Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-08-07 09:40

Konjunkturinstitutet reviderar ner BNP-prognos

Konjunkturinstitutet (KI) reviderar ner sin prognos för svensk BNP efter "oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen". Man reviderar ner tillväxten från 1.9% till 1.5% för 2019 och från 1.5% till 1.3% 2020.
Konjunkturläget Mölndals centrum i måndags klockan 16:05.
KI blev alltså överraskade över försvagningen i konjunkturen och reviderar ner tillväxten, men hävdar att landet är kvar i högkonjunktur:
"Sammantaget innebär detta att utsikterna för den svenska ekonomin nu ser något sämre ut än i juni.
Högkonjunkturen bedöms ändå bestå i år, men den ebbar gradvis ut nästa år."
Så att KI:s konjunkturbarometer är negativ och att tillväxtprognosen kommer in på 1.5% är alltså inte något annat än högkonjunktur.
Konjunkturläget Haga, Göteborg, i måndags klockan 17:04.
Interssant är att KI menar att det inte finns något utrymme i statsbudgeten nästa år:
"Budgetutrymmet för nästa år är i det närmaste obefintligt enligt Konjunktur­institutets beräkningar. Budgeten väntas ändå innehålla ofinansierade åtgärder om drygt 20 miljarder kronor, vilket innebär att finanspolitiken i stort sett blir neutral."
Vi kan nog räkna med att regeringen kommer använda detta uttalande till att endast S+MP:s hobbyprojekt kan få finansiering för "det är tomt i ladorna".
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

61 kommentarer:

  1. Och så blir det ingen räntehöjning även nästa år heller. Kanske lutar mot mjuklandning eller pyspunka på sin höjd, en lågkonjunktur vi knappt känner av är min gissning. Sen är väl börs och bopriser i Sverige högre om 5 år igen. Även om man vill att det ska gå ned en aning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Risken med mjuklandning är väl att den blir mer långvarig

      Radera
    2. +1 på Dan. Dvs att det in i det längsta dras ut med reformer och åtgärder.

      Radera
    3. @Mr Perfect: Förmodligen händer ingenting med bostadsmarknaden på några år för att sen stiga igen.

      Radera
  2. Guldet fortsätter rusa. Snart 1500.

    Är den globala inflationen slutligen här?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en seglivad myt att guldet är det bästa skyddet mot inflation, och nu faller kopparpriset vilket ej är inflatoriskt. Tvärtom är guldet det bästa skyddet i en deflation och guldet är i första hand kontracykliskt.

      Radera
    2. Borde inte guldpriset öka ungefär i takt med inflationen eftersom det finns en begränsad mängd, och därmed fungera som "store of value" vilket brukar anges som målet med att investera i guld? Bara undrar.

      Varför tror ni att guldpriset stiger? Diversifiering och "säker hamn" relativt andra tillgångsslag?

      Radera
    3. Croix, Ja, vad ska man köpa ifall man vill kliva av från aktier och fastigheter inför kommande lågkonjunktur? Bankkonto med nollränta är inte så lockande.
      Och obligationer har negativ ränta.

      Det finns bara ett alternativ kvar.

      Radera
    4. Guldpriset stiger bla pga fallande börser, negativa realräntor och allmän oro för sämre tider och deflation. Guldet stiger även vid inflation och valutaförsvagning men det gör även många andra tillgångsslag. Det är alltså det förra scenariot som gör guldet unikt. Kanske dags för nytt gästinlägg?

      Radera
    5. Verkligen typ nu. Var uppe på 1510. Guldaktier går som tåget, fin hävstång. Hoppas man har rätt.

      Radera
  3. Utvecklingen för bostadspriserna på på husmask ser verkligen dystra ut för augusti så här långt.

    Låg omsättning ännu men generellt verkar bara de allra minsta bostäderna säljas, och trots det i flera fall nedgångar på årsbasis, eller i några fall små uppgångar men för de områden som gått upp har de genomsnittliga storlekarna på bostäderna minskat avsevärt.

