Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-09-27 09:24

Icke-inflationen: Svenska Kraftnät höjer nätavgiften med 20% och grundavgifter med 35%

Icke-inflationen fortsätter fira nya segrar. Det statliga affärsverket Svenska Kraftnät effektavgiften med 20%. Avgiften kommer inte gå till att bygga ut kraftnätet, utan till sanering av kreosotimpregnerat trä från forna tider, efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen.
Inte kreosotträ.
Det svenska stamnätet har inte bolagifierats, utan drivs fortfarande av ett av våra sista affärsverk, dvs en affärs- och vinstdrivande myndighet, nämligen Svenska Kraftnät. Forna affärsverk har t ex varit Televerket.

Som bekant råder det stora problem med kapaciteten i svenska stamnätet, som lett till att arbetstillfällen och utbyggd infrastruktur förhindras på grund av brist på effekt (till skillnad mot brist på energi, vilket kan vara lite svårt för journalister och av journalister intervjuade ministrar som pratkvarnen Anders Ygeman att förstå skillnaden på).

Man kan då tycka att en avsevärt höjning av nätavgifterna borde tas ut, för att finansiera en massiv och snabb utbyggnad, men så är alltså inte fallet. Svenska Kraftnät höjer sina effektavgifter med i snitt 20% för år 2020. Orsaken är istället gamla kreosotimpregnerade träkubbar, som används för att staga upp stolpar. Pressmeddelandet från Svenska Kraftnät:
"Effektavgiften, som ska täcka drift, förvaltning och utbyggnad av stamnätet, höjs för 2020 med i genomsnitt cirka 20 procent jämfört med 2019.Höjningen beror främst på Svenska kraftnäts ökade kostnader för stödtjänster och kostnader för sanering och uppgrävning av kreosotimpregnerat trä som en följd av en dom i Mark- och miljööverdomstolen."
Avgiften kommer betalas av de lokala och regionala elnätbolagen, som i sin tur förstås måste föra vidare sina ökade kostnader till kunderna. Så räkna med ytterligare kraftiga höjningar av den naturliga lokala monopolavgiften på elnätanslutningen framöver, som för många är en majoritet av de totala elkostnaderna. Dock finns det lagstiftade begränsningar för hur mycket nätbolagen i egenskap av monopol får ta ut av kunderna, men rimligtvis måste de få skicka vidare statligt höjda avgifter.

Icke-inflationen firar nya segrar. Det blir inte mer elnät för pengarna, utan byte av motvikter för stagning av stolpar.

Svenska Kraftnätt höjer även grundavgifterna för så kallat balansansvariga företag med 35%, för ökade kostnader för stödtjänster som frekvenshållningsreserven. Därtill förväntas dessa kostnader fortsätta öka, främst på grund av regleringsproblemen "väderberoende elproduktion" (=vindkraft) orskar:

"Under de närmaste åren bedöms avgifterna att öka. Detta för att möjliggöra arbetet med att anpassa och utveckla kraftsystemet till dagens nya förutsättningar med alltmer väderberoende elproduktion och en integrerad europeisk elmarknad,"
Som bekant är vindkraft lönsamt för att det finns kärnkraft som baskraft och vattenkraft som reglerkraft, och vindkraften skulle inte klara sig utan att i praktiken tekniskt subventioneras av dessa tillförlitliga energikällor, även oräknat elcertifikaten. Skulle vindkraftägarna behöva betala för tillgången till bas- och reglerkraft skulle lönsamheten se minst sagt annorlunda ut. Fast systemförståelse är som bekant bristfällig, i synnerhet bland så kallade miljövänner, och det gäller inte bara vindkraften. Att det över huvud taget kan finnas en miljörörelse och människor som har tid över till miljöaktivism, eller ens miljödebatt, beror på ekonomisk tillväxt och det välstånd tillväxt har gett oss.

