Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-08-10 09:28

Lägst marginalskatt för egenföretagare med lön över brytpunkten

Många egenföretagare tar inte ut lön över brytpunkten för statlig skatt för att undvika marginalbeskattningen. Men vill eller behöver man ta ut intäkter ur företaget från över brytpunkten så är det bästa att på marginalen ta ut två tredjedelar som lön och en tredjedel som utdelning. Grafer och siffror nedan.
Ta ut pengar ur företaget till den där båten kanske? Björkö utanför Göteborg.
Med reservation för eventuella missuppfattningar, förenklingar och räknefel - konsultera din ekonomi- och skattekonsult för att bekräfta.

Orkar du inte läsa en massa tjat om 3:12, hoppa direkt till nästa fetstil för resultatet.

Beskattningen av egenägt aktiebolag är relativt enkel, men omgärdas av mystik och kallas 3:12. Kanske drivs denna mystik av olika ekonomi- och skattekonsulter, men det är egentligen inte så komplicerat. Utbetalad lön (även din egen) blir löneutrymme, och hälften av detta löneutrymme får tas ut som utdelning enligt huvudregeln. Eller så följer man förenklingsregeln och får ta ut i år 171 875:- SEK som utdelning och nästa år 177 100:- SEK. 

Tar man ut utdelning över detta beskattas den som lön, dvs sannolikt med 50% marginalskatt. Att ta ut utdelning innan man nått ca 41 000:- SEK i lön är onödigt dumt, eftersom man då går miste om avsättningar till statlig pension, som också har en övre brytpunkt, och får även lägre SGI vid sjukdom. Privata försäkringar påverkas också.

Försvårande är den statliga skatten om 50% som sätter in vid inkomster över 490 700:- SEK eller 40 891:- SEK i månaden om man så vill. Många egenföretagare väljer därför att bara ta ut dessa 40 891:- SEK som månadslön för att undvika marginalskatten och tar sedan ut utdelning. Utdelningsbeloppet kan då alltså bli 243 500:- SEK, som först beskattas med 21.4% bolagsskatt och sedan två tredjedelar av 30% kapitalskatt, dvs 20%. I kontrast tas först ut en arbetsgivaravgift på 31.42% ut ovanpå lön, och sedan alltså 50% i marginalskatt, om man tar ut pengar som lön.

Därtill finns idag fortfarande värnskatten om fem procentenheter över ett ytterligare högre belopp. Denna värnskatt försvinner dock från årsskiftet enligt JÖK:en och eftersom de flesta redan tagit sina utdelningar i år bortser vi från denna i detta blogginlägg.

Marginalskatten på ren lön är 62.0% (1/1.3142*0.5=0.380). Marginalskatten på lönebeskattad utdelning är 60.7% (1*0.786*0.5=0.393) och alltså något lägre än att ta ut pengarna som lön. Men det går att få ännu lägre marginalskatt. Skatten på utdelningsbeskattad utdelning är 37.1% (1*0.786*0.8=0.629).

(Det finns också spärrlön, där låg lön kan begränsa möjligheten till utdelning, men det blir ett icke-problem nedan.)

Min redovisningsansvarige har gett rådet är att ta ut faktisk riktig lön, för det ger lägst total beskattning tack vare utdelningsutrymmet. Nedan visar jag att detta är korrekt, givet förutsättningarna.

Förutsättningarna är att man tagit ut lön upp till brytpunkten om 490 700:- SEK, och även tagit ut alla andra varianter skattemässigt gynnsamma former man har behov eller möjlighet till, t ex tjänstebil, maximal tjänstepension osv, samt gjort önskade periodiseringar, investeringar och annat. Kvar finns alltså pengar man kan, vill eller behöver ta ut ur bolaget och göra privata. Det är nu dessa pengar vi diskuterar här. Upplägget gäller även om du har anställda, förutsatt att du redan tagit ut maximalt med utdelning på de anställdas löneutrymme, men blir lite annorlunda i början. Principen kvarstår dock, men inga räkneexempel ges på det senare.

Eftersom 50% av löneuttaget (med 62.0% marginalskatt) leder till utdelningsutrymme (med 37.1% beskattning), så tjänar man direkt på att ta ut högre lön om man vill ta ut mer än brytpunktslönens 243 500:- SEK och får lägre skatt om man tar ut lön över brytpunkten. Fördelningen blir naturligtvis 66.7% lön och 33.3% utdelning.

Resultatet nedan är att man från första kronan över 243500:- SEK tjänar på att ta ut 66.7% som lön och 33.3% som utdelning.
Pengar i företaget före skatt och efter uttag med marginalbeskattning.
Vid ett ytterligare uttag på 250 000:- SEK är beskattningen 62% som lön, 37.6% som utdelning och 37.4% som utdelning upp till redan intjänade 243 500:- SEK och ovanför detta 66.7% lön och 33.3% utdelning.

