Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-09-02 08:33

Gästinlägg: Läsrekommendation Fallet

Nedanstående är en text om Fallet från läsaren Ann Ottengrim, som forskar kring hemlöshet, och nu läst boken. Hon har gett mig Lars Wilderäng tillstånd att publicera texten. Foton till inlägget är några av författaren Lars Wilderängs researchfoton till boken.

LÄSREKOMMENDATION

Denna text är ingen recension av Wilderängs bok Fallet, det är en läsrekommendation. Jag vill helt enkelt uppmana dig att läsa eller lyssna på boken. Min uppmaning görs mot bakgrund av mina egna tolkningar av bokens innehåll där min egen utkikspost från vilken jag betraktar världen genomsyras av den doktorsavhandling om hemlöshet som jag sedan flera år tillbaka arbetar med.
Sergels torg klockan 00:48 natten till en söndag i november.
Fallet är en fängslande spänningsroman om bostadsbubbla och sociala orättvisor, ett porträtt över vårt eget samtida samhälle. Men boken väcker frågor bortom texten, existentiella och filosofiska frågor. Till skillnad från Wilderängs Stjärnklart som gav mig impuls att agera, manar Fallet till eftertanke och reflektion. Eftertankarna kretsar kring de stora livsfrågorna, vad det innebär att vara människa och leva i vår tid, i vår del av världen. Boken väcker även frågor om vilka betydelser vi ger våra mänskliga relationer, hur vi spenderar vår tid och våra pengar och inte minst frågan om hur våra prioriteringar gestaltar sig i vardagens mikropraktik. Fallet skapar också ett fönster till en mer problematiserande betraktelse över hur vi hanterar vår valfrihet, vår egenmakt och vår individuella frihet, och inte minst vilken människosyn vi bär på och var den har sina rötter.
En väktare har lämnat en julklapp till Stockholms hemlösa i form av ...
I Fallet får vi lära känna Mikael när han befinner sig i en situation av hemlöshet, han är ute i kylan både bildligt och bokstavligt. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag intervjuat människor som har livet på gatan bakom sig, och ofta får jag frågan: ”Vem är dessa människor, vem är det som lever i hemlöshet?”. Mitt svar är alltid detsamma: ”Det är människor som du och jag”. I allmänhetens ögon figurerar inte sällan föreställningen om att människor i hemlöshet har hamnat i den situationen p.g.a. individuella tillkortakommanden, bristande karaktärsdrag eller något annat som gör att resonemangen lutar åt att ”de har sig själva att skylla”. Men jag vill istället – och med hjälp av Fallet – peka på några av de strukturella omständigheter som råder. Vi har ett ansträngt läge på bostadsmarknaden, och om vi talar om hyreslägenheter så ser vi skärpta krav på hyresgäster och en ökad konkurrens mellan olika grupper. Det handlar om människor som t.ex. saknar kötid och referenser, personer med svag ekonomi samt unga och nyanlända som riskerar att hamna utanför. Det är inte längre endast personer med social problematik som befinner sig långt från den ordinarie marknaden för hyresrätter t.ex. Till detta hör även – precis som i Fallet – att banker, finans- och bolåneinstitut tillsammans med en lång rad andra aktörer ständigt manar oss att delta i konsumtionshets och i jakten på mer, bättre och vassare vad-som-helst. I Fallet får Mikael klä gestalt för hur nära gränsen till personlig konkurs vi alla är. Boken manar oss att fundera en stund på glappet mellan det liv vi lever och det liv vi drömmer om, mellan de människor vi möter och de människor vi aldrig ser.
... en dsikret öppen dörr, så man kan gå ner och lägga sig i värmen innan nästa uppsättning dörrar spärrar tillgången till butikskorridoren. Sergels Torg 0:44 en söndag morgon i november.
Det är en trovärdig skildring av Mikaels hemlöshetssituation bortsett från att vi som läsare endast får nudda vid den Kafkaeska myndighetslabyrint utan slutstation som inte sällan är en del av vardagen för människor som lever i en utsatt situation. Å andra sidan har Wilderäng inte sensationslystet exploaterat Mikaels situation och därmed spunnit vidare på myten om människor i hemlöshet som trashankar som får skylla sig själva. Det är en realistisk skildring av Mikael och det är en påminnelse om livets vändpunkter och att dessa är vi inte friskrivna från, varken du eller jag.

Ann Ottengrim
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

9 kommentarer:

  1. Slå en titt på föregångslandet USA, hela västkusten från Diego till Seattle formligen översvämmas av all sorts människor som slår sig ner mer eller mindre överallt där det går. Dom kommer i stort sätt från hela landet, kanske för att gräset är grönare!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla ggr bekvämare att vara hemlös i solsken än i Minnesota! Intressant att 0.17% av befolkningen i USA är hemlös medan samma siffra för Sverige är 0.36%. Friare bostadsmarknad & mindre anemisk ekonomi? Problem med mätmetoder? Vad säger kommentarsfältsintelligentsian?

      Radera
    2. Det finns en lång rad metodologiska problem när det handlar om att göra tillförlitliga mätningar av människor i hemlöshet. Dels handlar det om att individer i hemlöshet kan vara svåra att nå och kartlägga. Det handlar även om att det i Sverige tex endast görs tvärsnittsräkningar och i dessa omfattas inte dem som befinner sig i hemlöshet under längre tidsperioder. I USA handlar tex mätproblemen om att det finns många olika aktörer i sista ledet som gör själva kategoriseringen av vilken individ som tillhör en eller annan undergrupp. I USA finns tex inte heller någon enhetlig hemlöshetsdefinition vilket sammantaget innebär att kriterierna för hur individer i totalpopulationen såväl som i undergrupper kategoriseras vid mätningar kan variera mellan såväl delstater som mellan centrala aktörer och myndigheter inom en och samma delstat.