Naturligtvis ska Svenska Kraftnät sanera gammal miljöförstöring, och naturligtvis ska kunderna betala detta, då det annars kommer via skattesedeln och man ändå får betala för det. Poängen är att vi kommer få kraftigt höjda elnätpriser framöver, då dessa höjningar inte täcker in den nödvändig utbyggnad som ett växande samhälle kräver. Ni vet det där att en ökande befolkning kräver ökad samhällsservice och infrastruktur, och driver på den miljöskadliga eknomiska tillväxten. Senaste rubrikerna är att bostäder står för 10% av våra CO2-utsläpp - vad är alternativet där, inga bostäder alls? Något som iofs har varit svensk bostadspolitik de senaste trettio åren. Man kan byta en bil mot en cykel, och man kan byta en lägenhet mot en kartong.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

66 kommentarer:

  1. Skall bli intressant att se hur datorhallarna kommer att prioriteras den dag vi måste börja med brown-outs. Hur skall man exv prioritera mellan Microsofts hallar i Sandviken-Gävle och Sandviks tillverkning i Sandviken?

    Stackars arma land.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallarna har givetvis prio, det är garanterat finfina avtal där.

      Radera
    2. Kunde vi inte också ta med Stockholms tunnelbana i den prioritering? Jag kan lova att några stopp i tunnelbanan under rusningstrafik skulle få det att ta skruv hos landets politiker och journalistkår och man skulle äntligen få lära sig vad skillnaden mellan energi och effekt i praktiken innebär.

      Radera
  2. Så mycken ilska, så lite kunskap. Som om det skulle förekomma trästolpar i stamnätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske ska läsa igen. Deponierna av de gamla stolparna ska saneras.

      Radera
    2. Ursäkta, men det hjälper nog bara dig att läsa om!

      Ingenstans i det länkade pressmeddelandet förekommer "stolpar".

      Radera
    3. "stolpar" grävdes och grävs fortfarande ner i baken, surras ihop och används som fundament/mothåll till linor som håller kraftledningarnas pelare. Förekommer överallt där man inte kan borra fast linorna i berg

      Radera
    4. @ I pressmeddelandet står "trä". Formar man "trä" i långsträckta cylindriska föremål, kan detta mycket väl benämnas stolpar.

      Radera
    5. Kostnadsökningarna beror nog mest på "ökade kostnader för stödtjänster."
      Kreosotstolpar har väl främst av lokala leverantörer?

      Men det låter kanske bättre att ta med det också i pressmeddelandet?

      Som sagt var det finns inga gratisluncher.
      Nu dimper räkningen ner för vinkraftsutbyggnaden.

      Nåja, tur man har plats och råd att skaffa solceller.

      Radera
    6. Anders: Varifrån har du fått uppgiften att vindkraft inte betalar själv för de investeringar som behövs i nätet?

      Radera
    7. [email protected] kanske skulle tydliggöra att det gäller all nedgrävd kreosol i backen, ett oerhört omfattande arbete. Längs med alla ledningsgator i hela landet alltså, som jag har hört skall tilläggas. På alla ställen där det finns en stödlina från ledningsstolpe till backe förutom där det finns förankring i berg. Betongfundament förekommer bara vid relativ stora ledningar.

      Radera
    8. @Iblandekonomi.
      Det är svårt att få fram några siffror.
      Jag antar att det är lite känsligt att redovisa dessa.
      Men det var en hel del disskution i bland annat Ny Teknik för ungefär tio år sedan.

      Men varje vindkraftspark är direkt kopplad till högspänningsnätet.
      Dr flesta vindkraftsparker är placerade långt bort från bebyggelse.
      Den främsta utbyggnaden dessutom har skett i Norrland.

      Så kostnaderna har garanterat varit ganska ansenliga.

      Men jag är beredd att ändra uppfattning om någon kan redovisa de faktiska kostnaderna för elanslutningen av vindkraften.
      Nu menar jag kostnaderna för själva kabeldragningen och andra modifieringar i elnätet förstås.