Sedan blir kombinationen 66.7% lön och 33.3% utdelning ("lön+utdelning") bara mer och mer fördelaktigt. Lönevarianten förblir beskattad med 62.0% och bortses här ifrån.

Marginalskatten stiger sedan fort.

Vid 500 000:- i uttag är 100% utdelning beskattad till 49.1% och lön+utdelning 45.6%. Vid ett uttag på 1 000 000:- SEK är utdelning beskattad till 54.9% och lön+utdelning 49.6%. Vid 2 MSEK i uttag är siffrorna 57.8% respektive 51.7%. Det procentuella gapet mellan beskattningsformerna ökar med beloppet, och beloppet ökar också. Vid en halv miljon skiljer sig beloppen 17 865:- SEK till fördel för lön+utdelning, vid en miljon 52 944:- och vid två miljoner 123 101:-.

När beloppen går mot oändligheten går marginalskatten mot 60.7% för utdelning och 53.7% för lön+utdelning och skiljer sig alltså sju procentenheter. Enbart lön ligger förstås kvar på 62.0%.
Marginalskattenivåer lön (rött), utdelning (grönt) och lön+utdelning (blått).
Ska pengarna ut ur företaget är det mer lönsamt att ta dem som lön+utdelning än enbart som utdelning (om det inte handlar om att avveckla ett vilande företag, men det är en annan historia).

Detta gäller förstås inte pengar som redan vinstbeskattas med bolagsskatt och sedan sparats i företaget. Att ovanpå bolagsskatten dessutom senare betala arbetsgivaravgifter är förstås hål i huvudet, om man nu inte använt periodiseringsfond (som väl kan vara 25% av vinsten). Det som redan bolagsbeskattas ska förstås tas ut som utdelning oavsett, även om det blir med lönebeskattning på 50%. Hellre det än 62%. 

Kom ihåg att löneutrymmet än så länge får sparas, och kan användas till utdelning längre fram om det inte utnyttjas. Även om du inte ska ta ut utdelning kan det alltså vara en bra idé att inte snika runt vid brytgränsen för löneuttaget.

Diskutera i små grupper och kontakta din ekonomi- och skattekonsult när du planerar löneuttaget resten av året. Det kan alltså vara bättre att sluta snika runt med lön precis på brytgränsen, och istället ta ut betydligt högre lön för att få löneunderlag enligt huvudregeln.

Upplägget har fungerat redan tidigare, men blir från årsskiftet mer lönsamt enligt ovan när värnskatten avskaffas. Sänkt skatt kommer göra att fler företagare således tar ut lön och utdelning ur sina företag och därmed betalar in mer skatt till staten än om skatten hade varit högre. Lafferkurvan lever.

En anledning till att ta ut utdelning kan vara att "3:12-reglerna förenklas" från år 2022, med start med en utredning 2019-2020 enligt JÖK:en. Det står inget om skattesänkningar, bara att beskattningen ska bli mer gynnsam för växande företag (vilket sannolikt inte innebär fåmansföretag, utan lär mätas på stigande antal anställda). "Förenkling" betydde förra gången Socialdemokraterna ville ändra 3:12, men vände vid hot om misstroende mot regeringen, en rejäl skattehöjning och försämring. Således kan det vara en idé att ta ut pengar medan nuvarande regler gäller. Framöver kan dörrarna stängas och bara uttag som lön återstår för de flesta, och en liten symbolisk utdelning, åtminstone för fåmansbolag. JÖK:en innebär också en "omfattande skattereform", vilket kan förändra exakt allt. Ibland kan det vara en idé att umgås med djävulen du känner.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

31 kommentarer:

  1. Man skall inte förakta att låta pengarna ligga kvar i bolaget för att plocka ut dem som utdelning kommande år.

    Sedan skall man vara försiktig med tjänstepension då det ofta kan vara mer lönsamt att låta pengarna ligga kvar i bolaget och ta ut dem vis utdelning eller faktiskt dom låg lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu handlade det om att man ville ta ut pengarna av okänd anledning. Står i inlägget.

      Radera
    2. Jo, var ett tillägg.

      Fast tjänstepension är relevant att ifrågasätta. Samt tjänstebil, framför allt om det är en tjänstebil på disel eller bensin.

      Radera
    3. Som ett ytterligare tillägg. Man sparar sitt utdelningsutrymme som dessutom räknas upp med en procentsats. Alltså skall man ha ett ab som ligger och ackumulerar utdelningsutrymme.

      Radera
    4. Man skall också ha i åtanke att rådet att lägga sig under gränsen för statlig skatt väl är i kombination med utdelning upp till fribeloppet. Jag har aldrig sett eller hört någon rekommendera att man skall ta utdelning över fribeloppet.

      Radera
    5. Nä, resten skall bäst ackumuleras i bolaget.

