Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2019-09-11 12:42

Avtalsrörelsen: Inga svenska reallöneökningar på två år i näringslivet

Svensk Näringslivs faktatjänst Ekonomifakta rapporterar att de svenska privata arbetsgivarna ("näringslivet") har gett usla reallöneökningar de senaste åren. Man är klart sämre på lönehöjningar än EU-snittet, mycket sämre än Tyskland och de privatanställda har i snitt inte fått några reallöneökningar sedan 2017. 
Reallöneökningar näringslivet 2014K1 - 2019K1. Data: Ekonomifakta/Svenskt Näringsliv
Då avtalsrörelsen ska dra igång valde Svenskt Näringslivs faktatjänst Ekonomifakta att lägga ut en cherrypickad graf för att hävda att svenska reallöneökningar var bättre än EU-snittet, och rent av bättre än Tyskland. Men man valde året 2010 som startdatum, med förhoppningen att målgruppen näringslivets anställda helt enkelt är kraftigt överutmanade och går på propagandan.

Verkligheten är dock en annan. Sedan första kvartalet 2017 fram till samma kvartal 2019 har det inte varit några reallöneökningar i svenskt näringsliv. Tvärt om har svenska privatanställda idag något lägre reallöner och köpkraft enligt Ekonomifakta.

Ovanstående graf börjar 2014 för att inte cherrypicka. Man ser hur svenska reallöner fram till 2016-2017 någorlunda följde EU-snittet, men sedan tog det stopp. Cherrypickad graf nedan:
Detalj 2017K1 - 2019K1.
Så var det med den saken. Ingen faktiskt ökad köpkraft för en privatanställd KPI-Svensson på två år.

Vi önskar arbetsmarknadens parter lycka till i avtalsrörelsen. För arbetstagarna lär det behövas, med tanke på hur usla facken varit på att förhandla enligt ovan. Fast med lite större siffror i lönekuvertet är väl löntagarna nöjda ändå, fast deras köpkraft inte ökat. Kanske inte så underligt att bostadsmarknaden stoppade upp 2017? Nu går vi dessutom in i lågkonjunktur, och låt oss inte heller redovisa svenska löner i EUR eller USD, för då pratar vi om tioprocentiga lönesänkningar.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

59 kommentarer:

  1. Tur att Löfven har tänkt på oss höginkomsttagare och sänkt värnskatten nästa år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Medelpriset för villor i Stockholm är 6 miljoner och riket som helhet ca 3.5 miljoner. Med 1% fastighetsskatt så kommer 2.5 miljoner småhusägare kommer få betala 1000-5000 mer i månaden i skatt, i storstäderna kanske 7000-10000 kr/mån . Argumentet kommer vara att "höginkomsttagarna" sluppit värnskatten.....

      Radera
    2. Vi har ju inte ens börjat prata skattereform och växling arbete/kapital än. Värnskattens avskaffande ligger _utanför_ den diskussionen.

      Lägger du in 1% fastighetsskatt och trappar av ränteavdragen (hyggliga förslag) så har du nog också ytterligare skattereduktioner i vågskålen för att C/L ska acceptera. T ex kraftigt höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och/eller sänkning av skattenivån.

      Radera
    3. När jag kollade senast var svenska löner på väg ner mot de tyska lägre lönerna i och med den senaste förändringen av kronans värde. Rimligt att svenska och tyska arbetare har ungefär samma löner. Om tyskar får bättre löner kan vi också få det.

      Att bara tala om förändringar av löner och inte absoluta nivåer är fördummande. Förändringar är dock också intressanta, men då mest för de som har lån, som får lättare att betala sina lån när lönen blir högre, oavsett om löneökningen är real eller inte.

      Radera
    4. Skatt är stöld:
      Tror du på det själv?

      Radera
    5. Jag syftar på politisk argumentation. Det är enklare att ställa rika mot fattiga än att prata om ojämn beskattning på kapital, egendom och inkomst vilket går överhuvud på många. För övrigt bör ränteavdraget väldigt enkelt slopas i denna nollräntetid.

      Radera
    6. Sjunkbomben: Slopas tror jag inte på, kanske trappas ned långsamt. Varför skulle det ändras drastiskt när man inte ändrat på detta på flera år?

      Radera
    7. För att ränteavdraget riskerar att bli en kostnadsbomb för staten om räntorna skulle stiga kraftigt. Svenskarna är väldigt högt belånade och då skulle det bli avdrag på 50-100 miljarder.
      Ränteavdraget infördes en gång i tiden som kompensation när fastighetskatten kom till för att ge möjlighet för unga att komma in på bostadsmarknaden. Då var det en helt annan kostnadsbild.

