Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-08-08 20:16

BREAKING: Svenska statslåneräntor på kriskorset - 3-månaders och 10-årsränta möts för första gången sedan skuldkrisen

De svenska statslåneräntorna har precis nått en kriskors, där räntan på 3-månaders statsskuldväxlar och 10-åriga statsobligationer är samma. Sedan 1995 har detta bara inträffat vid finanskrisen och skuldkrisen, även om det var nära vid t ex Asienkrisen. Frågan är vad vi ska döpa den här vändan till? Graf nedan.
En svensk statsobligation från tiden innan de digitaliserades.
De svenska statliga 3-månaders och 10-åriga marknadsräntorna har alltså mötts i ett kriskors igår. Räntan var då -0.40% på både tremånaders statsskuldväxlar och 10-åriga statsobligationer.

Undantaget 1995 har dessa räntor bara mötts inför och under finanskrisen 2007 - 2008 och under skuldkrisen 2011 - 2012. 

Men nu möts de alltså igen. Graf nedan. 
Ränta 10-årig statsobligation och 3-månaders statsskuldväxel.
Grafen är baserad på sista datumet i varje månad, men på onsdagen den 8:e augusti i fallet augusti 2019. Det kan alltså finnas en osäkerhet där räntorna kan ha mötts även vid andra tillfällen. Tillägg: Har kontrollerat samtliga dagar 1998, och räntorna kom som närmast 0.36 procentenheter från varandra den 2:e oktober 1998. Asienkrisen var 1997.

Jag vågar ändå hävda att detta är ett kriskors och utöver alla konjunkturvarningar bloggen har publicerat, så bör man ta till sig denna indikator. Detta betyder inte att marknader och ekonomi kommer krascha i morgon, men, givet finanskrisen och skuldkrisen, att vi går in i en period på kanske ett år med eskalerande kris. Naturligtvis kan man inte investera i backspegeln, så ta detta för vad det är.

Bloggens läsare har förstås redan vidtagit adekvat riskhantering och riskspridning för sina marknadsplaceringar.

Nu återstår att se vad krisen kommer kallas den här gången. 90-talskrisen, Asienkrisen, IT-kraschen, finanskrisen och skuldkrisen är redan upptagna.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

30 kommentarer:

  1. Mmm, inte alls orimligt. Rejäl global räntenedgång denna vecka, och tja, inverterad yieldkurva har ändå hyfsat ofta hängt ihop med konjunkturnedgång.

    Som sagts är det ju ingen som bör bli förvånad över det, vi har väl tjatat om "det vänder 2019/2020" i flera år både här och på andra forum, det ska bli intressant att se vad som blir nytt denna gången i krisens utveckling.

    SvaraRadera
  2. Tullkrisen, det fångar BREXIT, USAs och Kinas tullar.

    Skulle saker smälla i Hormuzsundet, så kan det bli oljekrisen, men det verkar inte så sannolikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast oljekrisen är ju också redan taget ;-)
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljekrisen

      Radera
  3. Apatikrisen?

    Vanmaktstiden?

    Sluttampsepoken? (I folkmun känd som Jorden-går-ändå-under-om-10-år)

    SvaraRadera
  4. Likviditetskrisen?
    QE-baksmällan?

    SvaraRadera
  5. Kris? Kriminellas rätt i samhället?

    SvaraRadera
  6. Baksmällan är väl ett passande namn på en konsekvens av utsvävningar som inte är hälsosamma

    SvaraRadera
  7. Handelskrisen är väl passande, både med tanke på USA/Kina och eventuella Brexit problem.

    Oljekrisen är väl ett alternativ också om Iran lackar ur fullständigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oljekrisen är också redan taget:
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljekrisen

      Radera
  8. "BREAKING" ;D

    Sluta aldrig skriva böcker - det är den balanserande kraft som gör att vi tar dig på allvar ändå.

    SvaraRadera
  9. Kris är bara en social konstruktion. Ordet används mest av vita män över 50 med fel syn på världen.

    Allvarligt talat ser jag framför mig om 10-20 år hur svensk tv har gemenskapsprogram där man hyllar ledarna och luftäter en gemensam middag utan mat. Man rör alltså besticken som om man åt men man har av klimatskäl (givetvis inte pga fattigdom) valt att äta utan mat.

    Kanske lite deppig framtidssyn men vi får väl se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar när det ska bli otrendigt att tro att karaktäristik sitter i hudfärg osv. De gick från rasism till rasism liksom, vilket inte riktigt känns som en förändring för någon med ett bredare perspektiv; det föbryllar ständigt de av oss som aldrig var rasister utan först behövde lära sig rasism (i synnerhet från en överlag rasistisk modern feminism), och sedan hänga med i de rasistiska trenderna - vilka blivit mer och mer volatila. Just den vita hudfärgen är ju uppenbar mode-rasism i väst och har varit så länge, därav fungerar sarkasmen ovan, men det är desto fler saker som inte är lika uppenbara.

