upptaxerad 27% på min jordbruksfastighet. Bostadsfastigheten och tomtmarken höjs mest, åkermarken något och ekonomibyggnaderna ingenting.

    SvaraRadera