      Radera
    6. Då utdelningsutrymmet sparas kan man lika bra välja att skjuta upp utdelningen.

      Radera
    7. Känns väldigt osannolikt att man ökar sin skatt genom att gå över brytpunkten, då investerar man och anställer oftast. Så även om man går +-0 på en anställd så ökar utrymmet (Självklart måste man gå plus på en anställd för overhead osv. men lär ju vilja försöka satsa då)

      MEN! Det på sidan - man ska inte missa det uppenbara att behöver man få ut mer deg så reggar man ett till bolag och kör förenklingsregeln så har man 171 875:- SEK extra rakt av. Det går bara en gång eftersom man bara får ta förenklingsregeln i ett bolag. Men gör man det några år innan man slår i att man maxar huvudregeln kan man bygga lite utrymme där under tiden.

      Radera
  2. Du bör kolla på reglerna för 5 års vilande bolag istället för att ta ut för mkt pengar direkt. Plocka bara utdelningen varje år och sedan en klump med alla dina pengar när du kör ”dra åt helvete”. Blir fördelaktigt tack vare undantaget sossarna gjorde för fam Persson..

    SvaraRadera
  3. "Att ta ut utdelning innan man nått ca 41 000:- SEK i lön är onödigt dumt, eftersom man då går miste om avsättningar till statlig pension, som också har en övre brytpunkt, och får även lägre SGI vid sjukdom. Privata försäkringar påverkas också."

    Som vanligt är allar "regler" med undantag, även denna. Har man byggt upp kapital i bolaget så att man kan nöjt leva på avkastningen så kan behovet av SGI och övrigt som avsättningarna ger så kan man fundera på nyttan av dessa. Avkastningen tickar ju in även om du skulle bli sjuk.

    Då kan man undersöka de gynnsamma marginalskatterna för låga inkomster och kombinera dessa med utdelning. Eventuellt kan man köra tricket att ta utdelning som beskattas som lön.

    SvaraRadera
  4. Intressant sammanställning.
    Kort rättelse: Du räknade med skiktgrönsen på 490 700 kronor. Med grundavdraget blir brytpunkten för statlig skatt 504 400.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok. Principen kvarstår.

      Radera
    2. Absolut gör den det.

      Är ett trevligt problem man har när man maxat uttaget upp till statlig lön och tillhörande utdelningen. :-)
      Dvs har mer än 915tkr efter omkostnader. (504400/2 + 504400 * 1,3142)

      Många it-konsulter ligger på 700-800kr/h och med 40v fakturering blir det runt 1-1,2 miljoner efter omkostnader.

      Räknar man sen med avsättningar för pension, sämre tider och föräldrarledigheter så blir det i realiteten rätt få som gör rätt i att ta ut lön över brytpunkten.

      Planerar man barn rekommenderar jag att man fonderar och sen tar ut pengar när ni inte har någon inkomst i företaget. Allra helst ser man till att föräldrarledigheten slår över två bokslut.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Antagligen mest fördelar för staten om det är mer skattemässigt gynnsamt att vara egenföretagare.

    Däremot inte så bra för sossepolitiker, då egenföretagare har bättre koll på hur mycket skatt vi faktiskt betalar, och det gör dem mer fientligt inställda till deras politik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan finns det väl inte med i kalkylen att en kritiskt stor del av befolkningen är egenföretagare.

      Lägg därtill till att endel egenföretagare expanderar och anställer. Egenföretagaren löser alltså inte alltid bara sin egen sysselsättning utan även andras. Något som innebär att sossarna kan slå sig för bröstet för att fått ner arbetslösheten (samtidigt som man klankar ner på egenföretagare som att de bara glider runt och dricker champagne mm).

      Radera
    2. Vi får inte heller glömma att sossarna får kicksbacks från LO.

      Förutom direkt pengar från medlemsavgifter (tiotals miljoner årligen) så bedriver de kampanjer i valtider.

      Radera
  7. IF-båten på bilden behöver man inte ta pengar ur företaget för att köpa. De kostar bara ca 25 000 kr numera...

    SvaraRadera
  8. "Kom ihåg att löneutrymmet än så länge får sparas, och kan användas till utdelning längre fram om det inte utnyttjas"
    Påminnelse: även om du inte tar ut någon utdelning bör du lämna in K10:an, annars går du miste om uppräkningen per år och måste krångla med SKV.
    Tydligen kommer K10 automatiskt som krav när man väl tagit utdelning en gång, annars inte vilket hände en vän som efter fem år skulle ta utdelning från egna AB:t.

    SvaraRadera
  9. Tack för intressant inlägg. Tycker själv att det starkast vägande argumentet att ta ut lön under gränsen är att minimera den totala skattebördan, inklusive arbetsgivaravgiften.

    SvaraRadera
  10. Tack för denna genomgång.

