Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-08-16 09:24

Icke-inflationen: Matpriserna upp 4% - är den svagare kronan orsaken?

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har på ett år stigit 3.83% enligt SCB:s KPI, trots att KPI bara stigit 1.7%. Frågan är om detta beror på den försvagade kronan?
Hamburgare på Bull Burgers i Kinna.
KPI-beräkningarna innehåller olika metoder för att reducera inflationen, t ex kvalitetsjusteringar och substitution, samt vägningar hur mycket något bidrar till KPI. Resonemanget är generellt att om något går upp i pris så lägger man pengarna på något annat. Detta är dock svårt med mat, eftersom att äta är en förutsättning för att överleva och kunna konsumera. SCB ändrar dock vägningen av livsmedel i KPI av och till, och vikten har varit t ex både 138 och 140 det senaste året. I takt med att folk får mer pengar i plånboken kan man förvänta sig att andelen av konsumtionen som är mat också ändras. Dock har vikten ökat från 138 till 140, samtidigt som matpriserna stiger. Kanske för att matpriserna stiger snabbare än lönerna?

Värst är de stigande matpriserna för de som är mest utsatta. Ju lägre inkomst, desto större andel av din konsumtion är just mat. Så exempelvis pensionärer drabbas hårt av stigande matpriser. Har pensionerna höjts med 4% senaste året? Om inte, så har pensionärerna tvingats lägga allt mer av sina pengar på mat.

SCB:s exakta sätt att räkna ut KPI är förstås hemligt för att ingen ska kunna manipulera indexet. Det är dock rimligt att anta att substitutionsmetoden gör att SCB alltid tittar på det billigaste alternativet, t ex det billigaste vetemjölet eller det billigaste nötköttet. Och billigast mat är importerad mat

Och importerad mat har stigit rejält i pris. T ex är grönsaker, som oftast är importerade på grund av att vi bor nära polcirkeln på Alaskas breddgrader, det som stigit mest i pris och är upp drygt 12% på ett år. 

Så frågan är om skenande matpriser helt enkelt beror på den allt svagare kronan?
Årstakt i förändringen av valutakorgen KIX-index och livsmedelspriser i KPI.
Livsmedelspriserna är upp 3.83% på ett år. Valutakorgen KIX, som väger svenska kronan mot en korg av valutor hos länder Sverige handlar med, är upp 3.1%.

Korrelationen mellan förändringen i svenska valutan och livsmedelspriserna är 0.19 under perioden 2015-01 till 2019-07, dvs mellanstark. Sedan den aktuella försvagnignen av svenska kronan inleddes 2018 har korrelationen rent av gått ner något och är 0.16.

Det finns alltså ett samband, men det är inte tydligt.

Vad vi vet är att matpriser sätts internationellt. Svensk mat har i Sverige sedan ett premium ovanpå detta, då svenskar till viss del är beredda att betala mer för maten, men min tes är att SCB bara tittar på det billigaste alternativet, som en konsekvens av substitutionsprincipen. Och billigast är sällan svenskt.

Om matpriserna stiger på grund av den svagare kronan så är alltså grundorsaken Riksbankens havererade penningpolitik, som nu direkt slår mot de svagaste grupperna i samhället via högre matpriser. Men som jag brukar skriva - man får väl suga näring ur hörnet på platt-teven istället, eftersom elektronik blivit billigare och därmed har vi inte någon inflation att tala om. För vem behöver mat när det finns billig elektronik?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

32 kommentarer:

  1. Är hur indexet räknas ut verkligen hemligt? Har du gjort nån begäran till SCB? Hade varit intressant att veta vilken sekretessbestämmelse dom skulle neka ett utlämnande.

    SvaraRadera
  2. Helt klart, det är bara att fråga ICA och Axfood så ser man att priserna stiger snabbare än KPI för livsmedel och att vi därför lägger större andel av disponibel inkomst på mat.

    Det är också en av anledningarna att garantipensionärerna sakta men säkert kommer få sämre levnadsstandard -- vilket också är anledningen att en given julklapp vid varje valrörelse är att höja den reala nivån på garantipensionerna och låtsas som om det är en generös reform, när man i själva verket bara återställer pensionärernas köpkraft (eftersom de köper mer mat och tjänster, och mindre elektronik, typ).

    SCB kan nog berätta en del om hur de räknar ut sin matprisinflation, särskilt hemligt är det knappast. Man kan ju börja med dokumentationen av KPI hos SCB, specifikt sidan 37:

    "2. Urvalsramar och produkturval för dagligvaror"
    [...]
    Urvalsmetod

    För alla varor under det här systemet, det vill säga djupfryst, konserver,
    specerier och artiklar för tvätt och personlig hygien, dras varianturval men
    utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella samtidigt som de i hög grad är
    desamma från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras med
    urvalssannolikheter proportionella mot omsättningen, ett urval för varje block
    inom dagligvaruhandeln."