      Det finns ju gott om väldigt tydliga korrelationer i rasisternas perspektiv, även om jag inte vet hur man ska mäta det kvantitativt. Den mest uppenbara är ju att 'vit' och 'man' kopplats ihop. Att bunta ihop kön kallas så vitt jag vet egentligen inte för rasism, men rasisterna har alltså även en uppenbar (per uppenbar korrelation) dragning för att generalisera per kön. En till uppenbar om än inte lika stark korrelation är indelning i ålder, vilket givit oss det återkommande uttrycket "vit medelålders man".

      Vad jag vill komma till är att jag tänker mig att vi kanske kommer nå en en punkt (under min livstid) där det blir otrendigt att vara rasist (eller vad nu någon värre/bredare term som även innefattar närliggande generalisering ska kallas), så att vi helt enkelt slutar lyssna på rasisterna. Detta *bör* enligt mitt resonemang då korrelera med en nyktrare dialog kring saker som klimat, eftersom den inte blir diffuserad av rasism (eller, återigen, vad man nu kallar folk som har en naturlig vilja att kategorisera i hudfärg, kön, ålder, med mera).

      Radera
    2. Kris är konstruerat av många faktorer men nu är det riktigt illa i Sverige. Dock får ju vita CIS män betala för detta dubbelt, de har ju onekligen degen.

      Radera
  10. Cornucopia-krisen låter väl av bra. Konsekvensen av evig tillväxt i en ändlig värld. (Ymnighetshorn-krisen lär ju inte slå igenom internationellt)

    SvaraRadera
  11. Konjunkturnedgång är inte mer knepigt än liknelsen att man ätit en god middag och är inte så hungrig längre. Behovet av en måltid till är inte intressant förrän om några timmar senare.

    Vi ser allt som stör vår överkonsumtion som kris. Varje generation tror de lever i den yttersta av tidsåldrar. Atombombskrig, kärnkraftsarmageddon och global nedsmutsning har alla fått kliva åt sidan olösta för klimatfrågan. Om 10 år är det klimatfrågan som kliver åt sidan olöst för globala pandemier.

    Då kan det bli jobbigare med världsekonomin.

    SvaraRadera
  12. Samma sak i ett snabbt stigande antal länder. Recessionen är förmodligen redan här.

    Intressant att det ö h t finns en marknad för dessa papper. I mina ögon är det skräp som man inte vill ta i med tång. Men det är kanske mkt pensionsfonder som tvingas köpa.

    SvaraRadera
  13. Bloggaren är en konjunkturalarmist..

    SvaraRadera
  14. Kriskors.
    Låter förstås allvarligt och därmed intressant.
    Här finns många pålästa - familjära med begreppen.
    Jag förstår att det går utför med världens ekonomi och jag har en vag känsla om varför, inflation och deflation förstår jag sedan matematiklektionerna. Men behandla mig gärna som en komplett idiot och förklara bla "kriskors" nu, och annat liknande löpande sedan som jag kan ha nytta av för att följa era diskussioner med större behållning.(Och nytta av då det kanske hjälper mig investera överskottet innan den ekonomiska apokalypsen jag mellan raderna här ser komma)

    SvaraRadera
  15. The mother of all crisis.

    Eller som Ben skulle sagt: alla krisers mamma.

    SvaraRadera
  16. Men varför vill någon låna ut pengar till staten till negativ ränta?

    SvaraRadera
  17. Min gissning kommunal krisen då det här gången är kommunerna som har dom största problemen. Deras gemensamma lånebolag lånar nu mera i dollar och eftersom alla kommuner och landsting är borgenärer för varandra. Räcker det att en kommun inte klarar sina åtaganden så faller korthuset i hop

    SvaraRadera
  18. Vad betyder det att alla räntor har obarmhärtigt gått nedåt mot noll? Vad betyder det att vi nu har negativ ränta? När jag ser grafen ovan ryser jag inombords. Det skrämmer mig mer än dödskorsen och då har jag en hälsosam respekt för dessa... Bygger inte hela vår ekonomi på lån och räntor? Vad händer nu när man inte kan tjäna (lika mycket) pengar på att låna ut? Är det nästa storkris? Inte vet jag, vilket bara gör mig mer orolig...

    SvaraRadera
  19. I sverige får vi nog namnet CIS-man-krisen.

    Intressant detta tycker jag, skall precis iväg på nytt jobb nån gång i September och minns mycket väl det i stort sett internationella anställningsstoppet 2009-2012 när de flesta länder parkerade stora konstruktionsprojekt.

    Hoppas således att jag hinner börja innan det slår till denna gång :)

    De projekt som hade startat genomfördes i stor utsträckning förutom i de länder som drabbades hårdast.

    Minns en kollega som precis flyttat till sitt företags dubai kontor och sex månader senare sa dom upp 2100 av 2500 anställda i Dubai, han fick krypa tillbaka på alla fyra och tigga sig tillbaka till sin tidigare tjänst.

    SvaraRadera
  20. Ville bara säga tack till bloggaren för bra tips och nyheter.

    Investerade 25% i guld för 2 månader sedan, 50% euro och 10% usd resterande i räntor korta långa. Är ny på börsen, tidigare har jag bara växlat sek till euro av paranoia.

    Vad för riskspridning kör ni mer erfarna? Känns som det är dåliga tider & vill gärna risk/förlust minimera när svensk ekonomi ligger pyrt till.

    SvaraRadera