      Radera
    9. Anslutningsavgiften i HSP nätet baseras på faktisk kostnad och ska då inkludera allt som krävs för att anslutningen ska bli av. Finns nog inget elnätsbolag som inte skulle fakturera de kostnader de har för att ansluta en vindkraftspark. Men finns det kapacitet i det överliggande nätet behövs ju av SvK kanske ingen utbyggnad då, men den kan ju komma senare och betalas inte av vindkraftparken. En parallell är att det skulle vara lite märkligt om den nya 25A villa kunden skulle behöva betala själv för uppgraderingen i stamnätststionen för att det råkar vara hans 25A som får bägaren att rinna över.

      Radera
    10. Gargamel är på rätt spår och därför är bildtexten i inlägget så vilseledande, kanske snart en grävskopa där för att sanera?

      Svk har haft flera utredningar under senare tid som visat på kreosotimpregnerat trä som bästa möjliga teknik för sleepers och rustbädd.

      Nu har tydligen aktivister i MoM (tänk utrivningen av månghundraåriga kraftverksdammar), impregnerade med MMT-tänk, stoppat stamnätet.

      Radera
    11. Anders: Tycker du det inte blir lite fånigt att utan belägg göra det ganska orimliga påståendet att ägare till vindkraftsparker skulle kunna ansluta sig till nätet utan att betala vad det kostar.

      Radera
    12. @Iblandekonomi.
      Självklart hamnar kostnaderna hos elabonenterna.

      Och som sagt var det är inte billigt med en vindkraftspark.
      Här är ett exempel:
      https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/vindpilotprojekt/anslutning-av-havsnas-vindkraftpark-till-det-svenska-stamnatet.pdf&ved=2ahUKEwjwvvGFjfHkAhUipYsKHShUCFkQFjAFegQIBRAJ&usg=AOvVaw3nmwnxKrNonjKAhH-67GTb

      Radera
    13. @iblandekonomi

      "Tycker du det inte blir lite fånigt att utan belägg göra det ganska orimliga påståendet att ägare till vindkraftsparker skulle kunna ansluta sig till nätet utan att betala vad det kostar."

      Detta är mycket välkänt för de som vet något om elnätet (alla ingenjörer som arbetar med det eller på något sätt faktiskt följer detta). SvK tenderar att inte vilja berätta om detta av mycket starka politiska skäl. Siffror som nämns är 30-40 öre/kWh.

      Danmark har annat sätt att redovisa detta. De hade en speciell skatt (specialgodkänd av EU) där de subventionerade elnätet med 90öre/kWh för nybygg havsbaserad vindkraft. Lite förenklat. Elnät är jättedyrt då allt är fasta kostnader. Intermittens tillför extremt mycket högre sådana kostnader. Den 3:e gotlandskabeln lades ned då Riksrevisionen påpekade systemkostnaderna i en analys 2016. 3-4 månader sedan släppte SvK bomben att de inte bygger den. Det var 3 miljarder i rena subventioner (+ drift) till vindkraften på Gotland. För en relativt kort kabel på bara 500MW. Du kan själv fundera på vad 17TWh (2GW vindkraft i medelvärde och runt 7GW i max effekt)) i Norrland skulle medföra för elnätskostnader om den skulle exporteras till Tyskland. 3-4GW elnät rakt genom hela Sverige. 50 mil Sydvästlänken kostar 7-8 miljarder för 2x600MW ledning.

      Moa, vad Anders Ryden säger är helt välkänt och sedan 10 år öppen fakta från SvK. Att Public Service propaganda inte berättat detta för dig och att du inte informerat dig på andra sätt kan du inte skylla omgivningen på. Det kan du bara skylla på dig själv.

      Radera
  3. Någon får gärna förklara vad som menas att det är brist på effekt och inte energi då jag vill tro att dessa är direkt korrelerade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja du kan ju prova att koppla in en Micro ett våffeljärn och en vattenkokare på ett eluttag som är säkrat till 10A.
      Sätt sedan igång alla apparater samtidigt så förstår du skillnaden.

