Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2019-08-20 12:49

Steve Keen: Sverige ekonomisk kriskandidat

Professorn och nationalekonomen Steve Keen varnar i en intervju hos SvD för att Sverige är en av kandidaterna för nästa ekonomiska kris, medan USA klarar sig undan en ny finanskris. Orsaken är den skyhöga svenska privata skuldsättningen, som är  betydligt högre än i USA. Orsaken är att vi kom lindrigt undan finanskrisen, och inte trimmat ner skulderna.
Molnen tornar upp sig.
Den svenska privata skuldbubblan hos hushållen är idag på 90% av BNP, i jämförelse med USA:s aktuella 70%, och 100% inför finanskrisen.

Steve Keen menar att när skulderna inte längre kan växa så fås ökad arbetslöshet, och med minskad utlåning i Sverige så står landet nu på kö till nästa ekonomiska kris. Keen utnämner samtliga länder som klarade sig undan finanskrisen som starka kriskandidater. Vi har helt enkelt inte kommit i ordning med de problem som orsakade finanskrisen, utan bara skjutit upp och egentligen förvärrat dem.

Keen menar att USA inte kommer drabbas av en ny finanskris, även om landet kommer vara i recession nästa år enligt professorn. 

SvD:s artikel är bakom en betalvägg.

Keen har även publcierat en debattartikel hos SvD tidigare i somras tillsammans med bland annat Positiva Pengar, vilka kan klassas in i penningsystemhaveristernas sfär.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

45 kommentarer:

  1. Dessutom så har nästan alla(?) svenskar rörlig ränta och i stort sett ingen amortering. I USA så har de haft 30 års amortering och mycket låsta räntor under lång tid. Det är inte bara skulden som det bör tas hänsyn till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl starkt bidragande till att skulderna gått ner på de tio år som gått sedan finanskrisen. I Sverige, not so much.

      Radera
    2. När det gäller bostadsmarknaden är det stor skillnad på USA och Sverige. När man få problem att betala i USA lämnar man huset till banken, som inte vet vad den ska göra med det.

      I Sverige bor man kvar därmed påverkas bostadsmarknaden inte lika mycket genom självförstärkande mekanismer. Möjligheten att via billigare krona mildra effekterna av en kris är en bra motvikt till skuldrelaterade kriser i Sverige.

      Om det finns risker för Svensk bomarknad skulle det bero på att bankerna finansierar sig utomlands. Gör de det så mycket att det spelar roll?

      Radera
    3. Nu pratar Keen om skuldbubblan, inte bostadsmarknaden. När skulderna inte längre kan växa drabbas svensk ekonomi hårt, och vi har nu nått en punkt där skuldsättningen saktar in allt mer.

      Radera
    4. Vi kan ju alltid öka arbetskraftsindvandringen som sedan står i kö för att skuldsätta sig. Då ökar skuldsättningen.

      Radera
    5. Iblandekonomi. Bor man kvar om man inte kan betala ?!?

      Radera
    6. @Cornucopia: Du pratar om den "svenska privata skuldsättningen". Den är kopplad till bostadsmarknaden. Och om det ska bli en finanskris spelar det roll hur värdet för säkerheterna för lånen (bostädernas värde) påverkas i krisen.

      Radera
    7. @Turboprop: Vad betyder att inte kunna betala? Vilket tidsperspektiv, och vilka av de överenskomna betalningarna?

      Radera
    8. Att lämna nycklarna flyttar väl bara problemet. Jag är inte så övertygad om att makroekonomiska konsekvenserna blir så mycket sämre för det...

      Radera
    9. I Sverige finns trycket på den enskilde att lösa sin situation över tid då man inte kan lämna in sina nycklar till banken och bli av med skulden som i USA (som nämnt ovan).

      Vid negativt värde mellan belåning och fastighetsvärde så funkar "walk away" där och banken sitter på pottan. Fastigheten är ett direkt objekt gentemot belåningen. Det är banken som får skylla sig själv om de belånat över skorstenen.

      I Sverige är skulden låst till person med fastighet som inputtad säkerhet. Om lånen är över skorstenen så är det dels låntagarens problem for ever. Om låntagaren inte bedöms fixa detta under rimliga förutsättningar så skriver banken internt av vad de tror de aldrig får tillbaka. Mot låntagare finns det totala kravet kvar tills uppgörelse nås, personlig konkurs eller återbetalning inklusive ränta och lagliga avgifter.