    Man kan absolut ifrågasätta de statistiska metoderna och SCB kan nog ställa upp med mer information om man ber dem. Att det skulle vara substitution mot billigaste alternativ i respektive produktgrupp låter helt påhittat, enl ovan är det snarare viktat efter omsättning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge inte de enskilda faktiska artiklarna redovisas kan ingen kontrollera SCB:s siffror. Vilka mjölkpaket mäter man priserna? Och i vilken butik? När? Det är visst hemligt.

      Radera
    2. Även vilka parametrar man tittar på vid kvalitetsjusteringen. Vilka kvalitetspunkter avgör t ex en platt-teves pris? Är det t ex upplösningen? Strömförbrukningen? Storleken på skärmen? Uppdateringsfrekvensen i Hz? Smarta funktioner? Hemligt.

      Radera
    3. Japp,rådatan är borta för allmänhetens beskådan.
      Varför?

      Radera
    4. Vi kan väl börja med att diskutera maten, eller? Är ju det blogginlägget handlar om.

      Då verkar det vara både kassaregisterdata och slumpmässiga urval som används. Var är fel med metoden, specifikt så som den beskrivs i dokumentet jag länkade?

      Radera
    5. Specifikt saknas VAD maten man räknar på faktiskt kostat.
      Läser du inte inläggen ovan?
      "VAD kostar" är frågan.

      Radera
    6. Och svaret är alltså att det är ett slumpmässigt urval, proportionellt mot omsättning.

      Jag förstår att exakt vilken vara som just den här månaden ramlade in som representant för en viss undergruppinte är publicerat. Så jag håller med om att det urvalet i den meningen är hemligt.

      Dock. Jag påstår att detta inte har någon större betydelse, då ett slumpmässigt urval av den här typen inte borde leda till systematiska underskattningar. Min kritik var att blogginlägget pekade på en _medveten_ substitution mot billigaste alternativet, och att det skulle ske ser jag inget stöd för någonstans utan det är något som Lars hittat på i inlägget.

      Men för all del, jag kan dra en fråga till SCB. Det här är absolut intressant att gräva i. Om du nu hittar systematiska fel i KPI så lovar jag att det har stor betydelse.

      Radera
    7. Med tanke på hur avgörande KPI är för folks privatekonomi (löneförhandlingar, Riksbankens styrränta, uppräkningar av olika index och ersättningar, skattenivåer etc) så är det rätt förvånande att inte allmänheten tillåts granska rådatat. Vi ska bara acceptera SCB:s siffror. Normalt skulle offentlighetsprincipen göra att datat kan begäras ut och detaljgranskas.

      Radera
    8. Det rimliga är att de mäter snarlika, men olika saker varje gång (Samt två gånger om året). Efter undersökningen redovisar de sedan vilka varor som varit underlag denna gången, samt prisutvecklingen på dessa över ett års tid.

      Radera
  3. Riksbanken jagar sina väderkvarnar medan vanligt folk får det sämre.

    Allt annat lika, så skulle fallande KPI vore bra. Saker skulle bli billigare samtidigt som det skulle finns mer pengar över till annat. Hjulen skulle snurra snabbare och fler få jobb.

    Skulle vi dock få minskande penningmängd, så som 2008-2009, då skulle det inte finnas pengar att handla för. Folk skulle få sparekn och affärer tvingas sänka priserna för att få köpare. Det skulle sen leda till fallande KPI. Det vore inte bra, men där är vi inte nu.

    Det gäller att skilja på orsak och verkan.

    SvaraRadera
  4. Var den bilden från bull burgers smygreklam, (för du brukar väl skriva när det är reklam), eller är bull burgers verkligen så awesome som dom ser ut på bilden.

    Jag har noterat en rejäl sänkning av kronan mot USD och GBP, och då är ändå GBP fallande pga. BREXIT så svenska kronan visar inte direkt styrka just nu.

    Någon skrev väl att valutafösvagningen påminner om ett land som fått inbördeskrig (eller nåt).

    Sen tycker jag det blivit märkbart dyrare sedan jag sist gjorde nedslag till jul, det är väl mest matpriser man reagerar över både restaurang och butik för man köper ju i stort sett samma produkter som förra semestern och det "känns" som totalen blivit lite dyrare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bull Burgers är verkligen så awesome. Ska skriva separat inlägg om "världens bästa hamburgare (tm)".