    Ser så drastiskt ut att jag tror det handlar mer om att bankerna blivit mer restriktiva med att ge lån nu när ökad arbetslöshet kan väntas. Och de köpare som finns kvar rättar munnen efter matsäcken som de trots allt får från banken. Alla måste ju bo, men kanske inte på 100kvm.

    Har svårt tänka mig att hela marknaden av köparkollektivet skulle bli snåla samtidigt på det här viset.

    Kanske för tidigt att dra slutsatser efter bara en fjärdedel av månaden men man ska nog hålla ett öga på bostadsmarknaden den närmaste tiden. Kan bli ett ordentligt bojsänke på den svenska ekonomin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spekulerande inlägg med för snabba slutsatser. Gäller detta hela Sverige? Finns ju som sagt rejäla regionala skillnader. Tycker det är ett jäkla tryck på bostäder i öresundsregionen och kan inte se någon avmattning. Folk som jobbar med bygglov och planering på kommunerna här går fortfarande på högvarv.
      Rent prismässigt brukar ju juli dessutom vara en taskig månad.

      Radera
    2. Nu har inte husmask uppdaterats på ett par dagar så det för sig inte riktigt om en fjärdedel av månaden. Tittar du istället på penates som uppdaterades idag så ser priserna rätt normala ut med en dipp i början av augusti men återhämtning de senaste dagarna. Jag skulle vänta tills månadsskiftet börjar närma sig innan jag skulle dra några slutsatser på husmask siffror.

      Radera
    3. Mr Perfect, Istället för att spekulera så kan du gå in på husmask och titta själv.
      Du verkar tycka bättre om att spekulera och skriva än om att läsa vilket underskrivs av din kommentar om juli.

      Martin, Enligt hemsidan så är den i alla fall uppdaterad idag, 7/8. Sen håller jag med om att det är lite ont om mätpunkter ännu, vilket jag redan nämnt.

      Radera
    4. Nu har jag kollat Penates och kan inte se att den visar någonting annat än vad jag sagt. Bortsett från att den inte redovisar den genomsnittliga storleken på bostäderna.

      Radera
    5. Kent: Jag är med dig här. Det ser ganska illa ut. Snittet maskerar också en del skillnader mellan olika kategorier. Det ser tex riktigt illa ut när man börja gräva lite i olika storleksintervall och stadsdelar i tex Stockholm. Ta till exempel lgh mellan 85 och 110 kvm på Östermalm/Vasastan. Dessa har fallit kraftigt i pris. Små 1-2 rum har istället stagnerat eller kanske ökat lite i pris. Absoluta pristaket för lånefinansierade lgh har sjunkit.

      Radera
    6. @Kent Husmask redovisar data från 587 försäljningar av bostadsrätter i riket i Augusti. Booli har fått in 748 försäljningar av bostadsrätter i Augusti. Även om någon försäljning från idag kan vara registrerad saknas flera dagars försäljning fortfarande i Husmasks redovisning.

      När det gäller Penates ser jag inte riktigt vad du menar med att utvecklingen skulle se dyster ut. Priserna tangera årshögsta som vi hade i juli och är en liten bit under samma period i fjol.

      Radera
    7. @ Jake. Husmask registrerar två(!) östermalmslägenheter i Augusti. Adderar vi vastastanslägenheter har vi hela 9 lägenheter totalt. Tittar vi på intervallet 85 - 110 kvm i båda dessa områden är vi nere på två objekt totalt. Hur kan du dra några som helst slutsatser baserat på detta?

      Radera
    8. Ursäkta, jag tittade fel. Totalen för intervallet 85 - 110 kvm ska vara 1 lägenhet för båda områdena under augusti (ingen östermalmslägenhet är registrerad i skrivande stund)

      Radera
    9. Mopongo: Kollar inte bara på aug. Det är fler observationer om du kollar längre tillbaka från 2013 och fram till juli 19. Volymerna ser ut att ha gått ner, vilket i sig är illa. Man får dra vilka slutsatser man vill, men det ser inte lysande ut. Vi får se i höst. Men förändringen i den totala bolånetillväxten har sjunkit från ATH 2016.