      Radera
    2. Exempel: du har en elradiator med effekten 2000W i ditt hus.
      För att den skall bli varm krävs att du när du slår på den har tillgång till 2000W effekt i elnätet. Har du inte det så blir inte radiatorn varm.
      Vill du ha radiatorn igång en timme behöver du 2000W i en timme. Detta är energin du behöver och den mäts i Watt-timmar, eller kilo-watttimmar ("kWh") för att göra det enklare.

      Våra produktionsanläggningar (vatten-, kärn-, vindkraft etc) klarar av att producera den energi vi behöver, men i och med utbyggnaden mot mer fluktuerande produktion (sol och vind exv) och nedläggning av kärnkraftverk är det inte säkert att effekt finns där när du behöver den, kalla dagar exv. Sol och vind producerar ju energin, men kanske inte när den behövs och därför behövs annan effekt som kan fungera som backup.

      Vidare har det på vissa ställen blivit problem med att överföra just effekten till de ställen som behöver den ("för klena ledningar").

      Radera
    3. Skulle nog formulerat en bättre frågeställning.
      Det jag menar är att om inte effekten (W) finns tillgänglig finns ju heller inte energin (J eller Ws) som behövs till detta tillgänglig? från exemplet ovan:
      2000W effekt behövs för att värma mitt hus (konstant över hela dygnet), för att fixa detta har jag ett minivattenkraftverk som ger 1800W, detta innebär att jag har 200W för lite effekt samt ett energiunderskott på 4,8kWh / dygn.
      Ser man på Sverige som en enhet så har vi ju varken effekt eller energibrist, ser vi lokalt där det saknas effekt saknas ju även den energi som behövs för att tillgodose behovet (se vattenkraftexemplet ovan). Därför kan jag tycka att hävda att energin finns tillgänglig (helhetssyn) medan effekten saknas (lokalt) blir lite som att blanda äpplen och päron...

      Radera
    4. Det är klart, om man antar icke konstant förbrukning hamnar man ju i ett läge där man kan ta ut den energi som behövs över dygnet medan effekttopparna kanske inte kan tillgodoses. Got it, tack. Var fast i tanken om konstant förbrukning.

      Radera
    5. Effektbrist innebär att det nånstans i nätet finns en flaskhals som begränsar överföringen. Tänk dig ditt kraftverk på 2000W men en ledning till ditt hus som bara klarar 1000W och ditt hus behöver 1500W. Du har producerat tillräckligt med energi men har en effektbrist i och med att du inte har kapaciteten att överföra den.

      Radera
    6. @Stefan
      stämmer - har du inte effekten får du inte heller energin.
      Och för att belysa ytterligare ett problem: om det på tisdagar mellan 14-18 är stopp i din bäck på grund av rensning uppströms så behöver du reservkraft som klarar av hela ditt effektbehov, även fast det bara är 4 timmar i veckan. Du måste alltså ha en dieselgenerator som står redo och gå igång.

      På samma sätt är det med vind och sol. När dessa energikällor ligger under en viss andel av den totala energiproduktionen klarar kärn- och vattenkraft av att kompensera bortfallet på nätterna eller vindstilla dagar. Om andel sol och vind ökar för mycket (alternativt annan produktion tas bort - till exempel de gasdrivna värmekraftverken) så blir det problem när det är mörkt och vindstilla. Inträffar detta dessutom när effektbehovet är stor (kall vinterdag) så blir det problem.

      Radera
    7. @ingen I ditt exempel får jag ju en linjärt korrelerad energibrist också. Effektbrist behöver nödvändigtvis inte vara p.g.a. överföringskapacitet, kan lika gärna bero på att ett kraftverk slagits ut eller liknande.

      @månskensbonde Då är vi överens :). Problemet här handlar om att man har ett effektbehov som varierar samt överföringsbegränsningar i effekt som gör att peak-effekten som stundtals kan behövas inte kan tillgodoses. Dock är överförbar energimängd sett till dygns/månads/årsbasis rimligtvis inga problem. Tänkte som sagt tidigare av någon anledning att effekten skulle vara konstant...