      Radera
    8. Om vi nu ändå ska hålla oss till sannolikheten.
      Så känns ovanstående inte särskilt troligt då vi och många Andra länder är fast i låglöneträsket och politikerna hittills gjort allt för att förvara bolånekollektivet.
      Man måste skilja på signaler och vad som verkligen görs..:.

      Radera
    9. lågränteträsket ska det stå.

      Radera
    10. Mr Perfect: tror sannolikheten är ganska svårbedömd. Plötsligt händer det, boom från klar himmel. Samma visa varje gång. Förstår inte riktigt vad du får ut av att vara så bullish. Om du lägger ev egenintressen åt sidan och ser på det holistiskt så finns ju absolut inget posetivt som kommer ur den höga skuldsättningen och den skeva fördelningen av resurser det skapat. På kort sikt kan vad som helst hända beroende på omvärlden. På lång sikt är inte helt osannolikt att den större massan (majoriteten som blivit relativt fattigare) är missnöjda och eftersom de har fler demokratiska röster i antal så kan de rösta fram en anna fördelningspolitik som missgynnar bolånekollektivet.

      Radera
    11. @iblandekonomi

      Varför är det rimligt att svenska och tyska arbetare har samma lön? Om man ska tänka ur rent socialistiskt rättviseperspektiv, som du gör, så borde svenskarna ha högre löner eftersom är allt dyrare i Sverige. Byggmaterial, mat, kläder osv.

      Radera
    12. Man kan tänka sig att enhetsarbetskostnader i gemensam valuta har viss betydelse för exportindustrins konkurrenskraft, om man nu tror på marknadsekonomi.

      Radera
    13. @Doktor Syn: Det är rimligt med samma lön eftersom vi säljer varor på samma marknad inom EU. I alla fall om man betraktar alla löntagare, och inte bara en delmängd.

      Radera
    14. Om man ska vara petig så är består produktionskostnaden av fler saker än lön. T.ex. lokala förutsättningar/skatter ger olika konkurrensfördelar och då kan lönen vara högre i ett land men totala kostnaden lägre. Dvs svårt att jämföra helt enkelt.

      Radera
    15. Lön är givetvis bara en faktor av många. Om våra andra produktionsfaktorer gör oss mer produktiva, så kan vi också hålla högre löner. Vi borde inte vara alltför långt från Tyskland på den fronten dock, så att enhetsarbetskostnaderna är hyfsat nära varandra (givet att vi har samma tekniknivå mm) är inte så oväntat.

      Radera
    16. @ibland, Om det är rimligt med samma lön så borde det vara rimligt med samma skattesats, och samma samhällsservice och skyddsnät, etc. Jag skulle då inte klaga om vi sänkte max marginalskatt till Tyska nivåer (45%).

      Radera
    17. @ Iblandekonomi, ditt favoritord borde vara: relativisera

      Radera
    18. @Osquar: Den enögde är kung i de blindas land. Förhållandet mellan egenskaper är nästan det enda som spelar roll när vi nått upp till den höga nivå vi har idag.

      Radera
    19. @Svinto: Marginalskatt är ett hitte-på-begrepp. Finns aldrig bara en nivå för marginalskatt i ett land om man inte har platt skatt, och då är marginalskatten alltid lika med skatten, och meningslös som begrepp.

      Radera
    20. Maximal marginalskatt på arbetsinkomster är dock ett mycket intressant och viktigt begrepp. Bra att vi äntligen börjar sänka den i Sverige.

      Radera
    21. Joakim Persson: Om man vill att folk sak jobba mindre kan det vara viktigt att få upp hur mycket som betalas ut av de högsta timlönerna.

      Mer pengar till högavlönade leder till att mindre jobb blir utfört genom att de kan gå ner i tid, går i pension tidigare och har råd att betala för andra i arbetsför ålder som kan jobba mindre.

      Radera
    22. Nu är ju inte det tanken bakom sänkt marginalskatt på höga inkomster, utan tanken är att uppmuntra arbete, utbildning och företagande (plus att minska skillnaden mellan t ex egenföretagare som kan ta ut något mer lågbeskattad utdelning istället för lön). Det finns gott om material och forskning som visar det, se t ex referenser i finansdepartementets PM.