      Radera
    10. @ Jake. Jag ser inte riktigt att volymerna skulle ha gått ner. Priserna verkar också följa mönstret med stigande priser till 2017, stor nedgång och sedan långsam återhämtning. Nu kanske jag tittade lite slarvigt så förklara gärna hur du menar.

      Radera
    11. Kent. Av dina inlägg att döma så läser du och tolkar in saker som du vill att det bli.
      Fick inget svar om regionala skilllnader? Sthlm behöver inte vara vägledande hur bopriserna nationellt ska utveckla sig.

      Radera
    12. Mr Perfect, Som jag sa så finns svaret på dina frågor hos husmask.

      Ingen mening att jag skriver mer för ni kommer bara misstolka, vrida, vända och försöka få trygghet när ni greppar efter halmstrån på vägen neråt.

      Radera
  4. Jag skulle vilja se ett analytiskt inlägg om varför allt förfaller trots att vi haft så goda tider. Ifall vi inte kan sköta enkla saker som fasadrenoveringar av offentliga byggnader trots den längsta högkonjuktur som existerat så måste det vara fel i hur vi mäter en högkonjuktur.

    SvaraRadera
  5. OT: Guldet kostar nu 460 kr per gram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. GLD parabolic är sannolikt vad som väntar. Man vill vara tidigt inne på detta rally.

      Radera
    2. Gärna i fysiskt också.

      Radera
    3. 465:-
      Det rör på sig ordentligt nu.

      Radera
    4. Danska kronan upp 3 öre mot SEK idag, och dagen är inte slut än.

      Radera
    5. Nog dags för sälj kort nu

      Radera
  6. "Högkonjunkturen bedöms ändå bestå i år, men den ebbar gradvis ut nästa år."
    Är det självironi där på något sätt hos KI?

    SvaraRadera
  7. Jag skulle vilja se en graf de kommande fem åren med hur många individer som uppbär försörjningsstöd i någon form, hur många som får bidrag med barn- och studiebidrag utbryter, samt de arbetandes inkomster i SEK, EUR och USD i olika klasser.

    För mig framstår det som självklart att välfärden kommer att bryta samman eftersom folk inte accepterar ett nytt 70-tal och motsvarande avdrag är orealistiska (typ fulla ränteavdrag).

    Frågan är vad regeringen tar sig till. Konfiskation? Tvångsinväxling av utländsk valuta? Alla som har hyrs påförs nya lån som går till statskassan?

    Personligen tror jag vi får se kvadrstmeterbaserad fastighetsskatt och behovsprövad pension.

    När vi väl genomfört strukturreforer lär vi stå med ännu fler som aldrig får jobb. Tror den här lågkonjunkturen kan innebära genombrottet för de nya daglönsrna, typ Amazon's zero hour contract.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äntligen någon som är är lite klarsynt. Tror mkt av det du säger snart är realitet. 20 år med bostadsuppgång och fallande räntor ha vaggat in folk i någon slags bubbla där konsensus är fortsatt oändligt låg ränta, stigande huspriser, välfärden finns alltid där.
      Vi kan mkt väl stå inför en situation I Sverige med stigande räntor när kronförsvagning eskalerar och risk och spekulation kommer in. Där Ingves står ganska naken.
      Just idag är vi uppe på på 2008:s krisnivåer för kronan och en skuldsättning vi inte någonsin sett.
      Marknaden har dessutom inget förtroende för denna regering av helt naturliga skäl.
      Inte barkbröd till frukost kanske, men övertygad om att det blir mkt tufft i Sverige med alla enorma strukturproblem bl.a. bostad och arbetsmarknad. Och marknaden vinner alltid över Riksbanken i slutänden.

      Radera
    2. Klarsynt? Snarare en fullständigt dystopisk framtidssyn.

      Radera
    3. Jag tycker också det är märkligt att det så sällan redovisas hur många som har bidrag och vilken typ av bidrag samt hur många som jobbar. Det är ju som det är varför hymla? Vi har den inkomst/utgiftssammansättningen som vi har. Undrar varför di inte har artiklar om detta ex.

      Radera
    4. Antagligen för att såväl andelen som antalet människor som försörjs av sociala bidrag (Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd) har varit sjunkande sedan 90-talet. Dock med vissa fluktuationer. Det blir liksom inte några braskande rubriker av en sådan utveckling...