      Radera
    8. Elnät måste drivas inom väldigt snäva gränser, annars kan det orsaka kollaps och omstart som tar tid. Se "Kontrollrummet" på Svenska Kraftnät för en lägesbild. Frekvensen i systemet är den kritiska parametern - allt måste svänga i takt. Har man inte effekten kommer frekvensen att sjunka och under viss gräns kommer man behöva koppla ifrån antingen förbrukare eller producenter.
      Diagrammen längre ned på den sidan är väldigt talande också - kärnkraften ligger som en bottenplatta och producerar och sedan får den snabbreglerade vattenkraften ta förändringarna i förbrukning och bortfall av vin eller sol.
      Till och med Ygerman borde kunna räkna ut vad som händer om man tar bort den stabila grunden från elnätet. Jag kan inte tro att han är så korkad att han inte fattar det, så då återstår tyvärr att han leds i fördärvet av Mp.

      Radera
    9. Vi tar en 3:e Gotlandskabel som exempel.

      Gotland har idag 2 elkablar. 1 av dessa måste användas för frekvensutjämningen som månskensberoende nämner ovan.

      Det gör att produktion av el på Gotland inte kan överstiga kapaciteten hos den andra Gotlandskabeln. Vi säger att denna är 500MW.

      Den första kabelns kapacitet är upptagen av frekvensutjämning. Så endast 500MW finns tillgängligt.

      Vi antar att Gotland själv har en konsumtion på 200MW i medelvärde.

      Det gör att om Gotland producerar 699MW vindkraft så går det utmärkt. De importerar 1MW och exporterar 499.

      Går den upp på 701MW i produktion så måste 1MW försvinna. Detta leder i regel till blackout. Systemet klarar inte av detta pga känslighet i tekniker.

      Vindkraft har mycket stor variation in sin produktion. Detta är alltså toppnivåer. När det blåser som mest.

      Skulle man bygga en ny kabel så skulle man i dagsläget endast behöva denna 3:e kabel några få timmar om året. Kabeln kostar 3 miljarder att bygga. Skulle man bygga ännu mer vindkraft på Gotland så skulle likväl denna 3:e kabel knappt använda för när det blåser som mest är få timmar på Gotland. En maxproduktion på 700MW ger en medelproduktion på 30% av denna. (kapacitetsfaktorn). Det ger 210 i medelvärde. Skulle de bygga 500MW ytterligare vindkraft så skulle det blir 1,2GW. Det ger 360MW i medel. De skulle alltså i medelvärde ännu klara sig på 2 kablar. Den 3:e kabeln skulle då bara användas några 100-timmar om året. Vilket skulle ge kostnader på flera kr/kWh.

      Elnätet är dimensionerat på effekt(W alternativt J/s). Produktion mäts ofta i energi (kWh alternativt J).

      Det är därför du t.ex. har proppar i ditt hushåll. En propp klarar av ett visst mängd flöde/s. Kopplar du för mycket på samma eluttag så går strömmen/proppen.


      Radera
    10. Du kan se det som att ringa med din mobiltelefon vid nyår för 15 år sedan. Telefonmasterna klarade av 100 samtidiga samtal. Vid folksamlingar kring nyår så samlades 1000 människor. Alla ville ringa samtidigt från dessa folksamlingar. Vilket ledde till överbelastning. Om 100 människor försökt ringa vid 22:00, 22:10, 22:20, 22:30 etc så hade telefonnätet klarar av det.

      På samma sätt som ett telefonsamtal bara fungerar när båda ändar är uppkopplade så fungerar elnätet. Produktion och konsumtion sker samtidigt (som telefonsamtalet att lyssna/prata, båda ändar behövs).

      Brist på energi innebär att vattenkraftsdammen är tom. Brist på effekt innebär att det finns mycket vatten i dammen men det är en begränsad förmåga att tappa dammen på vatten (runt 15-16GW i Sverige), man vill tappa dammen snabbare än vad man kan.