      Radera
    23. @Joakim Persson

      Argumentet om att värnskatten ska slopa för att få folk att utbilda sig hade haft mer trovärdighet om C och L inte samtidigt gick ut och slogs för arbetskraftsinvandrade ingenjörer med löner på 22000 respektive 35000 efter lång arbetslivserfarenhet.

      Radera
    24. @Joakim Persson: Det känns ganska intuitivt att man skulle jobba mindre om man få lika mycket betalt och kan jobba mindre. Tror du att du skulle kunna peka ut någon forskning som pekar på det motsatta. Och hur tar den forskningen hänsyn till tidigare pension och försörjande av familjemedlemmar som inte jobbar.

      Vet flera som valt mellan att låta båda i hushållet jobba för en mindre lön eller att bara den ena jobbar för en högre lön.

      Att kapitalinkomster beskattas lägre hanteras väl bäst genom att öka den låga nivån på kapitalskatter eller helt enkelt skattemässigt likställa utdelningar med lön i de fall då det egentligen är det.

      Radera
    25. @iblandekonomi: Det är marginaleffekten här man vill åt, inte inkomsteffekten. Tex kan ett skifte med lägre marginalskatt mot högre skatt på fastigheter och lägre ränteavdrag göra att incitament att arbete ökar. Som sagt, läs gärna igenom finansdepartementets PM. Finns ganska mycket nationalekonomisk forskning bakom detta.

      Ja, som en del av kommande skattereform lär 3:12 reformeras, kanske även ISK och kapitalskattenivån generellt. Men först bort med värnskatten så den inte stör.

      Det finns en annan trevlig rapport att läsa här. Några citat ur sammanfattningen:

      "Den andra lärdomen är att de effektiva marginalskatter som svenska höginkomsttagare idag möter är långt över den intäktsmaximerande skattesatsen om skattebaselasticiteten är 0,2, vilket är en vanlig skattning i studier gjorda på nordiska data. Det betyder att skatteintäkterna kan öka om man sänker marginalskatten för höginkomsttagare, vilket innebär att det finns mer att omfördela till dem som har det sämst. "

      "Det finns starka argument för att sänka de mycket höga svenska marginalskatterna på höga (men inte bara skyhöga) arbetsinkomster. "

      Radera
    26. Det går inte att sänka den högsta marginalskatten utan att sänka skatt på höga inkomster. Man kan även göra andra skattemässiga förändringar, men då är det effekten av dem man ska diskutera, och inte tillskriva sänkt skatt på höga inkomster de effekter som andra åtgärder får.

      Bara slutsatserna, utan trovärdig argumentation är inte så mycket värt. Påminner om politisk propaganda som jag tycker mig se i pratet om marginalskatt. Ska titta på rapporten och se om jag hittar den argumentation som skulle behövas för att göra det troligt att höga inkomster leder till att man jobbar mer.

      Radera
    27. Hittar ganska snabbt de vanliga flosklerna, som påstår att 75% i marginalskatt göra att läkaren (val av yrkesgrupp inte en slump, utan vald för att påverka!) inte är så sugen på att jobba fler timmar, när sanningen är att läkaren behöver jobba fler timmar för att kunna betala sitt huslån just för att skatten är hög.

      Ska förstås fortsätt att läsa.

      Radera
    28. Sidan 28: När man tittar på historisk data över arbetslöshet ser man att sänkningen av marginalskatten 1991 sammanfaller med högre arbetslöshet, inte bara vid det tillfället, då det också var ekonomisk kris, utan permanent högre nivåer efter förändringen.

      Radera
    29. Ja, vad som orsakar 90-talskrisen och liknande får du läsa mer om i Lindbeckkomissionens rapport.

      Det är inte floskler, utan höga marginalskatter har effekt på arbetsutbud.

      Radera
    30. "utan höga marginalskatter har effekt på arbetsutbud", ja utbudet blir större på grund av höga skatter då man måste jobba mer för att få ihop lika mycket pengar. Sverige har väldigt hög sysselsättningsgrad internationellt sett. Betydligt högre än tex USA.

      Radera
    31. Eller så ser man på vad forskningen i nordiska länder pekar på.

      Radera
  2. Cherrypickad, vad är det för svenska? Vad sägs om Bärnstenad?

    /sign
    En stofil

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde det inte heta något med russin, eftersom det svenska uttrycket motsvarande cherrypicking är att plocka russninen ur kakan?

      Radera
    2. Det borde det nog heta.

      Radera
    3. "Russinplockad"?