      Radera
    3. Tillförlitlig statistik är definitivt ett problem i USA, men ett ökande problem i Sverige eftersom vi har i princip obefintlig gränsövervakning eller uppföljning på vilka som lever och vistas i Sverige (och då menar jag inte att invandringen ska begränsas, jag menar bara att vi inte registrerar t.ex. en spanjor som flyttar hit för att studera om hen inte själv folkbokför sig för att få ett svenskt bankkonto - d.v.s lever du på spanska lån eller inkomster behöver du aldrig komma i kontakt med myndigheter här, och vid sjukvårdsbestyr visar du bara ditt spanska EU-kort.)

      Radera
  2. Det finns en lång rad metodologiska problem när det handlar om att göra tillförlitliga beräkningar i sammanhanget. Tex kan det vara svårt att nå och kartlägga människor i hemlöshet. I Sverige görs tex endast tvärsnittsräkningar och i dessa omfattas inte dem som befinner sig i hemlöshet under längre tid. I USA finns det tex en lång rad aktörer som gör själva beräkningen och här handlar ett av många problem om de olika kategoriseringar som de olika aktörerna använder, och som kan skilja sig åt. I USA finns inte heller en enhetlig hemlöshetsdefinition. Det innebär sammantaget att kriterierna för hur individer i totalpopulationen såväl som i undergrupper kategoriseras vid mätningar kan variera mellan såväl delstater som mellan centrala aktörer och myndigheter inom en och samma delstat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, en sak jag inte ser nämnas ovan är trailer parks. Du kan mot en månatlig avgift för parkering köpa en beg trailer och ställa upp och vips är du inte längre hemlös. Visst, det kanses som ett kategoriboende men det får man lösa men ordningsvakter och det är en miljon gånger bättre än att sova på gatan.

      Men i Sverige gillar man inte sådana lösningar för det skapar som sagt ordningsproblem, sedan skändar det ju den heliga bilden av Sverige utomlands. Till sist får man väl förmoda att om alternativet trailer park fanns skulle inte lånepiskan vina lika hårt och då får man inte ut lika mycket hittepåpengar i ekonomin vilken de senaste tio åren drivits av kreditexpansion. Du nämner ju just detta i din recension, att folk piskas att leva på bankruttens rand av statusförväntningar.

      Men jag håller med om att trailer parks inte är helt enkelt.

      Radera
  3. Olika typer av kategoriboenden kan säkert fungera för några invdivider under en viss tid men jag menar att vi behöver betrakta hemlöshet som ett strukturellt problem kopplat till fattigdom och brist på bostäder tillgängliga för människor med ojämna eller osäkra inkomster.

    SvaraRadera
  4. I en video jag såg igår så rör sig arbetslöshetssiffran uppåt hela tiden i USA... men bara moderata 3-4% räknas som arbetaslösa.. Resten av de knappt sysselsatta hade halkat ur statistiken.. (man har tydligen inte samma sätt att redovisa som vi haft i Sverige) .. haft.. för är det därför man lägger ner AF, för man förväntar sig en amerikansk utveckling även här i Sverige, med kanske uppåt 50% arbetslösa - och därmed många, många på gatan...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetslöshet och arbetsmarknad är inte riktigt mitt fält men jag kan ge dig uppslag till två teoretiker som diskuterar det i mer samhällsteoretiska perspektiv. Den brittiske ekonomen Guy Standing har myntat begreppet prekariat, en ny samhällsklass. Det är en klass som kännetecknas av minimala tillitsrelationer till stat och kapital och en frånvaro av trygghet i ett alltmer globaliserat arbetsliv. Utifrån idén om en nyliberaliserad globaliseringsmodell kritiserar Standing avregleringar och privatiseringar, försämringar i socialförsäkringssystem och utbredningen av tillfälliga anställningar. Prekariatet innebär att de anställda befinner sig i osäkra anställningar och har därmed förutom osäkra eller oregelbundna inkomster även bristande tillgång till de förmåner som de mer säkra positionerna på arbetsmarknaden innebär.

      Det globaliserade och senmoderna perspektivet representeras även av den polsk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman som menar att det är positionen på arbetsmarknaden som gör en individ socialt accepterad och som säkrar människans totala sociala position. Enligt Bauman kommer de individer som inte har en bestämd plats på arbetsmarknaden att betraktas som överflödiga och oanvändbara och han talar om human waste, d.v.s. det handlar om människor som är i behov av välfärdsstaten för sitt uppehälle. Han menar att vi idag ser ett ökat förtryck och en minskad medkänsla och att allvarliga samhällsproblem såsom arbetslöshet och fattigdom hålls i skymundan.

      Om en människa en gång har hamnat i denna grupp, en grupp som betraktas som ett ekonomiskt problem för samhället, finns det ingen tydlig väg tillbaka till det sociala medlemskapet. Det mänskliga avfallet består av människor utan köpkraft i en värld som domineras av konsumtion, de betraktas som parasiter som tär på samhällets resurser och de har ingen social position. Baumans bedömning är att välfärdsstaten är på väg att helt försvinna då stater lägger större fokus på kontroll och disciplin än att ge socialt skydd till medborgare i utsatthet.

      Radera