      Elbrist beror på flera olika faktorer. Den vanligaste är att människor räknar Sverige konsumtion på 140TWh el och tittar på vår production om 155TWh el. Många inbillar sig att detta är ett överskott. Men eftersom ström konsumeras samtidigt som den produceras så spelar 1GWh solkraft på sommaren ingen roll när man på vintern vill gå från 16GW till 17GW för att tappa vattenkraftsdammen snabbare under 1 timme. Elhandeln är indelad i timmar. Det finns alltså 8760 timmar om året. Uppdelat i 4 zoner. Mellan zonerna finns begränsad kapacitet (vi kan bara föra över x mängd vatten/s). Överstiger efterfrågan i zonen tillgången så stiger priset med en förhoppning om att efterfrågan ska sjunka lite. Detta fortsätter. Det gör att vårt toppris är 14kr/kWh. I Tyskland har man haft NEGATIVA priser på 5kr/kWh då man haft mycket stort överskott på produktion (när det blåser i norr och solen skiner i söder). Det kan finnas överskott på ström i Kristianstad samtidigt som ledningen till Malmö är maximalt belastad. Att bygga ett elnät med 10 års framförhållning på "spekulation" om var företag och befolkning kommer bosätta sig är inte möjligt. Det gör att man bygger elnät när man hyfsat kan förutsäga utvecklingen av konsumtionen. Mer ledningar till de områden där efterfrågan förväntas öka.

      Så, stänger man Öresundsverket i Malmö på 500MW så kan Malmö eller Ystad stå UTAN ström på 500MW samtidigt som Kristianstad kan ha överskott på 500MW. Att bygga en elledning från Kristanstad till Malmö tar runt 7-8 år att projektera och bygga. Nya regler har nu minskat detta med 12-18 månader. Elnätsbolagen hade önskat sig 36-48 månaders kortare ledtid för att minska risken för brist på el på olika ställen i Sverige. Det är mycket byråkrati runt detta, många möjliga överklaganden. Tyskland har byggt ungefär 3% av sina projekterade elledningar på 20 år mycket pga juridik och överklaganden.

      Så inom Skåne kan det finnas el i norra Skåne men brist i Södra Skåne samtidigt. Detta faller alltså inom elnätet, är extremt dyrt att åtgärda och extremt komplicerat att upprätthålla. Särskilt kombinerat med 100% leveranssäkerhet samt hög precision i frekvensutjämningen.

      Överskott av meningslös ström (GW) på sommaren är helt irrelevant för detta om vinternatten.

      Det sista är Effektbalansen. Dvs vårt maximala behov av effekt den smällkalla vintermorgonen (slutet jan, början av feb) på 25-27GW. Nu ligger vi på gränsen till vad vi KAN producera. När vi stänger 3 kärnkraftverk så ligger vi runt 2GW UNDER gränsen. Då är vi beroende av import. Finland är redan beroende av 3GW import under hela vintern. Norge bygger elkabel till Danmark, UK och Holland. Danmark har också underskott när det inte blåser. Risken vid sådan konsumtion är därför blackout för stora delar av norden.

      Radera
  4. Wow. Här var det post-sovjetiska avgiftshöjningar.

    SvaraRadera
  5. Dom här nätavgifterna som nu är lokalt prissatta ger ett motsatt incitament till att bygga större kapacitet. Nätavgifterna motiveras med att kunna bygga ut större kapacitet i området, vad gör då elbolagen när kapaciteten är utbyggd?? Sänker priset?? Ne skulle inte tro de. Man vill rimligtvis hålla kapaciteten för evigt så låg så man kan ta ut en hög avgift. Det är lögner och lögner som förmedlas ut. Politiker är dumma lobbyister smarta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, intäktsramen styrs på CAPEX sidan av hur mycket elnät man äger och vad det sen är värt enligt EIs normprislistan. Det finns alltså inget bra med en effektbrist utan det är enbart ett missat tillfälle för vinst.