      I båda fallen leder det till bom stop i tillväxt och konsumtion. Troligtvis har amerikanska banker lärt sig något från tio år tillbaka, att hålla sig inom mer rimliga belåningsgrader.

      Kan ju tycka att den kletigare modellen vi har i Sverige å ena sidan hämmar omstart, men samtidigt att fastighetsvärden inte faller så handlöst som de kan göra i USA när många packar bilen och hystar in nycklarna till banken samtidigt.

      Radera
    10. Kanske skall förtydliga att bom stop effekt i USA blir det när dess banker blir insolventa av alla obetalda skulder med hus till nedtryckta värden som de måste realisera. Tillgång på kapital stryps och effekterna kan växa snabbt.

      I Sverige hänger strypsnaran hårdare på de enskilda. Lite mer solidarisk fördelning av eländet kanske. Den som ville smycka sig med lånta fjädrar till varje pris kommer inte undan och banken som tyckte att detta kan ju funka står också med skägget i brevlådan.

      Radera
    11. Man lämnar inte bara nycklarna i USA. Om du gör så skjuts din rating i sank så det står härliga till. Du kommer inte kunna åstadkomma mycket efter en sån manöver, alla former av abonnemang, avbetalningar och kredittjänster otillgängliggörs för en mycket lång framtid.

      Man lämnar således sin bostad på det sättet när den personliga konkursen i princip är klar och det är samma i Sverige där bostaden säljs på exekutiv auktion.

      Problemet i USA var sub-prime som innebar att man tvingades låna ut till personer som i princip redan var i personlig konkurs, dessutom med kraftiga statliga subventioner då i princip inga privata aktörer hade lust att låna ut till den gruppen. När de sen inte hade råd att betala räntan när den räntefria perioden tog slut så lämnade de bara in nycklarna för deras situation var inte sämre efter det än den var innan.

      En normal person, med ordnad ekonomi och ordnat liv lämnar inte in nycklarna förutom i absoluta nödfall, lite som i Sverige när bostaden säljs på exekutiv auktion.

      Radera
    12. @Anonym: Om bankerna agerat ansvarslöst är det större risk att de går i konkurs i USA, då de kan förlora stora säkerheter (bostadsområden som står och förfaller är sämre säkerheter än personligt ansvar för lån). Banker som går i konkurs gör att många blir av med sina pengar, vilket gör att hela samhället får mycket stora problem.

      När det samtidigt är många banker som vill sälja bostäder påverkar det också priser nedåt på ett brutalare sätt. I Sverige är det tvärtom få som är intresserade av att sälja sin bostad i en fallande marknad.

      Radera
    13. Javisst åker du på en läskig rating men din skuld är inte personlig den är kopplad till huset inte till personen. Underskottet är borta för privatpersonen där medan den sitter kvar på privatpersonen som lånat här. Noll mot underskott och evig kaptalskuld och räntnebörda.

      I USA händer det att man tar sig till annan delstat där man kan skaka av sig en del av nackdelarna med att ha slängt in nycklarna.

      I grund så åker man på taskig rating och får inga lån i Sverige om man sitter med skyhöga obetalda lån. Man får taskig rating i USA också men har inte skulden kopplad till sin person.

      Radera
    14. @Goofy - det är ju bra om arbetskraftsinvandrarna kommer i arbete. Just nu ser det ju sisådär ut med behovet av personal.

      Radera
    15. Dessa typer av regleringar skiljer sig mellan delstaterna i USA men en snabb googling ger vid handen att skulden inte nödvändightvis försvinner vid en "walk away". Dvs. att skulden precis som i Sverige är knuten till låntagaren och inte till säkerheten. Sedan kan ju banken i praktiken se sig i stjärnorna efter pengarna när människor hamnar i sådana ekonomiska trångmål.

      Radera
    16. Men är logiken här att Sverige går det åt pipan för när man inte kan ÖKA skuldsättningen, just på grund av det, samtidigt som USA går utmärkt (eller kommer klara sig bättre) för att dom MINSKAR sin skuldsättning?