    Sammanfattningsvis så ter det sig det ändå, hur man än vänder sig, groteskt dyrt att någotsånär rättframt tjäna pengar i Sverige. Företagsformen har dock fortfarande vissa andra fördelar. Bortom det kan jag endast hänvisa till Leif Östling.

    SvaraRadera
  11. Vad kan/bör man göra som deltidsföretagare?

    Tjänar över skiktgränsen för statlig skatt som anställd men har regelbundna intäkter i eget AB som jag skulle vilja avnjuta någon gång.

    SvaraRadera
  12. Bor man i en kommun med 35% skatt samt är uppe i värnskatt så får man inte ens behålla 400 kr på den sista 1000-lappen man tar ut... Trots att man drar nytta av utdelningen. 1000 kr vinst före skatt ger en möjlighet att spendera 724 kr på lön och 275 kr på utdelning, vilket efter arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, bolagsskatt, kapitalskatt, lämnar strax under 400 kr åt en. Utan 3:12 så hade man fått behålla strax över 300k. Detta är något våra politiker anser vi ska vara tacksam för.
    Det är ju den frågan jag ställer mig när jag vill ta ut pengar ur företaget, är det värt det när man får behålla så lite? Är det värt att anstränga sig mer?

    SvaraRadera
  13. Observera att förmånsvärdet för bilen inte räknas med i löneutrymmet. Man skall hyra bilen av företaget istället, hyran är lika med förmånsvärdet alltså ett nollsummespel

    SvaraRadera
  14. Och så kan man se den bredare bilden och ha bolaget utanför Sverige.

    Samtidigt som man planerat en Exit utanför Sverige



    SvaraRadera
    Svar
    1. Sålänge du öht har med sverige att göra så är statens långa fingrar ständigt ute efter att lägga beslag på dina surt förvärvade pengar dock...

      Radera
    2. Ja, se till att inte äga fastigheter här när du väl ska skatteplanera och flytta utomlands ett par år för att plocka ut pengar.
      Tyvärr så passar inte alla branscher till att flytta sitt bolag utomlands, det går att trixa såklart men det behöver va stora belopp för att det ska va värt det. Godtyckligt såklart men man bör ha några miljoner i årlig vinst. Och att plocka ut lön i Sverige på 519708 kr om året hindrar inte en skatteplanerare om man säger så, och allt över det i lön får man inte ett skit för om man ska va ärlig, inte ens pension.

      Radera
  15. Din kalkyl stämmer bra för små bolag, framförallt enmans.
    Med lite större bolag krävs en lite "svårare" kalkyl, men oxå större möjlighet.
    För att kunna använda huvudregeln måste ägaren eller närstående tagit ut en lön på minst 6*IBB +5% av koncernens löner, eller 9,6*IBB.
    Har man 1kr under får man inte tillgodoräkna sig något alls. Har man 1kr över får man tillgodoräkna sig 50% av koncernens löner.
    Har man ett bolag med säg 5M i löner måste man alltså ha knappt 600k i lön för att använda huvudregeln, men får då räkna upp 2,5M utdelningsutrymme.
    För att optimera gör man då ofta "varannan-års-lön", dvs 1kr över gränsen varannat år, straffas med högre marginalskatt, men får stort utdelningsutrymme (som kan sparas), nästa år tar man lägre lön, lägre marginalskatt men får schablonen som utdelningsutrymme.

    Även om man inte tänker eller kan ta uttdelning i närtid är det ändå bra att bygga upp utdelningsutrymme för framtiden, den sparas som sagt och räknas upp med "ränta" varje år.

    Tänk oxå på att arb.avg. blir en kostnad i bolaget (sänker bolagsskatten), medans uttdelning är redan skattad, vilket jag inte såg att du tog med i beräkningen.

    SvaraRadera
  16. Man kan alltså inte laborera med lön och utdelning innan man nått gränsen för att huvudregeln skall gälla. Dvs 600 000 sek i lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det beror på total lönesumma i bolaget/koncernen.

      Är man enda anställd stämmer Cornus kalkyl bra, med med större lönesummor blir kalkylen lite mer komplex.

      Exempel,
      En person,total lönesumma 400k. 6*IBB (386400kr) +5%*400k = 406400. Du kan alltså inte använda huvudregeln.
      En person, total lönesumma 440k = 411400. Du kan använda huvudregeln men ingen extremt stor skillnad mot schablon.

      Säg nu att du har 5 anställda och en lönesumma på 2M. Du måste då ta ut 486400 i lön för att använda huvudregel, men får då tillgodoräkna 1M.

      Vid 5M behöver du ta ut ca 600k, men får då 2,5M i utrymme.

      Med varannan-års-lön kan man alltså ta 500-600k varannat år och lägre nästa år för att öka utrymmet men minska marginalskatten.

      Radera