      Radera
  6. Läs gärna 1,5 degree lifestyle-rapporten som kom förra året, där tas bl.a. bostadsfrågan upp. Exempel på konkreta åtgärder för att minska boendets CO2-avtryck (prioriterade):

    - Renewable based heating
    - Heat pump for room heating
    - Efficiency improvement of buildings
    - Renewable wind-based grid electricity
    - Rent out a guest room (23m2 for 27 weeks)
    - Smaller living space (approx. 10% reduction)
    - Saving of hot water
    - Lowering temperature at home (by 2°C)
    - Efficiency improvement (home appliance)

    https://www.aalto.fi/en/department-of-design/15-degree-lifestyles

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som att villor kommer att rivas och lägenheter byggas istället?

      Radera
    2. Man kanske kommer ge hjonen en tilldelad energimängd, likt ransonering.
      Förresten, hur mycker partiklar och voc släpper tillsatsvärmare ut från fordon, helt orenade avgaser dessutom, och ingen vill prata om dessa. Konstigt är det. En tävling, kan någon här visa upp förbrukning/avgassiffror på en sådan?
      Finns inga kanske...

      Radera
    3. Energi ransoneras redan. Du får aldrig tillgång till mer energi än du kan betala för. Men det är väl knappast kontroversiellt?

      Radera
    4. Ransoneras det om jag inte kan betala?
      Du får googla så förstår du kanske.

      Radera
    5. He he, jag skruvar förstås ganska kraftigt på begreppet, men du kommer bara få tillgång till den ranson som du kan tänka dig att betala för.

      Radera
  7. CO2 används i växthus - för att öka produktionen - https://klimatsans.com/2018/03/23/koldioxid-livets-gas/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad mer tillför man kontrollerat till växthus, tro? Eller är du bara okunnig?

      Radera
    2. Ologiskt svar. Eller är du bara okunnig?

      Radera
  8. Så när det är färdigsanerat så sänker man avgiften igen? Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lustigkurre där, i sverige sänker man aldrig.

      Radera
    2. Precis min tanke. Borde vara billigare att ta det som en engångskostnad på skatten än en smygpermanentad prishöjning. Nu vet vi inte vad denna kostnad kan vara men i princip gör det ingen skillnad.

      Radera
    3. Vad är skillnaden på en skattehöjning eller en avgiftshljning hos ett vinstdrivande statlig verksamhet med monopol?

      Radera
    4. Finansiera åtgärderna med ett lån som betalas över tiden istf en generell skatte-/avgiftshöjning.

      Radera
    5. Följande "datum" säger rätt mycket.

      https://www.svk.se/om-oss/press/fortsatt-arlig-upphandling-av-mfrr-kapacitet---3261737/

      Rapporten pratade om kraftigt stigande priset för elnätet och släpptes efter valet. Där (s) lovat sjunkande priser på elnätet. Vad jag förstått så var det på politiskt initiativ rapporten kom efter valet.

      Radera
  9. För den som har problem med skillnaden på effekt och energi (Ygeman m.fl.).

    Tänk analogin med en bäck som du tar ditt vatten ur. Flödet i bäcken vid varje tillfälle är effekt, i detta fall liter vatten per sekund.
    Mängden vatten som runnit i bäcken under året är energi, liter i detta fall.
    Om du vill tvätta behöver du 10 liter vatten i timmen och det går ju bra på våren när vattnet rinner och flödet (effekten) finns.
    Men på vintern rinner det inget och du kan då inte tvätta, om du inte har anlagt en damm som du kan tappa ur under de tider det inte rinner i bäcken.
    Under året rinner det mycket mer vatten än du gör av under året men tyvärr ojämnt fördelat precis som t.ex. vindkraften.
    Vi har energi så det räcker (vattenmängd) men effekten är för liten vissa tider (vattenflödet).

    SvaraRadera
  10. Fast jag delar inte Cornus uppfattning, att saneringskostnaderna skall läggas på nätavgiften. Förra året levererade vi in 101 miljarder i energi och miljöskatter. Vad fan skall de pengarna användas till, om inte sådant?
    https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/energi-och-miljoskatter/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Energi och miljöskatter motiveras med att de som smutsar ner och skadar miljön skall betala för de skador de orsakar. Man kan då tycka att dessa skatteintäckter rimligtvis borde användas för att reparera dessa skador men uppenbarligen är inte så fallet.