      Radera
    17. Eller blir det som i Danmark att man får betalt för att ha lån. Vem vet. Konsensus här har ju varit en bra kontraindikator, Svenssons har haft mer rätt.

      Radera
    18. Vad är skillnaden mellan att få läskig rating och ha en obetalbar skuld? I båda fallen är du ekonomisk paria. Men mycket mer kan banken inte göra.

      Radera
    19. Glöm inte att det går att få skuldsanering i Sverige, även om det inte är så vanligt än så länge. I realiteten räddas ju dock bankerna i USA ändå (efter Lehman), och därför är väl risken för en konkurs beroende på att kunderna lämnar huset relativt låg. I slutändan är det staten som äger risken för finanssystemet, och det har visat sig om och om igen.

      Radera
    20. Ni glömmer att möjligheten att lämna huset och därmed bli skuldfri ger banken incitament att inte låna ut för mycket och till fel person. Problemet i USA var att staten gick in och i princip tvingade dem att låna ut för mycket och till fel personer och Wall Street eldade på genom i förpacka de dåliga lånen i bedrägliga produkter.

      Radera
    21. Ungefär så ja Carmania. Ingen ville sitta med riskerna så de packades in i något annat för att undslippa en del av risken för ett lån man inte ville ge men tvingades till.

      Marknaden kommer alltid att finta staten och dess regleringar.

      Radera
    22. Det där med att man bara kan lämna nycklarna i USA är en sanning med stor modifikation. Om det är ett s.k. non-recourse lån eller ej beror på vilken stat du befinner dig i. Bara 12 stater är non-recourse-stater. Och även om du har ett non-recourse lån så kommer din credit rating att vara förstörd.

      Att säga att man bara kan lämna in nycklarna i USA är lite som att säga att italienare bara äter pizza och spaghetti till middag.

      Radera
  2. "Jyske Bank inför negativ ränta för personkonton där placeringarna är på över 7,5 miljoner danska kronor". Märkligt, enligt mig. Svårt att se varthän det barkar...

    https://www.svd.se/jyske-bank-infor-negativ-ranta-for-rika-privatkunder

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt. Dom med pengar får se till att konsumera!

      Radera
  3. Hur fördelar sig skulderna? Gissar att bostadslån tar största andel. Aktielån? Billån? Vanliga kreditkort? SMS-iån?

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folk med fastighet/bostadsrätt har väl dels finansierat själva köpet, men även efter hand plussat upp sin livsstil med lite flärd, nya bilar, båtar, resor, ökat på garedroben, ny utegrupp med Weber Summit på plats, pool, SPA-bad etc. etc.

      Tveksamt om det finns ambitioner att betala tillbaka. Flera jag känner ser det som att de har ett fint liv som bekostats av värdestegring och att de räknar med att det finns ett rejält överskott kvar vid pensionering och utflugna barn. Då kränger de av storkåken och köper ett mindre lägre belånat hus. Dvs en ekvation som kan funka i de eviga uppgångens ekonomi. Kan bli kärvare i verkligheten.

      Radera
    2. -Fastighet värd 5 miljoner och 80% belåningsgrad.
      -Värdestegring 10% årligen
      -Räntekostnad 2%
      -Behåll belåningsgraden 80% och använd de utökade lånen till att betala räntorna och använd resten till konsumtion.

      Efter första året kan du ta ut ca 300 000 kr att konsumera. Det 10 året kan du ta ut drygt 600 000 kr för konsumtion. En lysande kalkyl.

      Radera
    3. Men amorteringskravet och 4.5-årsinkomstkravet omöjliggör en sådan kalkyl.

      Radera
    4. Innan bostadspriserna slutade att stiga var andelen som gick till bolån i häradet av 90%. Nu när skulderna endast ökar med runt 5% årligen har den siffran nog fallit till kring 85%. Av befolkningens samlade skulder är drygt 82% bolån.

      Man får dock inte glömma att en del av bostadslånen gått till konsumtionslån - tex köp av bil genom omläggning.

      Radera
    5. Tack Kurt! Utmärkt kunskap.



      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Kurt

      Tog ett rejält lån på min obelånade lägenhet i somras och köpte, wait for it, aktier i ett onoterat företag i CAD.

      Live by the sword, die by the sword.