      Radera
  5. Enligt SCB utgör livsmedel 14% av deras KPI-korg. Tillsammans med transport som utgör lika stor andel är det näst störst. Boende är störst med strax över 23% av korgens värde.

    SvaraRadera
  6. Jag har också funderat på hur det fungerar exakt.

    T ex:

    50% köper ekologisk färsk svensk fläskfile för 229 kr/kg.
    25% köper färsk svensk fläskfile för 149 kr/kg.
    25% köper fryst dansk fläskfile för 60 kr/kg.

    Ett år går

    25% köper ekologisk färsk svensk fläskfile för 279kr/kg.
    25% köper färsk svensk fläskfile för 169 kr/kg.
    50% köper fryst dansk fläskfile för 70 kr/kg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Priset har ju gått upp för alla fläskfiler men samtidigt lägger vi mindre pengar per kilo fläskfile.

      Radera
    2. Jupp, substitutionsprincipen. Således har priset på fläskfilé gått ner, inte upp, och KPI backar. Maten blir billigare...

      Radera
    3. Wofser, känner du dej inte tillräckligt informerad av scb sidan 37..
      Datan är dold för allmänheten,varför?

      Radera
    4. Ja, det är en intressant fråga. KPI viktar ju efter konsumtion, så det kan absolut vara så att man substituerar in billigare alternativ efter hand. Dock har väl t ex andelen ekologisk försäljning ökat, etc? Har vi verkligen stora effekter av detta på årsbasis? Huvudgruppen viktas inte om så ofta, men hur är det med urvalen i undergrupperna?

      Bra frågor.

      Radera
    5. Ok,
      Blir maten dyrare så väljer fler fryst fläskfilé och mer av den färska får frysas och blir då billigare.

      Snittpriset för såld fläskfilé blir lägre?

      Radera
    6. Jag tänker inte uttala mig tvärsäkert men jag har för mig att ekologiskt har minskat 2018.

      Angående kött så finns en hel del pseudokött/vegetarisk alternativ det hade varit intressant att se viktningen där emellan.
      Låt säga SCB får för sig att våra gamlingar väljer Quorn som alternativ till svensk fläskfilé?

      Radera
  7. Även inhemsk mat lär ju gå upp i pris när kronan försvagas eftersom det mesta prissätts på en internationell/EU marknad.

    SvaraRadera
  8. Är det någon som vet vad butiken betalar för säg ett kilo Kungsörnens spaghetti.
    Vore väl intressant att se marginalerna.
    Ett kilo potatis som ut till kund kostar 16 kr, köps in för 1,50 kr?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Total rörelsemarginal är alltid låg i dagligvaruhandeln pga personal och hyra/kylning/transport etc, men vad bruttomarginalen på varorna är är en bra fråga...

      En snabbgoogling hittar den här rapporten. Se sid 9.

      Totalt dagligvaruhandeln:
      Bruttomarginal 25% i medel, 30% median.
      Rörelsemarginal: 2,6% i medel, 1,9% median.

      Bra fråga om inköp av spaghetti, vad kan man få för pris där tro om man är ICA-butik?

      Radera
    2. för länge sedan hörde jag att om bonden skänkte bort sina produkter så var slutpriset minst 5krkg till konsument, och om grossistpris är tex 10kr+m så brukar det bli 19.90 till konsument.

      Radera
  9. OT kanske men men... Ett kilo italiensk spaghetti på Lidl 8,50.
    Ett kilo svensk king edward, Lidl 10 kr.

    SvaraRadera
  10. Stigande drivmedelspriser pga fallande krona och stigande beskattning driver rimligen upp priserna även för inhemsk mat.

    Särskilt sånt som kallas "ekologiskt" (=arbets/dieselintensivt) eller transporteras längre sträckor.

    SvaraRadera
  11. Alltså... problemet med alla sådana där modeller är väl delvis att det utgås från en rationell ej traditions, eller vanebundna konsumenter?
    Samtidigt som många är ju vanebunda tex:
    - det här brödet är gott.
    - köp just det här märket av kex.
    - barnen gillar bara just den här pastan och jag orkar inte tjafsa
    - diskmaskinen skall ha finish, inte Yes.
    Osv osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen finns det dom som inte tittar på priset, utan bara plockar det som de vill ha.

      Radera
    2. Ja det är nog de flesta faktiskt.

      Radera
  12. Några ingenjörer här? Med tanke på hur svårt det är att bara definiera inflation, hur många värdesiffror bör måttet ha?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så många som lägst antal i ingående tal såklart. Jag gissar på två.

      Radera