      Radera
    2. Skatten på el är en tredjedel av de 100 miljarderna. Höjs skatten på CO2, vilket behövs, krymper elens andel. Skatterna går in i statens inkomster och är inte reserverade för något särskilt utan används enligt rådande budget.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Det är retoriken jag vänder mig emot. Man motiverar en skatt med att de som orsakar skadar på miljön skall betala för dessa sedan finns inte en bråkdel av motsvarande belopp tillgängligt för att reparera skadorna.

      Ett annat exempel är den gröna skatteväxlingen där skattesänkningar skall finansieras med en skattebas som man avser att snarast möjligt avskaffa. Hur långsiktigt hållbart är det?

      Radera
    4. Carl-Fredrik det viktiga är att fasa ut det fossila. Hur en skatt som bidrar till detta motiveras saknar betydelse.

      Kan politikerna inte hitta nya skatter, när det fossila minskar - upphör?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. "Carl-Fredrik det viktiga är att fasa ut det fossila. Hur en skatt som bidrar till detta motiveras saknar betydelse."

      Om man motiverar något förvisso viktigt med lögner så har jag problem med det. Det är förödande för det politiska systemet och tilltron till det.

      Om man skattar bort något billigt för något dyrare med höga skatter lär det snarast minska utrymmet för skatter när det billiga har skattats bort

      Radera
  11. Finns det överskott i detta/dessa bolag? Om ja så kan de bära sina egna kostnader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SvK ägs av staten så vi betalar antingen genom skatten eller avgiften. Tar man av överskottet hos SvK blir det minskad intäkt för staten och ökad skatt för oss.

      Radera
    2. Nja, de borde täcka sina egna kostnader.
      Samt att staten tar in utdelningar är inte ett till ett förhållande som ger ökad skatt. Snarare är det en dold skatt att via avsiktligt höjda avgifter ta ut vinst som sedan går in i statsbudgeten.

      Radera
  12. Det märks extremt tydligt att elbolagen/et arbetar på en semistatlig marknad med monopol. Dom protester inte när staten påför dom lagar och regler som innebär stora kostnader utan höjer direkt kostnaden till kunden innan ens åtgärderna påbörjas. Räkna inte med en kostnads sänkning efter alla åtgärder är utförda och betalda. I en fri marknad konkurrerar företag om kostnadseffektiva lösningar innan produkten når kunden. Om man skall ta ut kostnaden innan produktutvecklingen skulle vi alla åkt runt i drabanter

    SvaraRadera
  13. Jag är ingen expert, men skulle man inte kunna höja spänning i befintligt nät för att öka kapaciteten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge det ej leder till överslag mellan ledningarna så bör det fungera. Man kan även höja frekvensen, men det kräver omformning och är mer komplicerat.

      Radera
    2. Det är väl transformatorerna som ska transformera upp spänningen som ev/kanske måste bytas/modifieras för att det ska fungera.

      Radera
  14. Det är det som man redan gör
    HVDC (högspänd likström) på över 800KV är inte ovanligt. 640KV i markkabel numera också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  15. Förtydligande:inte i befintliga ledningar så klart, men görbart i befintligt nät

    SvaraRadera
  16. OT:

    Ickeinflationen slår till igen. Slotts senap byter design på flaskan och minskar mängden från 490g till 450g och passar på att höja priset samtidigt.

    https://pasteboard.co/Izvw5x3.jpg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Designändringen kan jag förstå nu när dom fyller 100 år.

      Radera
    2. Det enda man behöver komma ihåg som novis ang prisökningar och ränta på ränta scenarion är 70. Sjuttio.

      Om man vill veta hur många år det tar för en viss ränta eller prisökning att fördubbla sig så är det bara att dividera med 70.

      3,5% prisökning dubblerar priserna på 20 år.

      Radera