      Radera
    7. En anekdot från Stockholmsområdet: "En kompis" köpte villa 2007, belåningsgrad >90%, har konsekvent omvärderat och tagit ut nya lån upp till 90% med nytt låneutrymme, pengarna som tagits ut har placerats i utländska aktier och ETF:er som delar ut pengar månatligen. Ränta-på-ränta har gjort att aktieportföljen nu avkastar mer än två gånger månadslönen per månad, belåningsgrad med ny omvärdering under 50%.

      Klyftorna ökar.

      Radera
  4. Staten (politikerna) kommer självklart skjuta krisen framför sig genom att staten får öka på sin skuldsättning (snart den enda i Sverige som kan låna mer). JÖK-gänget kommer att desperat försöka hålla konjunkturen uppe eftersom de vet att de är körda så fort lågkonjunkturen slår till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju så stater agerar i lågkonjunktur om de har förmånen till det. Öka skuldsättning och initiativ i dåliga tider, minska statsskulden i goda.

      Om man sedan spenderar rätt i lågkonjunktur är en annan femma. Där har jag inte mycket förtoende för JÖK-gänget.

      Radera
  5. Jag är ju ingen professor men är det inte så att den amerikanska staten tagit över mycket av landets skuldkvot? I Sverige har staten varit mer 'ansvarsfull' men istället är det hushållen (och företagen kring finanskrisen) som tagit på sig lånen tack vara ränteläget (Sammanvägd klår USAs skuldsättning Sverige och den skillnaden ökar konstant just nu, inte minst för att USAs statsskuld ökar med 10% per år -dock har Sverige en större andel externa skulder). I Kina är det främst företagen som sitter under ett berg av skulder i den största kreditexpansion världen någonsin skådat.

    I slutändan blir det väl "same same". Svenska staten får ta på sig skulder efter en bostadskrasch. I USA får hushållen ta mer av kostnaden när staten inte kan leva upp till sina skyldigheter mot befolkningen. I Kina får staten ta smällen när kreditbubblan spricker.

    Stagflation. ALLA kommer straffas. King dollar blir säkert sist att ta fyr - men när det väl sker har vi "The greater depression".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenskar är livegna och förväntas lita på att pappa staten räddar dem... hur är det same same?

      Radera
  6. Det blir helt fel att enbart se på antingen privata skulder eller statsskuld . Man bör se dem tillsammans. Då finner man Grekland och Italien inte alls ligger högt men Kanada. Holland mfl ligger i topp. Skandinavien ligger högt men inte i topp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men det är väl så att Sveriges totala skuld ligger någonstans kring kring 250-300% av BNP. I princip bara Japan som ligger före oss. Så att Steve Keen skulle få rätt om djupare kris i Sverige är nog ingen högoddsare.

      Radera
    2. Luxemburg är i klar ledning med 4,8 ggr BNP. Vi har några liberala I länder länder före oss men kvalar klart in på top 10. Men det är trångt på top 25.

      Radera
    3. Men så har vi också SEKetas 😊. Kanske det blir vår räddning

      Radera
  7. Vi har sedan Lehman släckt skuld- och kreditkris med mera krediter. Hur trodde man det skulle sluta?

    I alla fall, för att motverka deppigheten tittar jag numera varje morgon på bussen till jobbet på den utmärkta YouTubekanalen "Epic Economist". Efter en video med denne muntergök så mår jag bättre för så dåligt som han förutspår kan det inte gå. Bara bakgrundsmusiken är värd titten, som hämtat ur BladeRunner eller Terminator när rymdödlorna anfaller. Kanalen får "Flykten från New York" att framstå som en Sörgårdsidyll.

    SvaraRadera
  8. Här är en bra kortare intervju där Steve Keen pratar om Sveriges ekonomi:
    https://www.macrovoices.com/110-macro-voices-all-stars/600-all-stars-19-prof-steve-keen-risks-to-sweden-and-nordic-economies

    SvaraRadera
  9. Jag tror inte på att det blir någon kris, tack vare att vi har kronan och riksbanken kommer genomföra QE. Mer troligt är att vi kommer hamna i samma situation som Sovjet, dvs stagnation. Sovjetsystemet och dagens inflationsdrivna ekonomi är inte helt olika. Principen (centralplanering) är samma men verktygen olika.

    SvaraRadera
  10. "penningsystemhaverister"..?

    SvaraRadera