      Radera
    5. Skulle också vilja veta mer om hur många/andelen som får sina hyror betalda av det allmänna i områden som exempelvis Fittja, Alby och Norsborg utanför Stockholm. Kanske Botkyrkahem han säga hur många hyror som kommer från socialtjänsten? När kommer det en studie?

      Radera
    6. Även när det kommer till bostadsbidrag har antalet familjer som erhållit gått ner kraftigt de senaste 20 åren. Nu kan det också vara bra att veta att det är försäkringskassan som betalar ut bostadsbidrag och de har statistik som sträcker sig tillbaka till 1999. Dock är datan enbart på länsnivå men vi kan ändå konstatera att antalet familjer med bostadsbidrag har minskat från 57 799 familjer 1999 till 25 340 2018. En minskning med över 50%...

      Radera
    7. Jag skulle betala mycket för en sån undersökning

      Radera
    8. *ovanstående gäller söt så Stockholms län där Fittja, Alby och norsborg ligger

      Radera
    9. Ja men nu handlade det om hyror som betalas av det allmänna. Inte om bostadsbidrag. Det verkar som om du Martin Andersson alltid hoppar in när det vädras lite samhällskritik. Då går du in som försvararen.

      Radera
    10. Man påstår ju generellt att de som lever olika typer av bidrag har minskat. Men jag tror det bara är en dimridå.
      Man skall istället titta på samhällets totalkostnad per individ i förhållande till vad individen bidrar i form av skatt.
      Där tror jag vi skulle se siffror som ger vad jag tror visar fullständigt skenande kostnader sen 90 talet.

      Radera
    11. @Löttinge. När kommunen betalar hyran gör de detta genom det ekonomiska biståndet som jag skrev om ovan. Anledningen till att jag kommenterar är att så mång härinne är så snabba att överdriva eller sprida myter så fort de får möjlighet att spridan narrativet att Sverige är på dekis (ofta kopplat till imvandring).

      @Bengt. Då är du välkommen att visa det. Statistiken är ofta offentlig och det krävs egentligen inga magiska förmågor i att hantera sökprogram för att hitta det.

      Radera
    12. Intressant Martin, gäller det alla delar av Sverige. Varför tror du siffrorna är så lika över tid? Tänker bla på allt prat om skenande sjukskrivningar och behovet att minska dessa.
      Jag tror absolut invandringen kostar - mat och uppehälle för hundratusentals där jobb skaffas efter i snitt 8 år om det skaffas alls kommer självklart att kosta pengar (känns naivt annars). Självklart ställs olika grupper mot varandra när det finns en ändlig pengapåse.

      Radera
    13. @andromeda. De regionala skillnaderna är betydande. Lägst andel av bidragsförsörjda hushåll hittar du i storstäderna Och högst andel hittar du i landsbyggdskommunerna.

      Givetvis kostar flyktingar statsfinansiellt (invandrare är dock mer tveksamt). Det tycker jag att Ruist be belagt bra med sin studie. Däremot är kostnaden knappast systemhotande. Vilket han också belägger bra med sin studie. Och det skulle inte förvåna mig om landsbygdsbor är en ungefär lika stor statsfinansiell kostnad.

      Radera
    14. Jag skulle också hävda att kostnaderna har gått ner kraftigt men att det finns en föreställning om hur bidragstagare urholkar vår välfärd och den föreställningen måste politiker förhålla sig till. Oavsett hur verkligheten ser ut.

      Radera
    15. Lägst andel men högre antal antar jag?

      Radera
    16. Tror det men jag vet inte säkert. Här är inspelningarna och andelarna enligt scb: Kommungrupp

      Andel

      Pendlingskommun nära storstad
      9,8

      Storstäder
      12,2

      Landsbygdskommun med besöksnäring
      12,6

      Större stad
      13,8

      Pendlingskommun nära större stad
      14,3

      Mindre stad/tätort
      14,4

      Pendlingskommun nära mindre tätort
      16,4

      Lågpendlingskommun nära större stad
      16,6

      Landsbyggdskommuner
      17,0

      Radera
    17. @Martin, statistiken för vad en individ kostar samhället totalt finns inte och skulle behövas, däremot vad individen betalar i skatt. Behövs dessutom ingen statistik för att förstå att samhället idag har enorm mkt större kostnad kontra intäkter för individerna än på 90 talet. Och för vissa grupper tyvärr helt enorma. Titta tex på hur mkt pengar kommunerna saknar för att bibehålla sin verksamhet.