      Radera
    4. Russin är smeknamn på äldre människor. 65-70+

      Radera
    5. De som tycker att russin är något att plocka ut som positivt kan nog ses som en minoritet. Då föredrar jag 25-30-kakor.

      Radera
    6. Bendovrad?
      I leave the rest to your imagination...

      Radera
  3. Som Ray Dalio ser på saken:

    "... in my opinion, the most important things that are happening (which last happened in the late 1930s) are

    a) we are approaching the ends of both the short-term and long-term debt cycles in the world’s three major reserve currencies, while

    b) the debt and non-debt obligations (e.g. healthcare and pensions) that are coming at us are larger than the incomes that are required to fund them,

    c) large wealth and political gaps are producing political conflicts within countries that are characterized by larger and more extreme levels of internal conflicts between the rich and the poor and between capitalists and socialists,

    d) external politics is driven by the rising of an emerging power (China) to challenge the existing world power (the US), which is leading to a more extreme external conflict and will eventually lead to a change in the world order, and

    e) the excess expected returns of bonds is compressing relative to the returns on the cash rates central banks are providing.

    As for monetary policy and fiscal policy responses, it seems to me that we are classically in the late stages of the long-term debt cycle when central banks’ power to ease in order to reverse an economic downturn is coming to an end ..."

    SvaraRadera
  4. Börsen tuffar på och klarar viktiga stöd, mot 1700 (Omxs30)! Boprisrally i Skåne.
    Vad hände med den så självklara börs- och Bokraschen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd att du sålt alla dina aktier, vilket du skrev härom dagen.

      Var står det att börs och bostäder ska krascha?

      Radera
    2. Ska leta upp lite citat när jag får tid.
      Vad hände med "1628-stödet och sen skulle det ner"? 1636 nu.

      Radera
    3. Känns lite som Trump vs Powell fast i blogform.

      Radera
    4. "Ska leta upp lite citat när jag får tid."

      Kan du inte istället berätta lite om dina metoder bakom vad du ska tycka, tänka och skriva? För utomstånde är det en långt mycket mer unik och intressant inblick.

      Radera
  5. Tur dom inte redovisade i euro eller USD.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är som tur inte påverkade av valutakurser. Kronans växelkurs påverkar inte svensk inflation. :) Antar att vi är självförsörjande på apelsiner och kiwi i det här landet. :)

      Radera
    2. Man kan alltid substituera potatis och ollonbär.

      Radera
    3. ... eller så är den importerade delen inte jättestor i allas konsumtionskorgar (plus att handeln tagit en del av smällen).

      Radera
    4. Ypperligt tillfälle för Sverige att sänka kronan ännu mer.
      1) Påverkan på inflationen är knappt märkbar
      2) Arbetslösheten kan hållas låg
      3) Lättare att konkurrera med omvärlden
      4) Vi som lider av lyxproblemet att Kapitalinkomst > Förvärvsinkomst ser det som något jättebra
      5) Inga oroligheter i landet då vi aldrig kan drabbas av lågkonjunktur

      Radera
    5. Goofy
      Behövs ingen import. CraftBeerHipsters i Götet odlar sin ekologiska humle på hustaken till sin älskade SPA (Swedish Pale Ale).

      Radera
    6. Plus att produktionseffektiviseringar gör varor billigare, även utländska.

      Ibland krävs en anledning (billig krona) för att man som köpare ska ha chans att tillägna sig del av vinsterna i produktionsutvecklingen. Stora företag säljer inte till samma pris i alla länder.

      Radera
  6. Klart att lönerna ska ner, mycket, vi har ju ingen riktig produktion som backar upp våra låtsasliv. Inte ens energi för att ha möjligheterna till produktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Shhhh...tyst nu, låt inte folk få veta att kejsaren är naken.

      Så länge alla tror vår tid är mer värdefull än kinesens så kan vi fakturera 500 kr/timmen för att städa och bygga åt varandra samtidigt som vi ökar våra lån för att handla prylar som produceras av kineser med 30 kr/timme i lön.

      Radera
    2. Energi är billig arbetskraft.

      Radera
  7. På min arbetsplats hamnar löneökningarna mellan 1 och två procent i år, vilket i praktiken är en lönesänkning. Men, låglönejobb ska ju skapas, och förmodligen innebär det i praktiken att de flesta måste sänka sina löner för att arbetsmarknaden ska anpassas.

    SvaraRadera
  8. Var det inte ungefär runt 2017 som Svenskt Näringsliv verkligen började ta fart med sitt oupphörliga tjatande om arbetskraftsbrist.

    SvaraRadera