      Radera
    18. Jag tror klyftan mellan närande och tärande kommer öka. Det är så lätt att jämföra kostnader ex varför får min sjuka mamma inte plats på ett ålderdomshem (för att det är för dyrt) samtidigt som boende helt betalas åt andra utan motprestation. Varför är klasserna så stora, sjukhuset så underbemannat, den lokala busslinjen indragen - pengarna räcker ju till x & y. Ju mer välfärden dras ner desto hårdare tror jag åsikterna kommer att vara. Just för att det är så lätt att jämföra.

      Radera
    19. Martin:
      Instämmer. Många här inne har en överdrivet negativ framtidsbild och vrider och vänder på statistiken till sin favör. Nåja, det är ju en jävla preppningsblogg så man får väl acceptera läget. Men det behövs en stark motpol här inne.

      Radera
    20. @Bengt. Jag är rädd åt jag inte riktigt förstår vad du menar. Vad är det för kostnader du pratar om och varför skulle de vara enormt mycket högre idag? Och hur tänker du att man ska slå ut det på individer? Som ett genomsnitt kan du väl bara ta kommunens kostnader och slå ut det på innevånarna. Om du mest är intresserad vad en flykting kostar kan du väl läsa Ruists rapport. Och nej, kommunerna saknar i regel inte pengar för sin verksamhet. Enskilda kommuner har haft problem och vi får se vad som händer med lågkonjunkturen men så har det varit sen dackefejden...

      @andromeda. Ja, det är lätt att jämföra men folk gör inte det i regel. De håller ofta upp fingret i luften och känner att det är på ett visst sätt. Och sedan hävdar de att deras känsla är fakta. Och då blir jämförelserna djupt problematiska.

      @perfekt. Hehe. Ja, det är sant. En preppingblogg har med största sannolikhet en slagsida mot det mer negativa hållet.

      Radera
    21. @least - vi fyller på med människor som har svårt att få ett normalt jobb, andelen över 80 år exploderar, bostadspriserna gör det svårt för unga att flytta hemifrån, kronan sjunker, regeringen är upptagen med att lösa icke-problem. Vad är det som är dystopiskt med mitt inlägg?

      Försök se BBC-dokumentären "Broke" som handlar om just detta. Vanliga svennar med jobb (i UK) som har svårt att få tillvaron att gå ihop. BBC är liksom kända för kvalitet även om det liksom med CNN är lite vänsterarning på dom.

      Radera
  8. Behovsprövad pension tror jag inte något parti kommer eller vågar föreslå inom överskådlig tid. Där lär finnas andra behovsprövande utgifter för staten att först kika på istället i såfall.

    SvaraRadera
  9. "Budgetutrymmet för nästa år är i det närmaste obefintligt "

    Men de med de högsta inkomsterna ska få sänkt skatt med 5%.

    Ska bli intressant att få se regeringskris eller politiska krumbukter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sänkt skatt innebär inte sänkta skatteintäkter. Många företagare som lagt sig precis under värnskatt (60000:- SEK per månad, typ?) kommer nu ta ut betydligt högre lön, eftersom det nu inte blir värnskatt och därtill ges ökat utdelningsutrymme med lägre beskattning enligt 3:12.

      Radera
    2. Tror inte heller det innebär mindre intäkter. Skatten var symboliskt inte logisk.

      Radera
    3. Nä, de med högsta inkomsterna är inte speciellt intresserade av den där marginalskatten.

      Det är arbetarklass som kommer att känna av denna skattesänkning. Vilket är positivt, om än en extreeemt liten förändring i ett system som fortsatt hatar värdeproduktion och duktiga människor.

      Radera